Axel V Malmström
Född:1872-02-13 – Linköpings Domkyrkoförsamling, Östergötlands länDöd:1945-07-07 – Nacka församling, Stockholms län (i Saltsjö-Boo)
Fotograf, Typograf
Band 25 (1985-1987), sida 21.
Meriter
Malmström, Axel Valentin, f 13 febr 1872 i Linköping, d 7 juli 1945 i Saltsjö-Boo, Sth (enl db för Ad Fredr, Sthlm). Föräldrar: skräddaren Anders Peter M o Sofia Lovisa Petersson. Sättare o faktor vid olika tryckerier i Linköping o Sthlm, bl a vid ab Arbetarnes tryckeri, Sthlm, 95, frilansfotograf från 02.
G 1) 23 nov 1895 i Bromma, Sth, m Esther Maria Sofia Lundahl, f 14 nov 1876 i Sthlm, Hedv El, d 19 maj 1901 där, Kungsh, dtr till stenarbetaren Axel Edvard L o Maria Sofia Agneta Jansson; 2) 21 maj 1904 i Uppsala, Domk, m Alma Mathilda Regina Jansson, f 5 mars 1877 där, ibid, d 15 april 1944 i Sthlm, Ad Fredr, dtr till arbetaren Carl J o Mathilda Charlotta Karlsson.
Biografi
Som ung typograf lämnade Axel M Linköping och Isidor Kjellbergs radikalt liberala tidning Östgöten, där han fått sin utbildning. Kanske innebar tiden vid Östgöten även en ideologisk skolning i radikal riktning för M. I Sthlm anslöt han sig till socialdemokratin och arbetade bl a vid det till arbetarrörelsen knutna ab Arbetarnes tryckeri. Vid dess nystartade accidensavdelning blev M 1895 både sättare och faktor.
Under sin tid som typografi Sthlm började M fotografera. Sin första kamera byggde han själv. Under en familjeutflykt våren 1901 drunknade M:s hustru, när den lilla segelbåt hon befann sig i kapsejsade. M, som stod på stranden, hade strax innan fotograferat segelbåtens färd över vattnet. Denna bild sände han till Hvar 8 dag (H8D), där den publicerades i juni s å. Kontakten med denna tidning blev inledningen till ett långvarigt samarbete. M började sända in fotoreportage och blev snart H8D:s stockholmsfotograf. I tjugo års tid illustrerades tidningen med M:s bilder, från febr 1917 under hans namn.
Fotograferandet för H8D gav M möjlighet att lämna tryckeriet och bli yrkesfotograf. Han sålde även bilder till andra tidningar och hade en egen ateljé för porträttfotografering. När Social-Demokraten började använda sig av fotografier för illustrering knöts M till tidningen, dock utan att vara formellt anställd. Samarbetet bör ha varit tillfredsställande för M, som nu i sin yrkesverksamhet kunde stödja arbetarrörelsen i dess ledande tidning.
M:s goda kontakter med arbetarrörelsen avspeglas i hans efterlämnade fotosamlingar. Han engagerades för att fotografera kongresser och andra evenemang inom arbetarrörelsen liksom dess ledande politiker. Han dokumenterade en rad viktiga händelser. Klassisk är t ex hans bild av Lenin på Vasagatan i Sthlm i april 1917, då denne passerade Sverige på väg till revolutionens Petrograd, och hans bilder från demonstrationerna på Gustav Adolfs torg i Sthlm i juni s å.
Huvudsakligen gjorde M dock mer traditionella fotoreportage. Framträdande motivkretsar är kungligheter, kända personers begravningar, utställningar och andra evenemang liksom eldsvådor, trafikolyckor och andra mindre dramatiska gatuscener. Vid OS i Sthlm 1912 var M en av de tre officiella fotograferna. När han intervjuades inför sin 70-årsdag, konstaterades att antingen man ville studera familjen Bernadotte eller arbetarrörelsen fanns mycket att hämta i M:s bilder.
När M vid mitten av 30-talet slutade som yrkesfotograf, hade han under drygt tre decennier skapat en unik fotodokumentation av sin samtid. Som P A Fogelström konstaterat, kan "vissa skeenden i Stockholms historia knappast illustreras utan malmströmsk medverkan" (Sthlm, stad ..., inledn).
