Fredrik O Nilsson

Född:1809-07-28 – Värö församling, Hallands län
Död:1881-10-24 – USA, Amerikas Förenta Stater (I Sheldon. Houston, Minnesota)

Baptistpredikant, Baptistkyrkoorganisatör, Sjömansmissionär


Band 26 (1987-1989), sida 693.

Meriter

Nilsson, Fredrik Olaus, f 28 juli 1809 i Värö, Hall, d 24 okt 1881 i Sheldon, Houston, Minn, USA. Föräldrar: lantbrukaren o fiskaren Per N o Katarina Verdelin. Sjöman 29–39, predikant i Västsverige 39, av The Seamen Friends' Society i New York kallad till sjömansmissionär i Gbg 42, förest för Sv baptistförs sept 48, av baptistförs i Hamburg ordinerad till lär o äldste där 6 maj 49, på grund av sin religiösa förkunnelse dömd till landsförvisn av Göta hovrätt 26 april 50 (domen fastställd av HD 9 okt 50, avslag på nådeansökan 27 jan 51), baptistmissionär i Khvn juli 51–maj 53, verksam bland sv baptister i Minnesota o Illinois, USA, 53–60, baptistmissionär i Norge 60, landsförvisn:domen upphävd dec 60, predikant i västra Sverige 60–68, ordf vid tredje allm baptistkonferensen i Sthlm 61, förest för en baptistförs i Houston 69.

G 7 juni 1845 i Gbg, Karl Johan, m Ulrika Sofia Olsson, f 7 dec 1812 där, Domk, d 11 april 1903 i Houston, dtr till arbetskarlen Olof Olofsson o Fredrika Charlotta Jacobsson.

Biografi

Fredrik N blev tidigt moderlös och växte upp i en socialt påfrestande fiskar- och lantbrukarmiljö i Onsala i Halland. Fadern var gravt alkoholiserad och sattes under förmyndare. Den andliga miljön i bygden präglades av den folkliga väckelse som fått sin färg av Lars Linderots (bd 23) och J O Hoofs (bd 19) drastiska botförkunnelse. N kom dock inte till något religöst genombrott. Från 1829 till 1839 arbetade han som sjöman. I New York kände han sig så starkt dragen till den metodistiska sjömansmissionen att han anslöt sig till de omvända. Tidvis arbetade han som traktatmissionär bland emigranter och sjömän. Den verksamheten fortsatte N sedan han återvänt till Gbg. Han var vid denna tid anställd av The Seamen Friend's Society och erhöll senare även bidrag från British and Foreign Bible Society. Arbetet bedrevs i samarbete med George Scott i Sthlm och innebar förutom traktatspridning och väckelseförkunnelse att organisera nykterhetsföreningar och hålla söndagsskola. Till sitt innehåll kan verksamheten närmast karaktäriseras som metodistisk folkmission, vilken delvis kunde knyta an till det sv arvet från Linderot och Hoof. Den tolererades och gav inte anledning till några ingripanden.

Omkring 1845 blev N intresserad av dopfrågan och närmade sig baptismen. Han brevväxlade med baptistledaren J G Oncken i Hamburg och döptes av denne i Elbe i aug 1847. Efter återkomsten vann N flera av sina närstående för baptismen och i sept följande år kunde den danske baptistpastorn A P Förster i Landa i Halland förrätta det första sv baptistdopet, då bl a N:s hustru och två bröder döptes. Detta räknas som den sv baptismens grundande. Själv förrättade N dop i Gbg senare på året. En församling av baptister organiserades och från början stod den i nära kontakt med församlingen i Hamburg. Då nattvard utdelades och dop förrättades, utgjorde den faktiskt en från sv kyrkan fristående församling, vilket inte var tillåtet enligt gällande lag. Tvångsdop av barn till medlemmar i församlingen företogs och N anmäldes för domkapitlet i Gbg, där han 1849 tilldelades varning för spridande av villfarande lära. Då verksamheten inte upphörde, stämdes N följande år att stå till svars inför Göta hovrätt i Jönköping.

