Meriter

Nilsson, Lars Albert, f 8 aug 1860 i Dalhem, Gotl, d 5 mars 1906 i Sthlm, Hed v El. Föräldrar: lantbrukaren Niklas Olsson o Brita Katrina Olofsdtr. Mogenhetsex vid Visby h elementarlärov 14 juni 81, inskr vid UU 17 sept 81, FK 29 jan 83, FL 26 maj 86, disp 14 dec 87, doc i botanik 2 jan 88-24 juli 90, eo amanuens vid botan laboratoriet två terminer från 29 febr 88, FD 31 maj 88, allt vid UU, tf Regnellsk amanuens vid Naturhist riksmuseets botan avd 16 dec 88–90, assistent vid VA:s trädgård Bergielund 20 maj–21 okt 89, lektor i naturvetensk (från 01 botanik) vid Skogsinst från 24 april 90.

G 3 juli 1890 i Uppsala m Hilda Maria Karolina Jochman, f 23 febr 1859 i Danmark, Upps, d 7 okt 1921 där, dtr till kronolänsmannen Johan J o Hedvig Maria Edling.

Biografi

Albert N visade redan som gymnasist stort intresse for naturvetenskap, särskilt botanik. Möjligt är att Gotlands särpräglade natur var en orsak till detta intresse. Som skolelev gjorde han en översättning av Friedrich Schmidts arbete Beitrag zur Geologie der Insel Gotland..., vilken dock aldrig trycktes.

Botanik blev N:s huvudämne vid universitetet och inom detta område lade han fram sin doktorsavhandling Studier öfver stammen såsom assimilerande organ. I dåtidens Uppsala var botaniken ett livaktigt och dynamiskt ämne där gränserna mellan de olika inriktningarna var utsuddade. Den förhärskande naturalhistoriska skolan hade börjat lämna plats för en mer experimentell och i högre grad förklarande forskning. N:s första arbete hamnade inom både anatomi och fysiologi men med utblickar åt bl a ekologin, som ännu ej var en uttalad vetenskap. Den fortsatta inriktningen blev dock huvudsakligen växtgeografi, som var starkt expanderande. Flera av de botanister som sedermera skulle utgöra stommen i den blivande växtbiologiska institutionen i Uppsala var samtida med N.

N efterträdde 1890 August Holmgren (bd 19) som lektor vid Skogsinstitutet, där han tjänstgjorde till sin död. Här fick han inte bara användning för sitt breda naturvetenskapliga kunnande utan föreläste även i ämnen som jaktzoologi och skjutkonst. Som föreläsare gav N de blivande jägmästarna de vetenskapliga grunderna för skogsvård och skogsbruk på ett sätt som inte praktiserats tidigare. Han kombinerade det traditionella naturhistoriska synsättet med de nya darwinistiska biologiska strömningarna. N lade härmed grunden för en utveckling av Sveriges skogsvård som var kopplad till en skoglig forskning.

Trots den tunga lärarbördan, vilken lättade något 1901 genom inrättandet av en extra lärartjänst som tog över zoologi och jaktämnena, forsatte N sitt forskningsarbete inom botaniken, särskilt växtgeografin och växtsamhällsläran. Som lärare på skogsforskningsinstitutet reste N runt i landet för att studera skogarna. Det framgår klart av hans senare publicerade arbeten att dessa resor var viktiga för hans grundsyn rörande sv växtgeografi och sv växtsamhällen. Växtgeografin hade fatt en pånyttfödelse genom den finsk-sv botanisten Ragnar Hults arbeten. Hult (bd 19, s 141) hade en dynamisk syn på naturen och det hade i hög grad även N. Växtsamhällen var ingenting statiskt, något som alltid fanns, utan resultatet av samspelet mellan där ingående arter och miljöförhållanden.

