Lars Fredrik Nilson

Född:1840-05-27 – Skönberga församling, Östergötlands län
Död:1899-05-14 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Kommunalpolitiker, Analytisk kemist, Åkerbrukskemist


Band 26 (1987-1989), sida 657.

Meriter

Nilson, Lars Fredrik, f 27 maj 1840 i Skönberga, Ög, d 14 maj 1899 i Sthlm, Hed v El. Föräldrar: lantbrukaren Nicolaus N o Birgitta Catharina Peterson. Studentex vid UU 20 maj 59, FK 30 maj 65, amanuens vid laboratoriet för allmän- o åkerbrukskemi 1 april 66–12 okt 72, disp 17 maj 66, FD 31 maj 66, doc i kemi 19 juni 66, tf adjunkt i kemi 12 okt 72jan 74 o ht 75, tf prof i åkerbrukskemi vt 74, adjunkt i kemi o laborator 25 nov 75, eo prof i analytisk kemi 13 dec 78, allt vid UU, led av stadsfullm i Uppsala 7982, förest för LA:s kemiska laboratorium från 7 juni 82. — LVA 75, LFS 82, LLA 87. G 7 nov 1871 i Uppsala m Alva Karolina Forssman, f 23 febr 1847 i Uppsala, d 4 mars 1925 i Sthlm, Bromma, dtr till handl Per F o Anna Margareta Carolina Rydell.

Biografi

N avslutade sin skolgång 1859 vid h elementarläroverket i Visby sedan familjen i mitten av 1850-talet flyttat till gården Rosendal i Follingbo på Gotland. S å påbörjade han studier i naturvetenskapliga ämnen vid UU, framför allt kemi för L Svanberg.

Efter avhandlingen Om thialdin (1866) arbetade N som amanuens och publicerade 1871 Om arsenikens sulfurer och deras föreningar. Studien är att betrakta som en fortsättning och ett klargörande av Berzelius' undersökningar av arsenik-svavelföreningar. Hän publicerade också arbeten över selensyrans salter (1875) och över platinasalter (1876). Speciellt viktiga är hans och Otto Petterssons arbeten i den omdebatterade frågan om berylliums atomvikt och valens. Problemet var om beryllium var treatomigt (motsvarande oxiden Be2 O3) eller två-atomigt (motsvarande oxiden BeO). Det kunde lösas med en exakt atomviktsbestämning. En antagen tre-atomighet gav en atomvikt på 13.2, medan två-atomighet gav 9.2. Inledande beräkningar tycktes verifiera dess tre-atomighet, men i Mendelejevs periodiska system, vilket N accepterade, fanns ingen plats för ett tre-atomigt element med den atomvikten, däremot för ett två-atomigt med atomvikten 9.2. N och Pettersson lyckades efter tålmodiga och komplicerade försök slutgiltigt bekräfta berylliums två-atomighet.

N koncentrerade sina forskningar till ett klassiskt sv forskningsområde, de sällsynta jordarternas kemi, och ur mineralet euxenit (senare även ur gadolinit) isolerade han ett ämne, som han förmodade var nytt. Med hjälp av Thaléns spektralanalytiska metoder kunde han, trots den ringa mängd prov som fanns att tillgå, konstatera att hans förmodan var riktig och det nya grundämnet döptes till scandium. P Cleve (bd 8) visade därefter att det nyupptäckta ämnet hade egenskaper identiska med det av Mendelejev förutsagda ekabor. Detta resulterade i vissa slitningar mellan N och Cleve rörande scandiums upptäcktshistoria.

Både genom undersökningarna av beryllium och upptäckten av scandium bidrog N till att bekräfta riktigheten av Mendelejevs periodiska system. Därefter lade han ned mycket arbete på den tidskrävande kartläggningen och undersökningen av kemiska och fysikaliska konstanter hos flera mindre kända metaller, såsom ytterbium, germanium, thorium, titan, niob, indium och gallium. Dessa arbeten utfördes i nära samarbete med N:s tyske kollega Gerhard Krüss.

