Meriter

Nilsson, Nils Gustaf, f 3 dec 1872 i Tåstarp, Krist, d 25 febr 1944 i Sthlm, Bromma. Föräldrar: godsägaren o riksdagsmannen Nils Jacob N o Nanny Elvira Josefina Giertsson. Mogenhetsex vid Nyköpings h a l 19 maj 91, ord elev vid KTH 22 jan 92, avgångsex från fackskolan för maskinbyggn:-konst o mek teknologi där 10 juni 96, konstruktör hos civilingenjören R W Strehlenert, Sthlm, 1 aug 96–1 juni 97, bitr inspektör för Lloyd's Register of British and Foreign Shipping där sept 96–14, bitr skeppsmätare i Sthlm 12 sept 96–14, eo tjänsteman vid patent- o registreringsverket 5 jan 98-01, av magistraten i Sthlm förordn besiktn:man 09–15, led av komm ang revision av skeppsmätningsförfattn:arna febr 09–sept 11, kommerskolf.s inspektör för fartygs bärgningsredskap 14 sept 09–sept 14 o för fartygs lastlinje 29 juni 10–sept 14, överinspektör o chef för fartygsinspektionsavd vid kommerskoll 1 okt 14–dec 19, tf byråchef vid fartygsinspektionsbyrån där 12 dec 19 (tilltr 1 jan 20), skeppsmätningsöverkontrollör o överinspektör där 19 okt 29–dec 38, led av styr för Fören Sveriges sjöfartsmuseum i Sthlm från 27 mars 13, av 1913 års komm ang revision av skeppsmätningsförfattn:arna juni 13–dec 17, ordf i skeppstjänstkomm nov 17–febr 23, i sjöarbetstidssakk maj–nov 25, i komm ang revision av fartygsbyggn:förordn 27, ombud för Germanischer Lloyd i Berlin 30.

G 19 sept 1906 i Saleby, Skar, m Augusta Gunilla (Gulla) Rudbäck, f 3 juli 1885 i Ullervad, Skar, d 3 okt 1963 i Gbg, Kristine, dtr till kh Sven Gustaf R o Augusta Sofia Jonsson.

Biografi

Då N utexaminerades från KTH var hans yrkesinriktning redan klart utstakad. Han kom att ägna sitt liv åt sjöfartstekniska frågor, i synnerhet skeppsmätning och fartygsinspektion. Redan hösten 1896 var N verksam som skeppsmätare i Sthlm, där hans uppgift var att genom mätning enligt givna regler fastställa fartygs dräktighet för senare beräknande av olika fartygsavgifter. S å blev han inspektör vid engelska Lloyd's fartygsklassificeringskontor och senare kom han till kommerskollegiet som fartygsinspektör.

Vid kommerskollegiet inrättades 1914 inom dess byrå för utrikes sjöfart en helt ny avdelning benämnd fartygsinspektionsav-delningen. N hade intensivt arbetat för att denna statliga kontrollorganisation skulle komma till stånd och han blev dess förste chef. Han hade då en bred erfarenhet på området och hade i tjänsteförrättningar besökt flera tusen fartyg. Vid den nya avdelningen visade N stor organisations- och initiativförmåga. Under hans ledning utarbetades förslag till lagar och förordningar för ökad sjöfartssäkerhet. Han sökte även förbättra de ombordanställdas bostadsförhållanden. 1 jan 1920 skapades vid kollegiet en ny administrativ enhet, fartygsinspektions-byrån, till vilken N knöts som tf byråchef.

Då N 1929 blev chef för skeppsmätningen vid kommerskollegiet, hade han haft flera statliga utredningsuppdrag inom detta område. Som skeppsmätningsöverkontrollör lyckades N bl a utverka att en ny arvodestaxa infördes för landets skeppsmätare. I decennier hade dessa klagat över sina otillfredsställande arvoden. De var nämligen inte fast och statligt avlönade utan uppbar ersättning av den som begärt förrättningen. 1935 utgav N sin digra handbok i skeppsmätning, som under många år blev till ovärderlig nytta för tjänstemän inom detta område.