I ett föredrag vid det femtonde skandinaviska naturforskarmötet i Sthlm 1898 med titeln Några drag ur de svenska växtsamhällenas utvecklingshistoria (tr i Botan notiser 1899) presenterade N på ett ytterst koncist och elegant sätt hur i första hand klipp- och mossesamhällena bildas. Det viktigaste i denna framställning var dock hans principiella tankegångar rörande växtsamhällsförändringar, successioner: "Växtsamhällenas utvecklingshistoria innefattar en detaljanalys av, huru striden mellan växtarterna försiggår. Själva drivkraften till utvecklingen är åtminstone till allra största delen att söka i den ombildning växten åstadkommer av jordmånen. ...Ett gemensamt drag i ... växtsamhällens utvecklingshistoria är även, att utvecklingen på en given punkt avbrytes för att åter börja på nytt. Härigenom åstadkommes sålunda en regelbunden cirkulation av växtsamhällena. Denna cirkulation torde ej vara utan betydelse för artbildningen. Det naturliga urvalets strävan att åstadkomma fixerade former genom urval av individuella variationer upphäves till väsentlig del, så länge en korsning mellan de olika formerna äga rum."

N:s sätt att tolka orsakerna till växtsamhällsförändringar kom igen i den successionsekologi som etablerades i USA av Frederic Clements 20 år senare. Denne tillskrev Hult en viktig roll som inspirationskälla för sitt eget arbete, även om N de facto formulerade de principiella tankegångarna på ett sätt som Hult inte gjorde.

N var i hög grad influerad av Darwin, liksom många av sina samtida kollegor, men förde också in kampen mellan växtarterna som en viktig mekanism i själva växtsamhället. Denna åsikt utvecklade han ytterligare i uppsatsen Svenska växtsamhällen (Tidskr för skogshushålln 1902). N hävdade, att de arter som, genom anpassning, är bäst lämpade för de givna miljöförhållandena kommer att vinna kriget över de mindre lämpade och därmed ge växtsamhället dess karakteristiska sammansättning. Även om denna uppfattning om konkurrensens betydelse numera ses som självklar, var den inte tidigare så klart uttalad.

Genom sin syn på mekanismerna bakom växtsamhällenas utveckling utformade N i sin uppsats 1902 ett system för att dela in dem i fyra olika serier med avseende på undervegetationen, dvs fält- och bottenskikt. Hedserien, ängsserien, myrserien och stäppserien hade var och en sina karakteristiska växtsamhällen med avseende på närings- och fuktighetsförhållanden. Han kallade dessa ekologiska växtsamhällsgrupper, och det var sannolikt en av de första gångerna begreppet ekologi användes på ett relevant sätt inom sv naturvetenskaplig forskning. N:s seriebegrepp föll måhända i glömska men introducerades åter på 1950-talet av Hugo Sjörs i verket Nordisk växtgeografi och blev därefter utgångspunkten för senare vegetationsklassificerings-och vegetationskarteringssystem.

I de båda anförda arbetena om växtsamhällena sökte N beskriva en lagbundenhet, som varken var antropomorfistisk eller metafysisk utan strikt vetenskaplig och möjlig att undersöka experimentellt. Detta gav möjligheter att med utgångspunkt i kännedom om vegetationssammansättningen dra slutsatser om miljöförhållanden och vice versa. N:s skrifter rörande den sv skogen präglas av en ambition att på ekologisk grund identifiera och klassificera olika skogstyper. Härigenom kunde växtbiologin vara ett redskap för det praktiska skogsbruket.

Antalet arbeten N hann publicera, samtidigt med ett tungt arbete som lärare, var begränsat. Han var omvittnat tillbakadragen som forskare och har beskrivits som "den lugne, gedigne, trägne och klart tänkande arbetaren, ej så mycket den idérike, som går nya och egna vägar" (Hesselman). Hans arbeten inom växtgeografin betraktades av samtida som resultat av god och gedigen men kanske inte så epokgörande forskning. N framstår som en föregångsman inom växtekologin, och han formulerade hypoteser rörande växtsamhällenas sammansättning och dynamik som än är bärande.

