Carl Abraham Mankell

Född:1802-04-16 – Danmark (i Christiansfeld, Sönderjylland)
Död:1868-10-27 – Klara församling, Stockholms län

Kompositör, Sångpedagog, Musikalisk skriftställare


Band 25 (1985-1987), sida 57.

Meriter

1 Mankell, Carl Abraham, f 16 april 1802 i Christiansfeld, Sönderjylland, Danmark, d 27 okt 1868 i Sthlm, Klara. Föräldrar: organisten o musikdirektören Johann Hermann M o Johanna Maria Keyser. Inflyttade till Sverige 23, innehade lackerarverkstad i Sthlm 23, burskap som manufakturist 10 febr 24, innehade rörelse med pianouthyrn o pianostämn, organist i Tyska förs o kantor i dess skola 25, sånglärar- o kyrkosångarex vid MA 28 jan 26, kantor i Klara skola 8 febr 26, i Klara förs 29 febr 26, uppsade burskapet 23 okt 27, organist i Klara förs 28, musikdir vid Sthlms gymn från 30, sånglärare vid Hillska skolan 32—34, vid Nya elementarskolan från ht 33, lär i elementar- o kyrkosång vid MA 28 nov 34—41, dessutom sånglärare vid Wallinska flickskolan, musikrecensent i Sv tidningen 51—56, ledare för Sångfören för kyrkomusik. — Musikalisk skriftställare, tonsättare. — LMA 37, Iqml 52.

G 25 aug 1827 i Sthlm, Nik, m Carolina Vilhelmina Lundberg, f 14 april 1807 där, Riddarh, d 21 dec 1889 där, Jak o Joh, dtr till målaren Johan L o Maria Belitz.

Biografi

Med Abraham M fick Sverige sin förste modernt orienterade skolsånglärare, som inte med rottingens hjälp utan med kunnighet, bred allmänbildning och stor entusiasm ledde sina unga elever in i musikens värld; själv spelade han flera instrument, bl a valthorn, och var god sångare och orgelspelare. För sin undervisning sammanställde han olika teoretiska kompendier och arrangerade åtskilliga såväl sv som utländska sånger för flera stämmor (varav märks arrangemang för tre diskantstämmor och bas, med låg alt i stället för tenor för att bättre tillgodose gosskolornas behov), och han sökte alltid ge grundliga historiska bakgrundsperspektiv.

För att allmänt vidga intresset för äldre epokers musik bildade M på 1830-talet Sångföreningen för kyrkomusik, som vid sidan av det bekanta Harmoniska sällskapet kan ses som dåtidens ledande körsällskap i Sthlm, och för att även kunna presentera världslig musik stiftades en dess motsvarighet, Concordia. M anordnade vidare tillsammans med brodern Gustaf (M2) en serie soiréer med likartad inriktning i Sällskapet tonkonstens vänner 1835.

Med sin kyrkokör i Klara gav M under 1830- och 1840-talen uppmärksammade "andliga" eller "historiska" konserter i sin kyrka, där han också propagerade for de sk rytmiska koralerna (i motsättning till de i den Hæffnerska koralboken utslätade melodierna), och han gav 1847 en serie offentliga föreläsningar i musikens historia och estetik. Ännu 1854 ingav M till MA ett Förslag till en musikalisk-litterär lektion i hufvudstaden, där han pläderar för en gedigen musikhistorisk och musikestetisk utbildning vid konservatoriet, där då endast P C Boman 1851 och 1853 hållit några historisk-estetiska föredrag; först med Wilhelm Baucks föreläsningar från 1860 fick dessa ämnen en mer fast plats på konservatorieschemat. Från 1850-talets början ägnade sig M, delvis på grund av ohälsa (synbarligen förorsakad av det myckna orgelspelet i oeldad kyrka), alltmer åt sitt författarskap, som är tidens rikaste i sitt slag.

M:s tidigaste skrifter, Harmonia och Lärobok i musiken, uppstod direkt ur hans praktiska undervisning och visar avsevärt pedagogiskt handlag, och hans Berättelser ur kyrkomusikens historia kan ses som ett betydelsefullt komplement till de epokgörande "historiska" konserterna. Med Blickar i musikens inre helgedom gav han sig däremot ut i den musikdebatt som präglade Sverige vid seklets mitt, ännu dock med viss försiktighet: boken är försedd med en ramberättelse, där en samling musikälskare i "en av våra större provinsstäder" samlas för att spela och diskutera musik. M kunde genom denna fiktion otvunget beskriva och analysera för honom angelägen musik, i första hand de stora wienklassicisternas verk, kritisera oarter hos tonsättare och utövare och utveckla sina egna åsikter, som främst innebar ett avståndstagande, inte bara från vissa moderna riktningar utan från all konstmässighet, särskilt då alla polyfona former, och ett bejakande av den enkla melodin; han kunde exempelvis ställa en för honom uttryckslös och mekanisk Bachfuga mot en konstlös och intim folkvisa.