I Sverige tillämpades sedan 1880 den "tyska" skeppsmätningsregeln. 1907 uttryckte dock ett antal sv redare önskemål om att denna skulle ersättas med den "engelska". N ingick bland de skeppsmätningssakkunniga som av denna anledning tillkallades för att utreda frågan. Med deras betänkande 1911 som grund äskades i 1913 års statsverksproposition anslag till en förändrad organisation av skeppsmätningskontrollen med övergång till den engelska mätningsmetoden, vilket riksdagen emellertid inte biföll. N blev med åren alltmer kritisk mot gällande mätningsbestämmelser, vilka han fann föråldrade och bristfälliga vid tillämpningen på moderna fartygskonstruktioner. Han propagerade ivrigt både i Sverige och utomlands för en övergång till ett nytt av honom konstruerat system, grundat på den s k deplacementsprincipen. N verkade som mycket aktiv styrelseledamot i Föreningen Sveriges sjöfartsmuseum i Sthlm. Föreningens huvuduppgift var att arbeta för realiserandet av ett handelsmaritimt sjöfartsmuseum i Sthlm. Efter många provisorier kunde N 1938 se Statens sjöhistoriska museums vackra byggnad invigas på norra Djurgården. N testamenterade hela sitt fackbibliotek till museet, där även betydande delar av hans arkiv hamnade. N blev känd som en varm konstnärsnatur. Hans intresse för skeppsmätningshisloria avspeglas bla i en sammanställning av nio planscher, som han utförde för sjöfartsavdelningen. Planscherna visar olika faser av skeppsmätningens utveckling i skilda länder alltifrån medeltiden.

I fartygstekniska ämnen utövade N en omfattande författarverksamhet. Han deltog i ett stort antal internationella konferenser och gjorde flera tjänsteresor och studiebesök i utlandet. Som utredningsman anlitades N flitigt och var en omtyckt föredragshållare, bl a vid de sammankomster som arrangerades av Sv teknologföreningens avdelning för skeppsbyggnadskonst, vars tillskyndare han för övrigt var. Inom sv skeppsmätning och fartygsinspektion framstår N som en märkesman.