N utnämndes 1882 efter C E Bergstrand (bd 3) till föreståndare för LA:s kemiska laboratorium, trots att hans erfarenhet av jordbrukskemi var begränsad. Den nya tjänsten innebar givetvis att det mineralanalytiska arbetet minskade i omfattning till förmån för det jordbrukskemiska. I denna verksamhet sattes nyttotanken i centrum. Särskilt studerade han växternas kväveupptagning och kunde med experiment stödja M Berthelots uppfattning att växterna tillgodogjorde sig luftens kväve tack vare mikrober i jorden.

Vid sv järnbruk hade man ca 1880 infört thomasmetoden för att reducera järnets halt av fosfor. N undersökte slaggprodukterna och visade att dessa på grund av sina fosfathalter var mycket lämpliga som gödslingsmedel. På samma sätt undersökte han den av J G Wiborgh ur apatit framställda Wiborghfosfaten. Till forskningsuppgifterna hörde också studier av fetthalten i komjölk och kemiska undersökningar av smör, i syfte att göra det möjligt att avgöra om det blandats upp med margarin.

Speciellt intresse ägnade N sockerbetsodlingen. Analys av myrjord från Gotland visade en kemisk sammansättning som efter gödning med thomasfosfat gjorde jorden speciellt lämplig för odling av sockerbetor. Undersökningen var en av de direkta orsakerna till att Roma sockerbruk anlades 1894, och N, som månade mycket om Gotland, följde med intresse verksamheten.

I anknytning till gödselfrågor intresserade sig N också för så praktiska ting som hur renhållningen, speciellt latrinhanteringen, skulle organiseras i Sthlm. För detta ändamål företog han studieresor till Tyskland.

N deltog mycket aktivt i diskussionen kring hur Nobels testamenterade pengar skulle användas. Han hävdade vid flera tillfällen att dessa i första hand skulle användas för inrättandet och driften av olika forskningsinstitut och endast i andra hand som prispengar. Dessa s k Nobelinstitut, som i N hade en av sina ivrigaste påskyndare, skulle fungera oberoende av StH.

N:s verksamhet som kemist hörde till 1883 helt hemma i den sv mineralanalytiska traditionen. Han lade ner mycket arbete på att förfina och precisera befintliga analysmetoder, och det går en rak linje från Berzelius via Svanberg till N. Med sina mineralanalytiska undersökningar bidrog han till att bekräfta riktigheten av valensteorin och av det periodiska systemet. Efter 1883 tog de agrikultur-kemiska undersökningarna allt större utrymme. Kväveundersökningarna stödde ledande teorier om kvävets kretslopp i naturen. Men varken inom det mineralanalytiska området eller inom det agrikulturkemiska tycks N haft något intresse för de teoretiska aspekterna utan koncentrerade sig på att utföra försöken med största möjliga noggrannhet och exakthet. Hans skicklighet i laboratoriet är också allmänt omvittnad.

N:s son Lars Gunnar Edvard N (1872-1951) blev MK vid UU 1895, ML vid Kl 1899 och MD vid LU 1911. Efter att ha tjänstgjort som marinläkare sedan 1903 var Gunnar N 1917–37 marinöverläkare. I denna egenskap verkade han för förbättringar inom marinens sanitetsväsende. Han propagerade bl a för oftalmologins tillämpning inom sjövapnet och ägnade intresse åt de medicinska aspekterna på det marina flygväsendet. Hans medicinska författarskap omfattar bl a flera handböcker i sjukvård till sjöss. N var 1919–40 sekreterare i Sv läkaresällskapet. Han utgav 1947 andra delen av detta sällskaps historia, omfattande tiden 1908–38, en frukt av hans livliga intresse för medicinens historia. N blev 1908 LOS och 1921 LKrVA.