Denna polarisering blir än tydligare i Sveriges tonkonst och melodiska nationaldikt, där M redan i första stycket fastslog: "Tonkonsten sönderfaller i tvenne högst olika huvudgrenar. Den ena uttrycker hjärtats känslor och utgjuter sig i melodin, den andra idkar spekulationer på matematikens område: den tillskapar kontrapunktiska arbeten." Han tog så omedelbart ställning för den första "grenen" och kunde därmed framställa tonsättare som bl a Nordblom, Kapfelman, Geijer och Lindblad som likvärdiga med och rentav överlägsna Mozart eller Beethoven, detta så mycket mer som enligt M "den i sång uttryckta tanken uppnår ... en höjd, som är oåtkomlig för instrumentalmusiken av vad beskaffenhet den än må vara" (förordet till Koralboken 1865).

M:s ensidiga betonande av den enkla visan blev ledstjärna även i hans större musikhistoriska arbeten, som i huvudsak är kompilatoriska men ger besked om bredden i hans intressen. I Tonkonstens äldsta häfder berättade han om forntida utomeuropeisk musik och om musiken hos antikens greker och romare, och i Medeltidens skådespel i kyrkan och på theatern (prisbelönad av SA 1854) gav han en grundlig översikt över ett i Sverige tidigare icke behandlat ämne; just i detta senare verk synes han vara som allra lyckosammast i stilistiskt hänseende, om också hans stil alltid är fantasifull och spänstig.

Även Om sann och falsk deklamation och Den kyrkliga orgelspelningen vittnar gott om M:s pedagogiska patos. Medan den förra är en nästan pedantiskt noggrann lärobok, vill den senare ge insikter i ett meningsfullt orgelspel inte minst i gudstjänstsammanhang, bl a genom ett karaktäristiskt koralspel utan de för tiden traditionella, påhängda mellanspelen. Inte heller här kunde M dock avhålla sig från att nedvärdera instrumentalmusiken på vokalmusikens bekostnad eller Bach-fugorna på den enkla koralmelodins.

M:s sista stora arbete, Musikens historia, kan ses som en sammanfattning av hela hans skriftställarskap, och i det är inarbetat flera avsnitt ur tidigare skrifter. Av särskilt intresse är partierna om den sv musiken, som behandlades påfallande objektivt, även om M ibland tog tillfället i akt att uttrycka sina egna synpunkter på ett oförblommerat sätt och rent av polemisera mot sina åsiktsmotståndare; så hade skett också i tidigare arbeten, och detta skämmer självfallet den rent historiska framställningen — M var således knappast vetenskaplig till sin läggning. Hans Musikens historia är dock det första musikhistoriska översiktsarbetet på svenska, och det utkom s å som vårt första egentliga musiklexikon (av L Höijer).

M:s utgivna koralböcker, där han sökte verka för en flerstämmig församlingssång, fick av flera anledningar stor spridning. I Det förenklade psalmodikon (1844) tillämpade han en förenkling av den dillnerska sifferskriften genom att utgå från durskalan och ange mollskalan med minustecken, ett ovanligt lättvindigt förfaringssätt för att vara av den insiktsfulle pedagogen M. I Koralbok för folkskolor (1844), som upplevde åtta upplagor, gav han ett välavvägt urval av de mest lättsjungna koralmelodierna samt några hymner, och i Svenska psalmboken förenad med dess koraler (1865) använde han "den särdeles lämpliga skottska metoden att sammanföra Psalm- och Koralbok", dvs att binda in texterna för sig och koralerna för sig över varandra i samma band. I denna koralbok ingår också åtskilliga anvisningar om orgelspel och en stor hymnavdelning om 33 nummer.

