Olof Malmstén, af

Född:1720 – Säters stadsförsamling, Dalarnas län
Död:1797-07-01 – Säters stadsförsamling, Dalarnas län

Riksdagsledamot, Lagman, Borgmästare, Rådman


Band 25 (1985-1987), sida 17.

Meriter

af Malmsten, Olof, före adl Malmsten, Malmstein, dp 26 aug (enl hfl o db f 25 aug, enl egen uppg 23 aug) 1720 i Säter, d 1 juli 1797 där. Föräldrar: regementsauditören Nils Malmsteen o Maria Björling. Inskr vid UU 2 mars 31, volontär vid Dalreg 41, adjutant 19 aug 42, löjtn:s avsked där 17 jan 49, rådman i Säter 9 jan 51, led av borgarståndet vid riksdagarna 5166 (led av SU, bankodeputationen samt stora deputationen o dess lagutsk 6566, ståndets v talman 8 juni 65), preses vid förfall för borgmästaren i Säter 9 sept 52, tf borgmästare 23 nov 52, borgmästare där 22 dec 61, hovintendent 29 juni 62, adl 23jan 70, deltog i riksdagen 89, lagman i Västernorrlands domsaga 11 nov 9015 sept 95.

G 1) 22 april 1746 i Säter m Christina Elisabeth Swab, f 29 mars 1727 där, d 10 dec 1766 där, dtr till registratorn k sekr Fredric S o Christina Printz; 2) 3 dec 1795 i Säter m Christina Graan i hennes andra g, f 24 juli 1770 i Avesta, d 9 maj 1831 i Ramnäs, Vm, dtr till kh Erik G o Märta Charlotta Strandbom samt förut g m häradsh Peter Dufva o senare m bruksägaren Johan Magnus Schenström.

Biografi

Efter studier vid universitetet i Uppsala, där M inskrevs redan vid 10 års ålder, blev han volontär vid Dalregementet och följde detta under hela fälttåget i Finland, där han bl a deltog i slaget vid Villmansstrand 23 aug 1741. M:s militära bana blev dock ej lång. Efter några års tjänstledighet beviljades han i jan 1749 avsked med löjtnants grad.

M etablerade sig därefter som handlande i sin födelsestad och valdes som sådan till rådman 1751, tf borgmästare året därpå och till borgmästare 1761. Genom sitt äktenskap med en brorsdotter till bergmästaren Anders Swab lade han grunden till en avsevärd förmögenhet; han ansågs vara stadens rikaste man och var ägare också till fastigheter utanför dess gränser. I borgarståndet representerade M sin stad under fyra riksdagar. Han anslöt sig till mössorna och räknades bland dem som stod hovet, särskilt Adolf Fredrik, nära. Under krisen i samband med det misslyckade statskuppsförsöket i juni 1756 befann sig M sannolikt ej i huvudstaden. Redan i mars hade han fått tillstånd att lämna riksdagen, och först i sept framträdde han åter i sitt stånd.

Vid valen hösten 1764 utsågs M ånyo till Säters representant i borgarståndet. Men också i Falun uppställdes han som borgerskapets kandidat. Genom sitt äktenskap hade han goda förbindelser i staden. Hans medtävlare var bergshauptmannen Per Hedenblad, vars valbarhet emellertid starkt kunde ifrågasättas, eftersom han var innehavare av ett ämbete i bergsstaten. Det blev bråk om fullmakterna; 9 mars 1765 beslöt likväl borgarståndet, att M interimistiskt skulle bevaka Faluns angelägenheter till dess han skaffat sig giltig fullmakt. Någon sådan företedde han emellertid aldrig. Staden utnyttjade dock en tid hans tjänster och tackade honom för hans möda.

Höjdpunkten i M:s verksamhet som riksdagsman i borgarståndet inföll under förra delen av 176566 års riksdag. Han tillhörde då de ledande i sitt parti men bibehöll goda förbindelser också med hovet. Senare anslöt han sig till det s k tredje partiet. Som ledamot i SU, bankodeputationen, stora deputationen och dess sk lagutskott utövade han till en början ett avsevärt inflytande. Han tillhörde också ståndets kanslidirektion.