Författare

 Anders Lundgren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

N:s föreläsmkonc o brev i StUB/VA, självbiografiska anteckn:ar i UUB.-Brev från N i LUB (många till W Blomstrand), RA, StUB/VA o UUB (bl a till O Widman).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om thialdin. Akad afh... Upsala 1866. 28 s. — Om arsenikens sulfurer och deras föreningar. Sthlm 1871. 4:o. 85 s. (VAH, [N F,] bd 10 [1871], n:o 2.) — Schematisk öfversigt af qvali-tativa kemiska analysen. Upsala (tr Sthlm) [1873]. Titelbl o 2 vikta tab i fol. — Handledning i bruket af blåsrör och lamplåga vid qvalitativ kemisk analys. Upsala (tr Sthlm) 1873. 62 s. — Researches of the salts of selenious acid. Upsala 1875. 4:o. 119 s. [VS, Nova acta, ser 3, vol 9:7 (fasc 2:2).] - Untersuchungen iiber Chlorosalze und Doppelnitrite des Platins (... am 28 October 1876 mitgetheilt). Upsala 1877. 4:o. 90 s. (Ibid, Volumen extra ordinem editum [... in memoriam quattuor seculorum ab Universitate Upsaliensi peractorum], 15.) — Ueber Darstellung und Valenz des Berylliums. Upsala 1878. 4:o. 26 s. (Tills med Otto Pettersson. [Ibid, 10:9 (=fasc 2:3).]) — Chemische Untersuchung der Platojodonitrite ([Ibid, 10:16 (= Fasc 2:9)]. P. Groth o L. F. Nilson, Ueber Platojodonitrite, krys-tallographische und chemische Untersuchung, Upsala 1879, 4:o, s 1—34). — Om användbarheten af olösliga fosfat som gödningsmedel för mossjord. Efter ett föredr [i LA 21/4 1884], [Rubr.] Sthlm 1884. 5 s. — Nouvelle méthode pour déterminer la densité de vapeur des corps volatisables en méme temps que la température de 1'expérience. Sthlm 1886. 16 s, 2 pl. (Tills med O Pettersson; VAH, Bihang ..., bd 11, n:o 6.) — Studier öfver komjölkens fett. Sthlm 1886. 45 s. (Meddelanden från Kongl landtbruks-akademiens experimentalfålt, n:o 2.) — Några upplysningar angående studeranden M. B. Richerts tentamen i kemi 1859 för professor L. F. Svanberg. [Rubr.] Sthlm 1887. 8 s. [Undert tills med O Pettersson.] — Sur deux nou-veaux chlorures d'indium et sur la densité de vapeur de chlorures d'indium, de gallium, de fer et de chrome. Sthlm 1888. 24 s. (Tills med O Pettersson; VAH, Bihang, 14, afd 2. Kemi, mineralogi... o beslägtade ämnen, n:o 6.) — Sur le poids molécu-laire de chlorure d'aluminium, Sthlm 1889. 22 s, 2 pl. (D:o; ibid, 15:2:2.) - Instruktion för de med understöd af statsmedel inrättade kemiska stationerna för jordbruket och näringarnes behof, utfärdad af K landtbruks-akademiens förvaltningskomi-té. Sthlm 1889. 41 s. [Enl förslag av N; undert P v Ehrenhejm.] — I margarinfrågan. Lund 1889. 24 s. [Ur Tidskr för landtmän s å.] — Kemisk undersökning af moss- och myrjord. Sthlm 1889. 43 s. (Tills med C. G. Eggertz; Meddelanden..., 7.) — Försök att utstilla sillfoderkakor åt mjölkkor. Sthlm 1889. 26 s. (Ibid, 8.) — Om komjölkens qväfvehalt. Sthlm 1889. 6 s. (Ibid, 9.) - Handlingar rörande tillämpningen af instruktionen för de kemiska stationerna. Sthlm 1890. 31 s. (Ibid, 10.) - Gödslingsvärdet hos den torfströpudrett som under innevarande år tillverkats vid Löfsta [text] / [Tillstyrkan] ([Stockholms stadsfullmäktiges beredningsutskotts utlåtanden och memorial år 1890 ...,] Bihang n:r 82 ... för år 1890, Sthlm 1890, s 16—21). — Om gödsling med kalisalter och fosfat för kulturväxter enligt Schultz-Lupitz. Anförande vid K landsbruks-akademiens [!] sammanträde d 16 sept. 1889 (Berättelse om Gotlands läns hushållnings-sällskaps verksamhet 1889, Visby 1890, [Bilagor,] s 42-48; ur LA, Handl o tidskr, 1889). -Oflji sockerhalten hos betor, odlade å Gotlands jordmåner, A. Skrifvelse... (ibid, 1890, tr 1891, [Bil,] s 5—7). — Laktokriten jemförd med andra nyare metoder för bestämning af mjölkens fetthalt. Sthlm 1891. 