Som tonsättare levde M som han lärde och höll sig i regel till visartade former i solo- och körsånger. Några av hans romanser som Hösten, Stjernorna, Vår-rosen mfl får anses vara goda exponenter för en klassicistisk sångstil före uppsalaskolans genombrott med Geijer och Lindblad. I sina större kompositioner som de tidiga instrumentalverken, vilka tyvärr bevarats endast i klaverutdrag, visar sig M dock väl behärska även det mer komplicerade musikaliska hantverket, och hans kantat Guds lof till text av J O Wallin, framförd i MA, är ett välklingande stycke, som dock saknar egentlig melodisk kraft och erbjuder föga omväxling med hänsyn till sin längd. M:s Messa, som uppfördes bl a i S:a Eugenia-kyrkan, är till stor del ett kompilat av tidigare korta körstycken, och inte heller i detta verk visar M någon tydligare personlig profil, även om de enskilda satserna, i likhet med hans övriga körhymner, äger en naturlig sats- och klangkänsla.

Författare

Lennart Hedwall



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Kompositioner i handskrift i MAB o NordM. — Brev från M i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta kompositioner: Tre romanzer med piano-forte-acc ... Ad. Lindblad tillegnade: Gerdas sång (NFS Grundtvig), Emma (P H Ling), Vår-rosen (G H Mellin) [ca 1830?]; Blandade sångstycken f sopran, alt, tenor o bas utan acc: Choral: Jag vill i all min lefnads gång, Choral: Sälla äro de som sofva, Wiegenlied: Friede und Ruh, Minnet: På dig jag tänker (Goethe, Ich denke dein), Sorg och hopp: Mildt glänser daggen, Ur en bordssång: Glädjen sig speglar, Källan: Du lilla källa, Anden-ken: Im Sonnenschimmer, Hoppet: Förtrogna hopp!, Bortresan: Om jag far bort, Dansk visa: Midnatsklokken i Taarnet slaaer [ca 1830?]; Tre sånger med acc f pf: Har du den glömt? (A A Grafström), Svärmeri (J O Wallin, Hvem är du, o tärna), Bön: Du som ej rum på jorden finner (B Lidner) [1830—t]; Skaldestycken af Wallin, Franzén o Stagnelius, satte i musik: Hemsjukan (Wallin), Wårlängtan (F M Franzén), Stjernorna (EJ Stagnelius), Fragment ur en större composition (Wallin, Guds lof) ; Samlade sångstycken vid pianoforte, inneh fjorton komp, dels f en, dels f flere röster: Vid Freisarens krubba (efter M Claudius), Thekla (Grafström efter Schiller), Appelgården (PDA Atterbom), Gerdas sång (Grundtvig), Närheten af den älskade (W Bauck efter Goethe), Hemsjukan (Wallin), Hugsvalelsens källa (Mellin), Bortresan (M Choraeus), Den bedragnes sång, Emma (Ling), Vårhymn f solo o kör, Kyrie f kör, Agnus Dei f kör, Du som ej rum ... (Lidner, Bön) f kör [ca 1838?]; allt Sthlm; Hösten, Den gröna, den sköna, den lekande våren förflyger, f sång o pf (Musikaliskt veckoblad 1833, nr 23); Sång ... Orden af E.L. [E Lindberg, Bruten är stafven, f femstämmig kör] (U Wallin,] Vid demoi-selle Sophia B. Bibaus jordfästning i Clara d 10 nov 1845, Sthlm 1845); På Marie bebådelsedag: Heil dir Maria / Du som ej rum ... (Album för kyrkosång, utg av J Wibergh, Sthlm 1900); Påskhymn: Du död (Ny hymnsamling af F Hjort o H Kabner, Gbg 1903); Fem hymner (Hymnarium för SMF, utg av C Bohlin, Sthlm 1924).

Otryckta kompositioner: Kleine Orgelpraeludien [samhbd med dels avskr, dels (4?) egenkomp stycken], 1828; Quintuor, comp o arr f fortepiano 4 h, 1832; Fem stycken för orchester, arr f pf 4 h: Un poco adagio, Allegro, G, Andante, D, Andante, G, Allegro assai, d, Pastorale, allegro, G [1830—t:s början?]; Thema af Winter, B, varierat f pf 4 h ; Variationer öfver en Dalvisa f fortepiano å 4 mains ; Adagio religioso f pf o clarinett 1860; En liten välment Quartett tillegnad Anna Mankell vid hennes första nattvardsgång ..., Mitt hjerta trengtar Ditt bord att nalkas, 1864; Vierstimmige Gesänge: Gloria, F, Agnus Dei, E, Kyrie, B, Do-mine, miserere mei, c, Benigne fac, Domine, C, Hier komme ich, mein Hirte, Da liegt und schlum-mert er, Mein Heiland, Lasset uns ihn lieben, Du som ej rum ..., Wir gingen alle in der Wirre, Jesus böjer hufvudet, u å; Messa, klaverutdr m orkesternoteringar: Kyrie, C [jfr ovan], Credo, c/C, Gloria, F , Benedictus, F , Sanctus, D/G, Agnus Dei, E , u å; Guds lof, kantat f soli, kör o ork till ord av J O Wallin, orkesterpartitur, u å; Monologen ur Tegnérs poem "Axel", satt för sång m acc af orchester, klaverutdr [1842?].

