Sten E Malmström

Född:1917-10-30 – Högsjö församling (Härnösands domkyrkoförsamling, Västernorrlands län)
Död:1979-10-11 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Nordist, Språklärare


Band 25 (1985-1987), sida 24.

Meriter

Malmström, Sten Erik, f 30 okt 1917 i Högsjö, Vnl (enl fb för Härnösand), d 11 okt 1979 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: dir Sven Johan M o Elsa Matilda Ödmark. Studentex vid h a l på Östermalm 10 maj 37, inskr vid StH ht 37, FM där 14 dec 43, timlär vid Beskowska skolån, Sthlm, ht 45vt 48, ämneslär där ht 48ht 49, lektor i svenska vid univ i Oslo 1 jan 501 juli 53, timlär vid Beskowska skolan ht 53vt 57, FL vid StH 30 juni 54, lär i nordiska språk där 1 juli 5430 juni 61, disp 19 maj 61, FD 26 maj 61, doc i nordiska språk, spec litterär stilistik 61, e univ:lektor i nordiska språk 1 juli31 dec 61, eo doc 1 jan 6231 dec 64, tf prof 15 jan31 maj 63, allt vid StU, innehavare av SA:s forskartjänst i stilistisk språk- o litt:vetenskap 6473, tf prof i nordiska språk vid StU 1 juli 7030juni 73, led av 1971 års bibelkomm för Gamla testamentet april 71juni 74, innehavare av forskartjänst i stilistik vid Statens humanistiska forskmråd 7273, prof i sv språket vid StU från 18 maj (tilltr 1 juni) 73, led av bibelkommissionens översättningsenhet för Gamla testamentet från 1 juli 75.

G 1) 11 sept 1948(56) i Haslum, Akershus fylke, Norge, m Gunnel Knudsen, f 10 aug 1921 i Bergen, Norge, dtr till ingenjören Gustav K o Carin Ekdahl; 2) 9 juni 1956(70) i Sthlm, Osc, m lärov.adj Mona Ingrid Lindell, f 9 april 1931 där, Kat, dtr till insp John Herbert L o Molly Karin Helena Ahlström samt omg Starfelt; 3) 24 nov 1972 i Sthlm, Högalid, m Agnes Ulrika Elvin i hennes 2:a g, f 13 dec 1946 där, Joh, dtr till red Bror Axel Gilbert E o Märta Louise Viktoria Schaar samt förut g Hedin.

Biografi

Efter att ha avlagt fil mag:examen (med litteraturhistoria, nordiska språk, tyska och pedagogik) inledde Sten M sina licentiatstudier i nordiska språk under professor Elias Wessén, vars högre seminarier främst ägnades åt språkhistoriska och stilistiska problem. Litterär stilistik kom att bli det ena av M:s vetenskapliga intresseområden, och han skulle där göra flera märkliga insatser. I sin stora gradualavhandling 1961 analyserar han hur Stagnelius i sin verskonst utvecklar och fördjupar ärvda genrebetingade former till starkt personliga uttryck för den egna estetiska viljan och världssynen.

En viktig princip för skönlitterär stilforskning ansåg M vara att presentera analyser av texthelheter. Hans avhandling rymmer åtskilliga; främst kanske kan nämnas analysen av komposition och rytm i Suckarnes Mystèr. För M var målet för stilanalysen att belysa samspelet mellan olika stildrag och de formella detaljernas funktion i den estetiska helheten.

Intresset för rytm och formprinciper utvecklade M vidare i uppsatsen "Nystev"-versens problem. Här ges viktiga bidrag till förståelsen av konflikten mellan meter och rytm, mellan den schematiska versstrukturen och det faktiska rytmiska intrycket. I insiktsfulla analyser av bl a Wallins Dödens ängel påvisar M det felaktiga i att generellt uppfatta nystevversen som dansrytmisk, en uppfattning som fått hävd genom versmåttets förekomst i Snoilskys Inledningssång. Analysen av Wallin-dikten demonstrerar hur nystevversen kan nyttjas för rytmiska syften diametralt motsatta dem som gäller för Inledningssången.

I Stil och vers i svensk 1900-talspoesi behandlar M nyare lyrik, bl a av Fröding, Ekelund och Sjöberg. Den kanske viktigaste insatsen här är diskussionen om och förslaget till analys av rytmen i fri vers, ett förslag som bygger på betoningsförhållanden i löpande tal, modifierade av versens uppdelning i rader, av den rytmiska omgivningen och av ledens semantiska vikt. Förslaget utvecklas vidare i versläran Takt, rytm och rim i svensk vers. Tillsammans med psykologen Gunnar Goude genomförde M senare rent experimentella undersökningar av upplevelsen av versrytm.