Författare

Lars-Erik Liljelund

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om bladslidornas. betydelse hos Dianthus banaticus Heuff. (VA, Öfversigt af ... förhandlingar, [årg 41,] 1884, Sthlm, n:o 9, s 175— 184 o Tafla XXX). - Assimilationssystemet hos stammen (Botaniska notiser för år 1886, Lund 1886, s 142—146; övers: Botanisches Centralblatt, Bd 27, Cassel ,1886, s 27-31). - Studier öfver stammen såsom assimilerande organ. Gbg 1888. 133 s, 2 vikta pl. (VVSH, NF [F 3], h 22.) -Växter och myror. Föredrag vid K. vetenskapsakademiens högtidsdag den 31 mars 1890. Sthlm 1890. 16 s. — Ueber die afrikanischen Arten der Gattung Xyris (VA, Öfversigt 48, 1891, tr 1891-92, s 149 [i n° 3, 1891]). - Studien uber die Xyrideen ... vorgelegt den 11 November 1891. Sthlm 1892. 4:o. 75 s, 6 pl. (VAH, [NF, bd] 24 [1890 o 1891], n:o 14.) — Några anatomiska egendomligheter hos släktet Xyris (Forhandlingerne ved de skandinaviske Naturforskeres 14. Made i Kjabenhavn den 4-9. Juli 1892, Khvn 1892, s 467 f [sammandrag]). — Skogsundersökningar i Norrland och Dalarne sommaren 1894. På uppdrag af K domänstyrelsen utförda. Sthlm 1895. 4:o. 38 s, 2 vikfa bl diagram. (Tills med K. G. G. Norling [s 21-1-31]; [Bidrag till Sveriges officiela statistik, Q). Statens domäner, Domän-styrelsens underdåniga berättelse rörande skogsväsendets förhållanden 1894,] Bihang till Domänstyrelsens ... berättelse.) — Om barrträdsrötor och deras uppträdande i våra skogar. [Rubr.] Sthlm 1895. 15 s. [Ur Tidskrift för skogshushållning s å.] — Om Norrbottens myrar och försumpade skogar. [Rubr.] Sthlm 1897. 20 s. — Några drag ur de svenska växtsamhällenas utvecklingshistoria (Botaniska notiser, 1899, s 89-101, 123-135). - Vegetation (La Suede, son peuple et son industrie, exposé historique et statis-tique ... red par G Sundbärg, Sthlm 1900, s 42-51; ngt omarb i sv o eng utg: Sveriges land och folk, historisk-statistisk handbok 1901, s 48—57: Växtgeografi, o Sweden, its people and its industry, historical and statistical handbook 1904, s 51 — 60: The vegetation). — Sydsvenska ljunghedar. [Rubr.] [Sthlm 1901.] 20 s. [Ur Tidskr för skogs-hush s å.] — Om sträfvan efter enhet i den växtgeografiska nomenklaturen (Botaniska notiser, 1901, s 227—234). — Xyridaceae (Botanische Jahrbiicher fur Systematik, Pflanzengeschichte und Pflan-zengeographie, hrsg von A. Engler, Bd 30, 1901, Leipzig, s 271 [i A Engler, Die von W. Goetze am Rukwa-See und Nyassa-See ... gesammelten Pflan-zen ...). — Om bokens utbredning och förekomstsätt i Sverige. [Rubr.] Sthlm 1902. 19 s. [Ur Tidskr för skogshush s å.] — Zur Ernährungsökonomie der Pflanzen (Förhandlingar vid Nordiska naturforskare.- och läkaremötet i Helsingfors den 7 till 12 juli 1902 [även fr titel], Hfors 1903, 7. Sektionen för hotanik ... [rubr], s 2—4). — Anteckningar om svenska flygsandsfält (Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, bd 27, 1905, Sthlm, s 313—335; oavslutad). - Bidrag i Tidskrift för skogshushållning, 1893, 1895-99, 1901-02, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: Finansdep:s konseljakter 24 april 1890, nr 13, RA.

H Hesselman, nekr över N (Sv botan tidskr, bd 1, 1907, s 116-119); Krok; T Sillen, Gotländska studenter 1865-1928 (1929); Skogshögsk 1917 (1917), s 143 f; T Söderqvist, The Ecologists (1986).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
L Albert Nilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8933, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Erik Liljelund), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8933
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
L Albert Nilsson, urn:sbl:8933, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Erik Liljelund), hämtad 2024-04-24.