Tryckta musikaliesamlingar o koralarbeten: Musika-lier till begagnande vid sång-undervisningen i skolor o gymnasier, 1835; Enkla, melodiösa sångstycken f alt- eller låg sopranröst ... med ett lätt pianoacc [4 sv o 2 ty folkmel, lapsk mel, sånger av Méhul, Mozart, Sjögren, Weber, Åhlström], 1835; Koral-bok för folk-skolor eller Det förenklade psal-modikon, 1844, 2.-6. uppl 1848, 1854, 1857, 1861, 1864, 7.-8. uppl: SifTer-koralbok f folkskolor o menige man, 1877, 1889; Koralbok för skolor, inneh ett urval af 70, med ord ur Sv psalmboken försedda koralmelodier, Apostoliska välsignelsen, Sv messans responsorier, körer af Graun, Beneken o Palestrina jemte Voglers "Hosianna", samtligen lämpade f sopran, alt, contra-alt o bas, 1849, 2. uppl 1856; Enkla melodier af... prins Gustaf jemte ... "Jag går mot döden var jag går", satta for en sångstämma med pf-acc [Farväl, Vigselkransen, Saknaden, Tidens flykt, Koral], 1852; Enkla melodiska sånger f alt eller lägre sopranröst ... med ett lätt pf-acc [2 sv o 1 skotsk folkmel, sånger av Beet-hoven, Du Puy, Himmel, Leidesdorf, Lwoff, Mankell (Vår-rosen), Rousseau, Schubert], h 1—2, 1853; Sveriges herrliga melodier till begagnande vid lägre o högre läroverk, satta i harmoni f 2, 3 eller 4 stämmor [serie 1 — 3], 1: tvåstämmiga sånger, h 1-5, 1861-84, h 1 ny uppl 1877, 2: trestäm-miga sånger, h 1—2, 1861—67, 3: fyrstämmiga sånger, h 1 — 9 [h 6, nr 40: Mankell, Vårhymn], 1862-84, h 1 o 3-4 2. uppl 1862-64, h 8-9 ny förändr uppl 1904, 1902; Svenska psalmboken förenad med dess koraler jemte andra melodiska religiösa sångstycken f kyrkan, skolan o hemmet [med 33 fyrstämmiga hymner, däribland av M Bebådel-sedagshymn (Lidner), Långfredagshymn, Påskhymn o Midsommarhymn samt sex arr], 1865; Musikaliska eterneller, sångstycken f lägre röster med acc af pf [sånger av Gluck, Haydn, Mozart, Naumann, Sterkel, Zumsteeg], u å; Sångöfningar af Nordblom o M, med vidsatta påminnelser om ett riktigt föredrag af licenserna ..., u å; allt Stockholm. Otryckta musikaliesamlingar (arr): Melodier af åt-skillige förf satta f två tenorer o två basar [7 sånger]; Melodier af C M Bellman, satta f en kör af mansröster med ack af blåsinstr till Artisternes o litteratörernas soirée i nov 1849; Svenska folkmelodier, satta f 2 tenor- o 2 bas-röster [9 sånger]; Folkmelodier från S Tyskland o Schweiz, satta f 2 tenor-o 2 basröster [10 sånger]; ytterligare ett 40-tal kör-arr för bl kör eller manskör; ofta mångfaldigade.