I hovrätten dömdes N till landsförvisning, då han beträffande dopets och nattvardens sakrament erkänt att han både hyst och sökt utbreda lärosatser som inte stämde överens med den allmänna lutherskevangeliska trosläran. Mot lagarnas bestämmelser försvarade sig N med en enkel och oreflekterad biblicism. Bibelns bud måste vara den överordnade instansen över alla världsliga lagar. Försvaret framfördes lugnt och utan att någon kritik riktades mot sv kyrkan. Domen överklagades och N sökte själv audiens hos Oscar I, men landsförvisningsdomen stod fast. Inte heller diplomatiska framställningar från Englands baptister, förmedlade genom den brittiske utrikesministern lord Palmerston, kunde ändra förhållandet. Domen verkställdes. Men genom den hade baptismens läror blivit kända, då rättegångshandlingar i stor utsträckning trycktes i tidningarna.

Den hårda domen väckte internationell uppmärksamhet beträffande religionsfriheten i Sverige. Då N uppehöll sig i Khvn och arbetade som baptistmissionär i hamnen, på haven och i sjömanshusen, kunde han ge spridning åt förhållandena i Sverige. 1851 blev han inbjuden som gäst till Evangeliska Alliansens första generalkonferens i London. Han framstod där som en symbol för kampen för religionsfrihet i Sverige. Förbön hölls för "det av samvetstvång betryckta landet uppe i Norden". Alliansen uppmärksammade även vid senare konferenser förhållandena i Sverige.

1853 utvandrade N tillsammans med andra sv baptister till Amerika och var verksam bland dem i Minnesota och Illinois. Sju år senare antogs han till baptistmissionär i Norge men reste till Sverige och anhöll om att fa landsförvisningsstraffet upphävt, vilket bifölls i dec 1860. Därmed kunde N fortsätta sin verksamhet inom den sv baptismen, där församlingarna alltfort arbetade under begränsad frihet, då de inte anhållit om offentligt erkännande enligt 1860 års dissenterlag. För verksamheten i västra Sverige med Gbg som centrum framstod N som centralgestalt och han verkade där under flera år, ekonomiskt stödd av amerikanska baptister. Då han emellertid ansåg att han möttes av bristande förtroende, lämnade han ånyo Sverige 1868. Han återvände till USA och blev föreståndare för en baptistförsamling i Houston, Minnesota. Eftersom N blev påverkad av Theodore Parkers unitariska idéer, kom han i konflikt med denna församling och hade under senare år ingen officiell befattning inom baptismen.

N hade en stor studiehåg. Särskilt tycks han ha varit intresserad av historia. Han ansågs som en fyndig talare. Som ledare saknade han egentligen organisatorisk begåvning. N:s stora betydelse ligger i ett ärligt och konsekvent ställningstagande för de åsikter han hyllade, utan räddhåga för konsekvenserna. Hans uppfattningar framfördes utan att motståndarna kritiserades, vilket förvärvade honom aktning i skilda läger och gjorde honom till ett föredöme inom den sv baptismen. N framstår som en inflytelserik väckelseledare, framsprungen ur de djupa folklagren i ståndssamhället; han blev en internationell symbolgestalt för kampen mot den inskränkta sv religionslagstiftningen och en tidig pionjär för sv baptism och förmedlare av inflytandet från amerikansk religiositet.

Författare

Harry Lenhammar



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: J Byström, En frikyrkl banbrytare eller F O N:s lif o verksamhet (1910); N J Nordström, Sv baptistförb:s hist, 1-2 (1923-28); dens, En kulturbild från 1800-talets religiösa brytmtid (1926); Sv folkrörelser, 2 (1937); G Wahlström, Natten bär bud. En bok om Guds stormtider (1948).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik O Nilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8942, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harry Lenhammar), hämtad 2019-05-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8942
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik O Nilsson, urn:sbl:8942, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harry Lenhammar), hämtad 2019-05-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se