Den andra linjen i M:s språkvetenskapliga verksamhet kom till starkare uttryck sedan han tillträtt professuren i sv språket vid StU 1973. I sin programförklaring i skriften Vetenskapliga perspektiv talar M om alternativa uppgifter för sv språkforskning och betonar behovet att studera språket i samhället, språket som medel för kommunikation och påverkan. Denna inriktning på språket i användning ledde bl a till boken Språkklyftan, som bygger på undersökningar av hur vanligt folk begriper sådana ord som ofta används i samhällskommunikationen, ett arbete som utfördes tillsammans med Nils Frick. Boken väckte stort uppseende, men många problem återstod, och M:s föga trosvissa natur fick honom att inte bara ta initiativ till att utbilda språkförbättrare utan också till att arbeta vidare för att fördjupa förståelsen av problemen med språklig begriplighet; han satte i gång flera forskningsprojekt med sådan inriktning.

Själv gjorde M också en praktisk insats genom att tillsammans med Irene Györki utarbeta Bonniers svenska ordbok, som inte hann publiceras förrän efter hans död. I första upplagan utmärktes ordboken mer av omsorgen om tydliga och enkla förklaringar till ord man vet kan vara svårbegripliga än av strikt lexikografisk systematik.

Sitt gamla intresse för stil och litteratur behöll M jämsides med inriktningen på språket i samhället. I början av 1970-talet tillsattes en statlig kommitté, som skulle förbereda nyöversättning av Gamla testamentet. I betänkandet 1974 har M skrivit kapitlet Stilproblem vid nyöversättning av Gamla testamentet. När bibelkommissionens uppdrag utvidgades till att gälla hela bibeln, blev han medlem av den gammaltestamentliga gruppen. Minnesvärda är de seminarier där M presenterade en text ur Gamla testamentet i flera översättningar jämsides med gruppens senaste version och resonerade kring stilistiska överväganden och val. I de översättningar M hann medverka i bl a Psaltaren och Predikaren har hans språkliga lyhördhet satt tydliga spår.

M var en ovanlig lärare. Han ville få sina elever att delta i kunskapens äventyr, att se och anta intellektuella utmaningar, hellre än att bara slå i sig bestämda kurser. Hans föreläsningar övergick därför ofta till seminarier, där alla gemensamt sökte förstå och förklara olika problem under hans kunniga och lite gäckande ledning.