Tryckta arbeten: Harmonia. Anteckningar till befrämjande af en allmännare bildning i musikaliska ämnen. Sthlm 1833. VIII, 220 s, 4 bl noter. [Enl företal delvis förf på tyska, övers o red av J G Lundberg.] — Lärobok i musiken, med särskildt afseende på sång. För högre o lägre undervisningsverk. [Sthlm, tr] Upsala 1835. 163 s. 2., betydl tillökade o lorb uppl: Vägledning till musikens studium. För allm undervisningsverken o det musikaliska hemmet. Sthlm 1857. VII, 112 s. - Kort repetitorium af de ämnen, som förekommit i sånglektionerna. Sthlm 1839. 18 s. [Nya uppl:] [Rubr.] 1845. 8 s. [Rubr; omsl:] Repetitorium af de ämnen som förekommit vid sånglekt i S:t Jakobs skola i Stockholm, samt 23 choralmelodier för 2 stämmor, till begagn vid morgon- o aftonbönerna i skolan. 1856. 23 s. — Berättelser ur kyrkomusikens historia från kristna tidräkningens början till Händels och Sebastian Bachs period. Sthlm 1841. 175 s, [musikbilagor] 4:o, 24 s. — Antik konsert: En melodisk anthologi från århundraden näst före o under medeltiden, i S:t Klara kyrka 1845. Sthlm 1845. 29 s. [Föret.] — Blickar i musikens inre helgedom. Ett bidrag till tonkonstens ästhetik. [Omsl: För Haydns, Mozarts och Beethovens vänner.] Sthlm 1849. 440 s, 1 bl noter. — Några ord om svenska folkvisan. Sthlm 1852. 8 s. [Undert: A. M.] -Sveriges tonkonst och melodiska national-dikt. Sthlm 1853. (8), 262 s. - Tonkonstens äldsta häfder, eller musiken hos forntidens hinduer, kineser, egyptier, ebreer, greker o romare. Sthlm 1854. (12), 121 s. - Förslag till en musikalisk--litterär lektion i hufvudstaden, ingifvet till K musikaliska akademien i juni 1854. [Rubr.] Sthlm 1854. 16 s. [Undert.] — En återblick på minne-skaldernas och mästare-sångarnes musikaliska lif (Rosa. Vittert album, saml o utg till förmån för artisternes o litteratörernes pensionsförening, Sthlm 1854, s 136-144; sign A. M.). - Medeltidens skådespel i kyrkan och på theatern. En forskning, vördnads-fullt tillegnad K witterhets-, historie- o antiqvitets--akademien. Sthlm 1855. 172 s, 1 bl noter. [Huvudsakligen efter E Devrient.] — Louis Spohr, tonsättare o virtuos. Ett äreminne, skrifvet i nov 1859. Sthlm 1860. 24 s. — Om sann och falsk deklamation. En handbok för offentliga talare, skådespelare, föreläsare samt hvar o en, som vill utsäga andras eller egna tankar sannt o skönt, särskildt lämpad till den studerande ungdomens tjenst. Med ett bih Om deklamation i sång. Örebro 1862. VI, 136 s. — Den kyrkliga orgelspelningen. Örebro 1862. 91 s. — Musikens historia, i korta berättelser lättfattligt framställd ... med i texten intryckta musikalier o teckn. D 1-3. Örebro 1864. XXVI, 442, XV, 432, IV, 201 s. — Även: inbjudning till sex soaréer 1835, program till konserter 1835, 1836, 1838, 1840, 1842, 1849, upprop dec 1846 till föreläsningsserie, m m.

Utgivit: Strödda tankar öfver musiken. Ur namnkunniga, tyska komponisters o konstförfattares skrifter. Sami o utg. Sthlm 1835. 116 s.

Översatt: W A Mozart, Ett bref ... öfvers o med några anm upplyst, Sthlm 1845, 11 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Klara kyrkoråds prot 29 febr 1826, SSA.

A Blanche, nekr i Ny ill tidn 1868, nr 47; dens, Minnesbilder (1872); C Burman, Minnen (1904), s 100-13, 182; A Helmer, Sv solosång 1850-1890 (1972); Herrnhuter-samf i Christiansfeld, ed A Pontoppidan Thyssen (1984); MA:s handkar 1869, s42 f; G Hilleström, Matr 1771-1971 (1971); C-A Moberg, Kyrkomusikens hist (Sv gudstjänstliv, 4, 1932); C H Rydberg, A M (Svea 1869); Sohlman; Sv biogr lex, 7, N F (1875-77); A Wiberg, Den sv musikhandelns hist (1955), s 183, 194, 241, 270; H Wijkmark, Från Nya elementarskolans ungdomstid (1928).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Abraham Mankell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9019, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Hedwall), hämtad 2018-12-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9019
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Abraham Mankell, urn:sbl:9019, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Hedwall), hämtad 2018-12-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se