N Lennart Nilsson

Född:1921-07-29 – Hjärsås församling, Kristianstads län
Död:1977-11-11 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Psykiater


Band 26 (1987-1989), sida 738.

Meriter

Nilsson, Nils Lennart, f 29 juli 1921 i Hjärsås, Krist, d 11 nov 1977 i Lund, Domk. Föräldrar: lantbrukaren Nils Joel N o Hilda Cecilia Olsson. Studentex vid h a l i Kristianstad 13 juni 40, inskr vid LU 2 febr 42, MK 31 juli 44, ML där 1 mars 50, underläk vid med kliniken vid Örnsköldsviks lasarett 26 april 50–5 april 54, extra läk, underläk o amanuens vid psykiatr kliniken vid Lunds lasarett 6 april 5431 jan 60, studentpsykiater i Lund 5967, bitr överläk vid psykiatr kliniken vid Lunds lasarett 1 febr 6031 aug 63, läk vid Fogdaröds- o Sätoftahemmen för epileptiker 6067, disp 18 maj 60, MD 31 maj 60, doc i psykiatri 23 sept 60, allt vid LU, bitr överläkare vid S:t Lars sjukhus' forskn:avd, Lund, 1 sept 6330 nov 67, prof i psykiatri vid LU från 3 nov 67.  LFS 72.


G 25 sept 1950 i Eskilstuna, Kloster, m Ingrid Lovisa Forsberg, f 16 mars 1924 i Gladhammar, Kalm, dtr till byggmästaren Otto Sixten Andersson o Edit Johanna F.

Biografi

Lennart N föddes i ett lantbrukarhem i Hjärsås utanför Kristianstad i nordöstra Skåne. Efter studentexamen vid läroverket i Kristianstad bedrev han medicinska studier vid LU. Som underläkare vid medicinska kliniken i Örnsköldsvik arbetade han under den kände internisten Johan Rudebeck, som väckte hans intresse för psykosomatiska frågeställningar. Detta var under en tid då psykoanalytiska strömningar från USA nyligen nått Sverige och då, i Dunbars och Alexanders anda, sambandet mellan personlighet och psykosomatiska sjukdomar studerades.

På grund av sitt intresse för psykiatriska och psykologiska frågor sökte sig N tillbaka till Lund, där han från 1954 arbetade som underläkare vid lasarettets psykiatriska klinik med en av portalfigurerna inom sv psykiatri, professor Erik Essen-Möller, som lärare och inspirator. I denna stimulerande miljö ägnade N sig, vid sidan av ett omfattande kliniskt arbete, åt en av sina vetenskapliga huvuduppgifter, att påvisa samband mellan å ena sidan fysiologiska och biokemiska parametrar och å andra sidan enkla beteendevariabler såsom spänning och hämning. Hans gradualavhandling ledde till en docentur i psykiatri, och så blev han biträdande överläkare vid psykiatriska kliniken.

Under de följande åren kom N att — delvis med likartade metoder — intressera sig för depressionsforskning. Tillsammans med psykologiprofessorn Gudmund Smith och medarbetare vid kliniken undersökte han ett stort antal deprimerade patienter. Med hjälp av olika beteendekriterier, neurofysiologiska variabler och experimental-psykologisk teknik nåddes resultat som relaterades till effekten av antidepressiv behandling. En rad arbeten inom detta och angränsande områden blev tungt vägande då N 1967 utnämndes till Essen-Möllers efterträdare som professor i psykiatri vid LU, tillika överläkare vid psykiatriska kliniken. Han hade då tjänstgjort som biträdande överläkare vid forskningskliniken på S:t Lars' sjukhus i Lund, där han arbetade under professor Eberhard Nyman.

På grund av sitt stora intresse och engagemang för vårdideologiska frågor blev N redan som nybliven professor anlitad av Malmöhus läns landsting vid planeringen av den psykiatriska vården. Ansvaret för psykiatrin hade då överflyttats från staten till landstingen, och han kom de facto att bli huyudansvarig som sakkunnig för landstingets psykiatriutredning, ett uppdrag som krävde åtskillig tid och kraft. Han fick se denna planering förverkligad i form av en psykiatrisk klinik vid det nya lasarettet i Helsingborg samt i de psykiatriska öppenvårdsmottagningarna i Landskrona, Trelleborg och Ystad. Hans utredningsuppdrag vid landstinget omfattade även långtidsvård, distriktsvård och rehabilitering.

I sin roll som akademisk lärare präglades N i hög grad av sin psykiatriska grundsyn: att människor ofta är osäkra och otrygga inom sig, även om de utåt kan te sig starka och aktiva. Han hade en intuitiv känsla för nutidsmänniskans utsatta position i ett otryggt och kravfyllt samhälle. N var ytterst intresserad av undervisning och under flera år verksam med att skriva en lärobok i psykiatri, ett arbete som han dock ej fick fullfölja. Vid LU hade han uppdrag i medicinska fakultetsnämnden och etiska kommittén. Vid lasarettet i Lund ingick han i det medicinska rådet. Han var under flera år sakkunnig i Statens medicinska forskningsråd och dessutom medlem i FS. Som ordförande i Stiftelsen konsul Thure Carlssons minne gavs honom möjlighet att bidra till främjandet av psykiatrisk forskning.

Trots alla sina akademiska, landstingskommunala och andra uppdrag torde N:s huvudintresse ha legat i det praktiska sjukvårdsarbetet på mottagning och vårdavdelning. Mänsklig värme och medkänsla utmärkte honom i hans dagliga samarbete med patienter och medarbetare. Han var en föregångsman då det gällde att utforma en modell för praktiskt sjukvårdsarbete och införde tidigt gruppvård och teamarbete. Med sin demokratiska och icke-auktoritära samarbetsmodell och sin psykoterapeutiska förmåga och fallenhet kom han i stor utsträckning att prägla psykiatrin i Skåne under många år.