Författare

Bo Elthammar

Arkivuppgifter

Brev från N i UUB (bl a till N J Nordström).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Svensk skeppsbyggeristatistik. Föredrag vid Afdelningens ord. möte den 25 nov. 1905 ... [Rubr.] Sthlm 1905. 4:o. 5 s. [Även:] ... den 27 april 1906 ... [Rubr.] Sthlm 1905[!]. 4:o. 5 s. (Tills med A Lindblad; Svenska teknologföre-ningen, afd. för Skeppsbyggnadskonst.) Även i TT 1906. — Skeppsbyggeriets historia. Utdrag ur ett föredrag inom Ångfartygsbefälhafvaresällskapet i Stockholm (Sveriges allmänna sjöfartsförenings tidskrift, årg4,1906, Sthlm, s 284-300; tills med A Lindblad). — "Tonnage cheating." Föredrag vid Afdelningens ord. höstmöte den 7 dec. 1908 ... [Rubr.] Sthlm 19Q8. 4:o. 9 s. (Sv teknologfö-ren, afd. ...) Även i TT 1909. — Svenska handelsflottans utveckling till och med år 1909 (Årsbok utg af Sveriges flotta, årg 3, 1909, Sthlm, s 58—78). — Skandinaviska synpunkter på lastli-niespörsmålet. Föredrag hållet vid sjunde nordiska sjöfartsmötet i Malmö den 27 — 29 juli 1914. [Rubr.] Malmö 1914. 30 s. ([Pärm:] Föredrag vid ... Malmö 1914 [:1].) Även i Redogörelse för det sjunde ...juli 1914, Malmö 1915, s 39-68. -Några riktlinjer för den nya fartygsinspektionen. [Rubr.] Sthlm 1915. 4:o. 7 s. [Ur TT 1914.] -Sjöfartens och skeppsbyggeriets utveckling (Sveriges sjöfart ... En skildring under medv av fackmän ..., Sthlm 1921, 4:o, s 3 -100). - Fartygsty- pernas utveckling under senare tider (ibid, s 177 — 224). — Statskontroll över fartygs sjövärdighet och särskilt den svenska förhandskontrollen (ibid, s 239 — 258). — Skeppsmätning (ibid, s 339-350). - Klassificering av fartyg (ibid, s 393 — 424). — Fartygs inredning och utrustning (ibid, s 521—538). — Organisationer inom sjöfarten (ibid, s 615 — 628). — Sjöfart och skeppsbyggen i forntid och nutid. Sthlm 1922. 223 s. (Natur och kultur, 13.) — Handbok rörande fiskefartygs sjösäkerhet. På uppdrag av Göteborgs och Bohus läns havsfiskeförening utarb. Gbg 1927. 52 s. — Bostäder å fartyg för ombord anställda, enligt Kungl. Maj:ts förordning den 20 maj 1927, med förklaringar. Sthlm 1927. 72 s. — Regler rörande kontroll samt utrustning m. m. å mindre maskindrivna fartyg och segelfartyg, enl K Maj:ts för-ordn ang fartygs byggnad o utrustn d 20 maj 1927 för motor- o segelsportsmän. Sthlm 1927. 26 s. — Elementarlärobok i skeppsbyggnadskonst. Sthlm 1932. VII, 226 s. — A modern system for tonnage measurement. [Rubr.] Sthlm 1932 [omsl]. 35 s, 1 vikt tabell. — Båtkunskap jämte handledning och sjötekniska regler tillämpliga vid handterandet av livbåtar. Utg. Sthlm 1933. 49 s, 1 pl-bl. (Tills med C. O. Hiljding.) — Handbok i skeppsmätning. Sthlm 1935. XIV, 315 s, 3 pl-bl. - Känn ditt skepp. Hur ett fartyg bygges, inredes och hand-haves. Sthlm 1937. 159 s. (Natur och kultur, 136.) — Sjöfart och skeppsbyggen. Sthlm 1939. 257 s, 1 vikt karta. (Tekniskt folkbibliotek [1].) — Skeppsmätningen genom tiderna (Sjöhistorisk årsbok, 1945-46, Lund 1946, s 141-151 =9 pl med texter, utförda för Sjöhistoriska museet). — Bidrag i TT, Allm afd/Veckouppl, 1904-05, 1907, 1920, 1922, 1925, o Afd för Skeppsbyggnadskonst, 1906-07, 1909-10, 1912, 1914-17, 1919, 1923, 1925-27, Sthlm, 4:o.

Utgivit: Sveriges sjöfart. Sjöfartsväsendet, skeppsbyggeriet o handelsflottan. En skildring under medv av fackmän ... med förord av K. A. Fryxell. Sthlm 1921. 4:o. XX, 666 s. (Tills med G Åsbrink.) — Kungl. förordningen angående fartygs byggnad och utrustning jämte kommentarer. [Omsl: Teknisk handbok rörande fartygs byggnad och utrustning enligt gällande författningar.] Sthlm 1928. 651 s, 1 pl-bl, 3 tab.

Källor och litteratur

Källor o litt: Finansdep:s konseljakter 1 okt 1914, nr 14; handelsdep:s konseljakter 19 okt 1929, nr 1; statsrådsprot i finansärenden 12 dec 1919, nr 87; kommerskoll:s arkiv, allm byrån, F IIIa:38 (N:s persondossier); kommittéarkiv nr 539 (skeppstjänstkomm); allt i RA. Vol SH 426-437, 534 o 704, SU 9696 samt fasc 1977:55:1 -68; Fören:s Sveriges sjöfartsmuseum i Sthlm prot 1913 — 44; allt i Statens sjöhist museums arkiv.

H8D, årg 20, 1918-1919, nr 11; Kommerskoll; N Rosman, Skeppsmätare — några minnen från min skeppsmätaretid (Sjöhist årsb 1945); SvTeknF. - Nekr över N i SvD 26 febr 1944.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Gustaf Nilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8968, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Elthammar), hämtad 2024-05-01.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8968
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Gustaf Nilsson, urn:sbl:8968, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Elthammar), hämtad 2024-05-01.