När hovet i mitten av juni 1765 åter anslöt sig till hattarna, innebar detta att också M:s ställning till de båda stora partierna ändrades. Så sent som 8 juni valdes han med överväldigande majoritet (79 röster mot 9) att som v talman ersätta borgmästaren Sebaldt vid dennes ofta inträffade sjukdomsfall. Siffrorna visar att detta skedde med stöd också av hattarnas röster. Från mitten av månaden framträdde M öppet vid hattarnas sida och blev snart i sitt stånd den ledande oppositionsmannen mot den nya regimen, bl a i försvaret av de angripna hattriksråden och den ekonomiska politiken. När författningsfrågan i juli och början av aug 1765 aktualiserades, arbetade han för en lösning i hovets anda. Han fungerade nu också som mellanhand mellan drottningen, ledande politiker och den ryske residenten Stachiev. M:s förändrade hållning väckte ovilja i mösspartiet. Redan under hösten 1765 var det på tal att avlägsna honom ur borgarståndet. När han 8 mars 1766 anhöll att få resa hem på en tid, gav detta upphov till en häftig debatt. M utsattes för frän kritik från mössornas sida. Särskilt påtalades hans medverkan i uppträdena i ståndets plenum 24 aug 1765, då beslut i riksrådens sak skulle expedieras. Hans ledighet beviljades men med tillägget, att han skulle avhålla sig från ståndet under återstoden av riksdagen.

Konflikten innebar dock ännu inte slutet på M:s bana som riksdagsman. I brev till sin mor berättar kronprins Gustav 17 sept 1768 från Avesta, att han uppvaktats av M, som bl a redogjort för sina förberedelser inför valen till den stundande riksdagen, helt i överensstämmelse med drottningens avsikter. Själv utsågs M i början av 1769 åter till Säters representant i borgarståndet. Men trots att majoriteten nu utgjordes av hans meningsfränder, underkändes fullmakten, därför att han som hovintendent bar en oborgerlig titel. När M 23 jan 1770 upphöjdes i adligt stånd, kunde han inte längre företräda sin stad i borgarståndet, trots att han kvarstod i borgmästarämbetet till slutet av 1780-talet.

Det dröjde emellertid, innan M intog sin plats på riddarhuset. Ätten introducerades 1773, men vid riksdagen 177879 antecknades han som frånvarande, och 1786 företräddes den av M:s son Anton. Först vid den riksdag som samlades i slutet av jan 1789 ingrep M åter i rikspolitiken. Han räknades då till rojalisterna och hörde sålunda till det fatal adelsmän, som stödde Gustav III. I allmänhet synes detta ha skett bakom kulisserna. Han invaldes inte i något utskott, och i debatterna framträdde han endast sällan. En insats av viss betydelse är den medverkan vid tillkomsten av lantmarskalkens klagoskrift över adelns uppträdande mot honom under plenum 9 febr som Axel v Fersen tillskriver M. Vid riksdagens avslutning 28 april tilldelades han Vasaorden, vilket ansågs vara en belöning för hans insatser under riksdagen. M framträdde inte vid riksdagen i Gävle 1792.

Författare

Olof Jägerskiöld



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från M till J M af Nordin i RA o UUB.

Tryckta arbeten

Utgivit: Riksens högloflige ständers secrete utskotts ytterligare och omständeliga berättelse, om de så kallade växel-contoiren, til deras början, inrättning, skyldigheter, rättigheter, verckan och utgång, med mera, til Riksens ständers stora deputation, med åtskillige bilagor, upgifven. Uppå Riksens ständers stora deputations befallning tryckt. Sthlm 1765. 4:o. 74 s. [Anon, tills med F U v Essen tillskr av C G Malmström.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Ridderskapets o adelns uppropslistor 1778-79, 1786 o 1789; Borgarståndets konceptprot 1751-52 (R 1309) o register (R 1310); BorgRP 175556 (R 1323-24), 176062 (R 134445) o 176566 (R 136768); allt i RA. Säters stadsarkiv, ULA. Biografica, RHA.

AdRP 1789, 12 (1809) o 1792 (1792); J A Almquist, Riksdagen i Gefle 1792 (1895); P-E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 17601766 (1953); S Carlsson, Byråkrati o borgarstånd under frihetstiden (1963); P J Edler, Om börd o befordran under frihetstiden (1915); B Ericsson, Bergsstaden Falun 17201769 (1970); F A v Fersen, Hist skrifter, 3 (1869) o 7 (1871); Handhar ang 1789 års riksdag (HH 5, 1866); B Hennings, Gustav III som kronprins (1935); R F Hochschild, Memoarer, 1 (1908); O Jägerskiöld, Hovet o för-fattmfrågan 1760-1766 (1943); dens, Lovisa Ulrika (1945); E Kleberg, Borgarståndets inre organisation intill 1809 (1929); L Linnarsson, Riksrådens licentiering (1943); Malmström, 5-6 (190001); M F Metcalf, Russia, England and Swedish party politics 1762-1766 (1977); Millqvist; G Sundberg, Partipolitik o regionala intressen 17551766 (1978); W Tham, Konung Gustaf III o rikets ständer vid 1789 års riksdag (1866); D Tilas, Antecknar o brev från riksdagen 17651766, ed O Jägerskiöld (1974); dens, Anteckmar från riksdagen 17691770, ed O Jägerskiöld (1977).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof Malmstén, af, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8992, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Jägerskiöld), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8992
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof Malmstén, af, urn:sbl:8992, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Jägerskiöld), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se