Författare

Göran Eberhard



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Allvarlig njurskada efter kortvarig D-vitaminbehandling av sarcoidos (Svenska läkartidningen, årg 49, 1952, Sthlm, s 1809-12). — Physiologie and biochemic representation of some psychiatric variables. Akad avh. Lund 1960. 108 s. — Dimensions of overt behaviour as repre-sented in EEG and adaptive test patterns. Lund 1962. [Omsl.] 4:o [duplic]. 30 s. ([Omsl:] Tills med Gudmund J. W. Smith; Psychological research bulletin, 2, 1962, 1.) [Även i Acta psychiatrica Scandinavica s å.] — LeVel of activation and figu-re-ground reversal. Inter-individual comparisons. Lund 1963. [Omsl.] 4:6 [duplic]. 10 s, 1 bl diagram. (Tills med Z Cesarec; ibid, 3, 1963, 6.) -Level... reversal. Intra4ndividual... Lund 1963. [Omsl.] 4:o [duplic]. 13 s, 1 bl diagram. (D:o; ibid, 7.) — Differentiation of character neurosis and symptom neurosis on the basis of differences be-tween two serial experiments. Lund 1964. [Omsl.] 4:o [duplic]. 8 s. (Tills med G Smith o Gunnar Johnson; ibid, 4, 1964, 5.) [Även i Scandinavian journal of psychology s å.] — Clinical and experi-mental approaches to the description of depression and anti-depressive therapy. Khvn (tr Lund) 1965. 84 s. (Tills med G Eberhard, G Johnson & G Smith; Acta psychiatrica Scandinavica, vol. 41, Suppl 186.) — Optical analysis of EEG changes during electro-convulsive and imipramine treat-ment. A differential study. Lund 1965. [Omsl.] 4:o [duplic]. 22 s. (Tills med G Smith; Psychologi-cal research bulletin, 5, 1965, 5.) [Även i Acta psychiatrica Scandinavica så.] — The effect of electroshock and imipramine treatment on figural fluctuations in a group of psychiatric patients. Lund 1965. [Omsl.] 4:o [duplic], 13 s. (Tills med Z Cesarec; ibid, 5, 1965, 6.) — The rod-and--frame test and emotional maturity. Lund 1966. [Omsl.] 4:o [duplic]. 16 s. (Tills med G Eberhard; ibid, 6, 1966, 2.) — Förslag beträffande anordnande av evakueringspaviljonger vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg. [Rubr.] [Malmö 1966.] 4:o [duplic]. 3, (3) bl. [Undert; tills med K Fritzdorf.] (Malmöhus läns landsting, Mentalsjukvårds kommittén, Arbetsgrupp nr 2 (program- o byggfrå- gor), PM [2.] 660607.) - Den psykiatriska vårdens målsättning och organisation inom landstingsområdet. [Avd 1—2.] [Malmö 1966.] 4:o [duplic]. (D:o, Utredningsavd, Mentalsjukvårds-komm ..., [3.] 12.9.66.) 1. Den psykiatriska ... 18 bl. [Undert; tills med K Fritzdorf o O Hagnell.] 2. Psykiatrisk vård och dess organisation. 49 bl. (Tills med O H.) — Den vårdgivande gruppen på en mentalsjukhusavdelning (Socialmedicinsk tidskrift, årg 44, 1967, Sthlm, s 1325-32; tills med O Hagnell. — En replik om organisationen av mentalvården (ibid, s 1810 f). — EEG-changes during activation with the Serial colour-word-test (Acta psychologica Scandinavica, vol. 46, 1970, Suppl 219. Studies dedicated to Erik Essen-Möller, Khvn (tr Lund) 1970, s 35-46; tills med Z. Cesarec). — Kapitel ur den kliniska psykiatrin. 1-5. Lund 1972. (Tills med G. Eberhard Nyman.) 1. Personlighetsutveckling. Tidig depriva-tion o stimulering. 82 s. 2. Kromosomalt kön, könsutveckling o könsidentitet. Homosexualitet o homosexuellt beteende. 61 s. 3. Depression. Mani o manisk-depressiv psykos. Paranoida o para-noiska tillstånd. 86 s. 4. Rädsla o ångest. Fobiångesttillstånd o fobier. Hypokondrier, cirkum-skripta hypokondrier o dysmorfofobier. 77 s. 5. Vårdorganisation o vårdteknik. 61 s. — Tvä studier i psykoanalysens uppkomst. [Sthlm] 1979. 46 s. ([Omsl:] Filosofiska småtryck, no 10.) — Bidrag i Acta psychiatrica Scandinavica, vol 38, 1962, 41, 1965, 43-44, 1967-68, Khvn.

Källor och litteratur

Källor o litt: Kanslerns för rikets univ arkiv, Avgjorda ärenden, LU, 23 sept 1960, RA. ED:s konseljakter 3 nov 1967, Regeringskansliets förvaltn:kontor.

G Eberhard, L N. Hjälpte patienterna tro på sig själva (SvD 16 nov 1977); Inbjudn till de högtidligheter varmed ... prof L N kommer att installeras ... vid LU 1968 (1968); LUM 1967-68 (1968); GE Nyman, LN 21/7 1921-11/11 1977 (FSÅ 1979, 1980). - Nekr över N i DN 16 nov 1977.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Lennart Nilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8961, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Eberhard), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8961
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Lennart Nilsson, urn:sbl:8961, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Eberhard), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se