Författare

Margareta Westman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Fru Nikolajsen i Sverige. Dansksvenska dialoger. Sthlm 1946. 95 s. (Tills med Lis Jacobsen.) Svensken i Norge. En språklig hjälpreda. Sthlm 1953. 51 s. (Nordens serie, utg av Föreningen Nordens publikationsnämnd, skrift nr 25.) 2. uppl 1955. 3. uppl 1957. 2. tr 1960. 4. uppl 1964. 5. uppl 1966. 52 s. 2. tr 1970. 6. omarb uppl 1972. 47 s. Svensken i Danmark. En språklig hjälpreda. Sthlm 1956. 61 s. (Ibid, 29.) 2. uppl 1959. 3.[fJ tr 1961. 3. oförändr uppl 1963. 4. d:o uppl 1964. 2. tr 1966. 60 s. 5.-6. omarb uppl 1971, 1975. 56 s. "Nystev"-versens problem, med speciell hänsyn till Stagnelius (Nysvenska studier, tidskr för sv stil- o språkforskning, årg 40, 1960, Upps (tr Lund), s 554). Studier över stilen i Stagnelius' lyrik. Akad avh. Sthlm ... (tr Lund) 1961. VII, 550 s. (Scandinavian university books.) Skriva svenska. Kombinerad radio- o korrespondenskurs. Sveriges radio i samarb med Brevskolan. Försvarets brevskola, Hermods korrespondensinstitut, LT:s korrespondensskola, NKI-skolan. Sthlm 1962. 108 s, Svarsuppgifter till ... 16 s [anon]. Om diktaren och språket. Några förslag till integrering av språk- o litteraturstudium i gymnasiets modersmålsundervisning (Modersmålslärarnas förening, Årsskrift 1964, läsåret 1964/65, Lund, s 86112; delvis omtr i Svenska diktanalyser under red av M v Plåten, Sthlm 1965, s 175181: Experiment med ord). E. J. Stagnelius' lyrischer Stil im Verhältnis zu dem einiger deutscher Dichter (Nerthus, nordisch-deutsche Beiträge, Bd 1, DUsseldorf-Köln 1964, s 138-175). - Gunnar Hansson: Dikt i profil ... 1964 [recension] (Samlaren, årg 86, 1965, Upps, s 245254). Ett pionjärarbete i stilistik [G Holm, Epoker och prosastilar, 1967, rec] (Språkvård, Tidskr utg av Nämnden för sv språkvård, 1967, Sthlm, nr 4, s 1115). Stil och versform i svensk poesi 19001926. Valda analyser o problem. [Sthlm 1968.] 250 s. (SAH ifrån år 1886, d 75, 1967, Sthlm 1968 [:3].) [Omarb se 1971.] Nordmann i Sverige. Et språklig hjel-pemiddel ... utarb i samarb med E Lundeby og K I Vannebo. Oslo 1968. 43 s. G Hansson: Författaren dikten läsaren ... 1969 [rec] (Samlaren, 90, 1969, Upps 1970, s 261265). Stil och vers i svensk 1900-talspoesi. Sthlm 1971. 177 s. (En PANbok.) [Arb 1968 ngt omarb.] Några horatiusöversättningar som stilspegel (Nordisk tidskrift ... utg av Letterstedtska fören, N S, årg. 47, 1971, Sthlm, 4:o, s 6280). Takt, rytm och rim i svensk vers. Verslära. Sthlm 1974. 77 s. (Scandinavian university books.) Alternativa uppgifter för svensk språkforskning (Nya vetenskapliga perspektiv - nya professorer vid Stockholms universitet 1971/73 presenterar sina ämnen, [Sthlm, tr] Karlshamn 1974, s 3347). Inledning (ALMAserien 24. Forskningsfält och metoder inom litteraturvetenskapen, [red av] Lars Gustafsson, Sthlm 1970, s 916; anon, tills med S Allén m fl; 2., omarb o utvidg uppl 1974, s 914). Textkritik och textkommentar (ibid, s 17-39; tills med S Allén; 2. ... uppl 1974, s 15-32). Stilanalys (ibid, s 4076; 2. ... uppl 1974, s 3363). - Stilproblem vid nyöversättning av Gamla testamentet (SOU 1974:33, Utbildningsdep. Att översätta Gamla testamentet. Texter, kommentarer, riktlinjer. Betänkande av 1971 års bibelkommitté för Gamla testamentet, Sthlm 1974, s 7294; förf enl s 16). Språket och den kommunala demokratin (SOU 1975:46, Kommundep. Kommunal organisation och information. Rapport. Utredningen om den kommunala demokratin, Sthlm 1975, s 87103). Språkklyftan. Hur 700 ord förstås och missförstås. [Sthlm, tr] Kristianstad 1976. 160 s. (Tills med N Frick; Klarspråk.) [2. uppl s å.] 3. revid uppl 1978. 4. revid uppl med tillägg av Olle Josephson 1983. 173 s. Komponenter och processer i upplevelse av versrytm (Nordisk sommeruniversitet, Studier av de nordiske ländes estetiske och kulturelle liv, bd 2. Litteraturoplevelse, nogle metodestudier, Khvn, Lund 1979, s 2359; tills med G Goude). Bonniers svenska ordbok. [Omsl: Vad orden betyder, Hur de stavas, Hur de uttalas, Hur de används, Hur de böjs.] Sthlm (tr i Finland) 1980. 408 s. (Tills med I Györki, under medv av Peter A. Sjögren.) Ny revid utg [omsl] 1983. 403 s.

Utgivit:] O Wallin, Dikter. D 14. Sthlm 1956-67. (Tills med E Liedgren; Svenska författare utg av Svenska vitterhetssamfundet, 22.) 1. Dikter 17941809. 195657. XII, 502 s. [Enl föret biträtt vid red.] 2. Dikter 18101839. 1963. X, 308 s. 3. Kommentar till Dikter 17941809. 195859. 319 s. 4. Kommentar till Dikter 18101939. 1967. 216 s, 7 s faks.

Redigerat: Litteraturoplevelse, nogle metodestudier. Khvn, Lund 1979. 203 s. (Tills med Mogens Poulsen; Nordisk sommeruniversitet, Studier av de nordiske ländes estetiske och kulturelle liv, bd 2.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Utbildningsdep:s konseljakt B 11, 18 maj 1973, Regeringskansliet.

Nekr:er över M av B Albrektson i SvD 22 okt 1979, av L Elmevik i DN 18 okt o i SvD 19 okt 1979 o av N Frick i SvD 19 okt 1979.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sten E Malmström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9004, Svenskt biografiskt lexikon (art av Margareta Westman), hämtad 2019-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9004
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sten E Malmström, urn:sbl:9004, Svenskt biografiskt lexikon (art av Margareta Westman), hämtad 2019-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se