24 s. (Meddelanden..., 12.) - Om utsigterna för betsockerindustrins införande på Gotland. Sthlm 1892. 40 s. (Tills med C. G. Eggertz; ibid, 14.) — Kulturförsök med krutjord från Martebo myr. Sthlm 1892. 11 s. (D:o; ibid, 15.) -Kemisk undersökning af några nordsvenska jordmåner. Sthlm 1892. 10 s. (D:o; ibid, 16.) - Jemfö-rande försök öfver några fosfatformers gödslingsvärde för gotländsk myrjord. Sthlm 1892. 16 s. (D:o; ibid, 18.) — Om betsockerindustrin och ut- sigtema för dess införande på Gotland (Berättelse om Gotlands läns hushållnings-sällskaps verksamhet 1890, tr 1892, [Bil,] s 1-49; även sep). -Reseberättelse ([Sthlms stadsfullmäktiges beredningsutskotts utlåtanden ... 1890..., ] Bihang n:r 26... för år 1892, [tr 1892,] s 1-20). - Genmäle (ibid, 1893, Bihang n:r 57, s 28-36). - Bestämning af qväfvesubstansernas smältbarhet hos några kraftfodermedel. Sthlm 1893. 12 s. (Meddelanden..., 19.) — Berättelse från Kongl. iandtbruks-akademiens kemiska laboratorium 1892 (1894, 1896, 1898). Sthlm 1893, 1894, 1896, 1898. 9 s, 2 pl, 26, 25, 24 s. ([Ibid, 20, 26, 36, 55.) - Undersökning af svenska foder- och betesväxter. 1—4. Sthlm 1893, 1894, 1895, 1897. 50, 55, 93, 74 s. (Tills med A. G. Kellgren; ibid, 21, 22, 31, 50.) - Undersökning af svenska balj växter. Sthlm 1893. 76 s. (Ibid, 23.) — Torfmullens värde.såsom medel för renhållning och desinfektion. Anförande i K landt-bruksakadden 19 mars 1894. Sthlm 1894. 13 s. [Ur Svensk kemisk tidskr s å.] — Huru skall thomas-slaggens värde tillförlitligt bestämmas? [Rubr.] Sthlm 1895. 8 s. - Bestämning af fettutbytet vid bearbetning af mjölk med radiator eller med separator och kärna. Sthlm 1895. 13 s, 1 pl-bl. (Tills med K Sondén; Meddelanden..., 33.) — Om melass-snitsel, ett nytt fodermedel. Sthlm 1896. 6 s. (Ibid, 41.) — Kulturförsök med sockerbetor på gotländsk myrjord (Berättelse om Gotlands läns hushållningssällskaps verksamhet 1895, tr 1896, [Bil,] s 7-23; även sep, 17 s). - Ueber die Bestimmung des Kalis in Stassfurtersalzen. Gu-tachten aus dem chem. Laboratorium der Königl. Akademie der Landwirts,chaft zu Stockholm. Sthlm 1897. 36 s. (Tills med G. G. Eggertz.) - Om Wi-borghsfosfat, ett ur Gellivaremalméns apatit fram-stäldt gödslingsämne. Sthlm 1898. 17 s. (Meddelanden. .., 52.) Övers: Wiborghsphosphat, ein aus dem Apatit des Gellivarer Erzes dargestelltes Diingemittel. Sthlm 1898. 20 s. (Mitteilungen vom Experimentalfeld der Kgl. Landbau-Akademie zu Stockholm, N:o 52.) Ueber Wiborghsphosphat ... Gellivareerzes... Dungungsmittel. Sthlm 1898. 19 s. (Ibid [omsl].) A paper on Wiborgh phosphate, a fertilizer produced from the apathite found in Gel-livareore. [Rubr.] Sthlm 1898. 16 s. - Utfodringsförsök med jäst mjölkfoder. Sthlm 1898. 36 s. (Ibid, 57.) — Wiborghsfosfatets användning. Promemoria. [Rubr.] Sthlm 1899. 3 s. [Undert.] - Minnesfesten öfver Berselius den 7 oktober 1898. Beskrifning på uppdrag af K vetenskapsakad utarb. Sthlm 1901. 