Fogelströms omdöme innefattade även M:s son Victor "Vicke" M (1897–1962), som i likhet med fadern var stockholmsfotograf under flera årtionden. Victor M blev vid unga år sin fars assistent, och hans första publicerade bilder togs vid OS 1912. Han utvecklades snart till en alltmer självständig fotograf, även om samarbetet mellan far och son varade ända in på 20-talet. Många gånger kan det vara svårt att avgöra vem av dem som tagit en viss bild, eftersom de ibland fotograferade tillsammans. Så tog t ex Victor M flera av bilderna under demonstrationerna vid Gustav Adolfs torg i juni 1917, senare publicerade i bl a Social-Demokraten och H8D under det gemensamma firmanamnet M.
Victor M:s första anställning som pressfotografvar vid DN 1925–32. Han var en av de sju grundarna av Pressfotografernas klubb (PFK) 1930 och blev dess förste sekreterare. Under 30- och 40-talen arbetade han till stor del som frilansfotograf för att från 1949 vara anställd vid AB. Victor M hann under sina femtio år som fotograf vara med om alla slags reportage. Bland hans efterlämnade fotografier märks bl a många idrottsbilder. Han var en av de första som använde flyg för att fa översiktsbilder, då han 1918 fotograferade förödelsen efter den stora järnvägsolyckan vid Getå. När Andrée-expeditionen återfanns 1930, sändes M till Tromsö för att med sin kamera finnas på plats när kvarlevorna från expeditionen anlände till Norge.
Verksam som fotograf vid DN är sedan 1966 Victor M:s son Åke M (f 1933), som dessförinnan var fotograf vid S-T 1949–66.
Författare
Jan Garnert
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Arkivuppgifter
Fotografier efter Axel M finns i Sthlms stadsmus (ca 11 000 neg), i AA (bl a två fotoalbum i H Brantings arkiv) o hos Åke M, Sthlm, som även förvarar A M:s räkenskaper, anteckmar mm. Fotografier efter Victor M finns bl a i Fotografiska mus, Sthlm (PFK:s arkiv), i RA (Centralfören:s för idrottens främjande arkiv), i AB:s arkiv o från V M:s tid som frilansfotograf hos Äke M, som även förvarar utkast till memoarer i ms.
Tryckta arbeten
Vid sidan av de tidningar där Axel o Victor M publicerade sina fotografier finns flera bokverk där deras bilder förekommer. Särskilt kan nämnas Sthlm, stad i förvandling, ed P A Fogelström (fotografier av Axel o Victor M, 1963, 2.–4. uppl 1963–66), Sthlm, ed T Millroth (Axel M, 1979), Å Sidwall, Sekunder, centimetrar ... (Victor M, 1983) o S Tjerneld, Det romantiska 20-talet (Victor M, 1963).
Källor och litteratur
Källor o litt: H Althin, Pionjären A M (SvD 25 juni 1972); K Bergengren, Entré med ridåslutare. Två kapitel om våra första pressfotografer 1900–1930 (Fotografisk årsb 1955); T Carlsson, Stans förste bildreporter (DN-På stan 17–23 nov 1979); B Heed, "Vicke" M död (AB 29 okt 1962); Hövdingen Vicke (DN 11 sept 1961); J Johansson, Ab Arbetarnes tryckeri 50 år (1943); T Millroth, Arbetets söner (Innanför o utanför modernismen, 1979), s 252–261; S Sandström, Fotografin efter sekelskiftet (Konsten i Sverige: E Liden o S Sandström, 1900-talets bildkonst, 1975), s 159 f; Å Sidwall, A V M ... V M (dens, Sekunder, centimetrar, passningar o mål. Fotografier ca 1900-1950 ..., 1983); T Sjödahl, Samtal med "Vicke" över en lådkamera på pressmuseet (Journalisten 1961, nr 9, s 11–13); R Söderberg o P Rittsel, Den sv fotografins hist (1983); Vicke M död (DN 29 okt 1962); Ögonblicket åt framtiden, ed S Söderberg (1955); Ögonblicket åt framtiden 1930-1980, ed L Edling (1980). – Art:ar i H8D 10 nov 1912, s 84, SvD 5 febr 1942, s 8, o i Soc-Dem 12 febr 1942, s. 8. – Personl meddel från Åke M.
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel V Malmström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8995, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Garnert), hämtad 2024-11-10.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8995
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel V Malmström, urn:sbl:8995, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Garnert), hämtad 2024-11-10.