J Severin Nilson

Född:1846-01-14 – Asige församling, Hallands län
Död:1918-11-24 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Målare, Fotograf


Band 26 (1987-1989), sida 663.

Meriter

Nilson, Johan Severin, f 14 jan 1846 i Asige, Hall, d 24 nov 1918 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: smeden Nils Pehrsson o Neta Beata Svensdtr. Elev vid FrKA 27 mars 65–25 juni 71, studier i Paris för bla L Bonnat 73–76. Konstnär, fotograf.

G 4juni 1878 i Sthlm, Hedv El, m konstnären Rosalie (Rosa) Platzman, f 17 febr 1842 i Sundsvall (Sundsvalls kyrkoarkiv), d 2 juni 1921 i Sthlm, Engelbr, dtr till provinsialläk Mauritz August P o Eva Charlotta Eberstein.

Biografi

Severin N föddes i en smedfamilj i Asige i mellersta Halland. Uppväxten i ett genuint, uråldrigt fattigsverige kom att påverka och inspirera hans bildkonst. När han valde konstnärsbanan var det en sensation i "hela" Halland. Han betraktas som landskapets förste professionelle målare.

Som 18-åring kom N in på FrKA, där han var elev fram till 1871. Det viktigaste för hans utveckling blev mötet med Ernst Josephson (bd 20). De blev vänner, diskuterade måleri, litteratur och musik och reste tillsammans till Paris hösten 1873. På vägen stannade de i Düsseldorf och träffade målaren Bengt Nordenberg, som också gjort anekdotiskt präglade bondelivsmålningar från Halland. N var som målare konservativ, trogen düsseldorfskolan.

I Paris blev N elev till den ledande officielle porträttmålaren Leon Bonnat, som i sin undervisning predikade naturalistisk exakthet. För Bonnat var kameran den bästa genvägen till den precisa avbildningen. N lärde sig fotografera, skaffade sig en utrustning och gjorde under sommaren 1875 hemma i Halland sina första sv fotografier. Varje sommar återvände han sedan från ateljén på Sturegatan i Sthlm till hemtrakten och kom där att med sin kamera dokumentera främst den norra halvan av Halland som var en isolerad landsdel, ett tidlöst och orört stycke bondesverige.

Här arbetade N parallellt med kamera och pensel. Kanske bidrog hans starka närsynthet till att han i måleriet aldrig lyckades få med mer än en ringa del av den varma charm och täta atmosfär som präglar fotografierna.

N:s fotografier var ibland arrangerade. Till en viss del var det behövligt för att undvika rörelseoskärpa men han regisserade ibland små scenerier, som utgjorde underlag till berättande och moraliserande målningar i den konservativa stil som han höll fast vid. Den mest kända är kanske den, där kommunalmannen kommer för att hämta fattigflickan, som auktionerats bort till den lägst betalande bonden i socknen.

N:s blick för fattigsveriges avigsidor förvandlas i måleriet lätt till idyll. Den framträder tydligare i sommarbilderna från Halland och i de dokumentära litografier som tillkom under de mellanliggande, längre perioderna i Sthlm med snabbt uppfångade situationsbilder från parker och torg. Men hans oarrangerade bilder från stadens proletära ruckelkvarter utgör renodlade socialreportage-

Likt många av sina generationskamrater ägnade sig N åt både måleri och fotografi. För det sena 1800-talets målare blev kameran ett viktigt redskap för studiet av modeller, landskap och rörelser. Men för N:s måleri blev fotograferandet snarare en belastning. Sina bästa bilder gjorde han med kameran.

Författare

Pär Rittsel



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Omkr 60 foton från N:s saml i Fotografiska museet, Sthlm. Teckningar i NordM o skissbok i Norrköpings museum. — Brev från N (bl a till B Lindholm) i GUB.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Sundsvalls kyrkoarkiv AI:6b. f 455, HLA.

M Bengtsson o J Olsheden, SN:s Halland (1975); R Liedgren, SN som fotograf (Fataburen 1958); SKL o där anf litt; SPG; R Söderberg o P Rittsel, Den sv fotografins hist 1840-1940 (1983) o där anf litt; J Teghammar, S N - vid staffli o stativ (1975).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Severin Nilson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8929, Svenskt biografiskt lexikon (art av Pär Rittsel), hämtad 2019-01-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8929
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Severin Nilson, urn:sbl:8929, Svenskt biografiskt lexikon (art av Pär Rittsel), hämtad 2019-01-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se