101 s, 2 pl. (Tills med Sjölin.) - Bidrag, omtr o övers, qv i referat, i: Öfversigt af Kongl. vetenskaps-akademiens förhandlingar, 1871, 1874, 1876-80, 1882-84, 1887, Sthlm, Berichte der Deutschen chemischen Gesellschaft, 1874—80, 1882-83, 1887-88, Berlin, Journal fur praktische Chemie, Leipzig, F 2, Bd 12, 1875, 14, 1876, 15, 1876, 16, 1877, 21, 1880, 33, 1886, Zeitschrift fur Krystallographie und Mineralogie, bd 1, Leipzig 1877, Zeitschrift fur analytische Chemie, 1877, 1879, 1889, Wiesbaden, Annalen der Physik und Chemie, N F [F 3], Bd 4... hrsg v G Wiedemann, Leipzig 1878, Beiblätter zu den Annalen der Physik, hrsg v G. (und E.) Wiedemann, Leipzig 1878— 80 (referat), Comptes rendus de PAcadémie des sciences de Paris, T 86, 1878, 88, 1879, 91, 1880, 95, 1882, 107, 1888, Annales de chimie et de phy-sique, Paris, Serie 5, T 4, 1878, 30, 1883, o 5, T 9, 1886, 15, 1888, 19, 1889, Proceedings of the Royal society of London, vol. 31, 1880—81, The Chemical news, London, 4:o, vol 41, 1880, 43, 1881, 47, 1883, 56, 1888, LA, Handlingar (och tidskrift), 1883-98 (varur många sep, bl a samtliga Meddelanden från ... experimentalfält ovan), Zeitschrift fur physika-lische Chemie, Stöchiometrie und Verwandt-schaftslehre, Leipzig, bd 1, 1887, 2, 1888, 4, 1889, The journal of the Chemical society of London, vol. 53, 1888, Tidskrift för landtmän, 1889-91, 1893-94, 1896, Lund, Biedermanns Centralblatt fur Ag-riculturchemie und rationellen Landwirtschafts--Betrieb, 1889, 1891-93, Leipzig, Svensk kemisk tidskrift, 1889-90, 1894-97, Sthlm, Chemiker--Zeitung, 1891, Cöthen, 4:o, Nr 37, Milch-Zeitung, 1891, Bremen, 4:o, N:r 49, Mittheilungen des Ver-eins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche, 1892, 1896, Berlin, U.S. Departement of agriculture, Office of experiment stations, Experiment station record, vol 3-5, 1891/92-1893/94, Washington 1891—94; titlar osv se: L. F. Nilsons tryckta skrifter (VA, Levnadsteckningar över ... ledamöter, bd 6, Upps 1921—38, o sep härur: Å. G. Ekstrand, Lars Fredrik Nilson... Minnesteckn [omsl], 1921, s 94-102), vars förk U. för Meddelande från Uppsala kemiska laboratorium avser enbart en titelrubrik.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 6 nov 1874, nr 15, o 13 dec 1878, nr 8 RA. Biografiska anteckn:ar, LA.

E Crawford, The Beginnings of the Nobel Institutions. The Science Prizes 1901 — 1915 (Cambridge 1984); Å G Ekstrand, L F N (Sv kemisk tidskr 1899, s 143 - 46); dens, L F N (VA:s levnads-teckmar, 6:1, 1921-32); N Engström, L F N (Tidskr för landtmän 1899, s 347-50); G Eriksson, Kartläggarna (1978); H Juhlin Dannfelt, LA 1813-1912 (1913); P Klason, L F N (Berichte der Deutschen chemischen Gesellschaft 1899, s 1643— 46); O Pettersson, N Memorial Lecture (Journal of the Chemical Society, Transactions. 77, 1900, s 1277-94); M Weeks, The Discovery of the Elements, ed H M Leicester (7. uppl, Easton, USA 1968). - Gunnar N: G N, Sv läkaresällsk:s hist, 2:1 (1947); SLH 4:3 (1933); SMoK; H Westermark, G N död (SvD 30 mars 1951); Väd 1951 (1950).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lars Fredrik Nilson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8927, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Lundgren), hämtad 2018-12-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8927
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lars Fredrik Nilson, urn:sbl:8927, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Lundgren), hämtad 2018-12-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se