Meriter

1 Marcus, Jacob, f 1749 trol i Schwaan, Mecklenburg, d 13 mars 1819 i Norrköping. Föräldrar: skyddsjuden Marx Levien o Freude Abraham. Inflyttade till Sthlm 79, betjänt hos Gumpert Hirsch där, erhöll tills med Salomon Jakob tillstånd att driva handel med nipper i Karlskrona 7 jan 82, fick tills med honom skyddsbrev som grosshandlare i Norrköping 8 aug 82, kompanjonskapet upplöst jan 85, arméleverantör i samband med ryska kriget 88–90, erhöll tillstånd att driva nipperhandel även på landet 16 juli 90, erhöll privilegier för ett kattuntryckeri i Norrköping 9 juli 93. Huvudman för judiska förs i Norrköping.

G 1781 (L Marcus) i Mecklenburg (Norrköpings rådhusrätts o magistrats arkiv, politieprot 3 febr 1785, §4, VLA) m Freideh (Fredrika) Isaac, f omkr 1760 trol i Mecklenburg, d 10 febr 1826 i Gbg, Mosaiska, enl db 66 år, dtr till Isaac NN (Levin?) o Hendel (Johanna) Joseph.

Biografi

M och hans bror Joseph M tillhörde den grupp judar, företrädesvis från Mecklenburg, som till följd av religionsfrihetslagstiftningen 1779–81 inledde den judiska bosättningen i Sverige. Brodern tillhörde kretsen kring Aron Isak (bd 20), medan M erhöll försvar hos Gumpert Hirsch i Sthlm. Då judereglementet 1782 begränsade bosättningen till de tre största städerna, slog sig M ned i Norrköping, där han s å erhöll skyddsbrev som grosshandlare. M hade tidigare bedrivit handel med nipper, men grosshandelsrättigheterna erbjöd även möjlighet att anlägga fabriker.

1793 övertog M tillsammans med en kompanjon rättigheterna till ett kattuntryckeri, som han framgångsrikt drev ett tjugotal år. Hans handelsverksamhet i övrigt var inriktad på bl a nipper, specerier, ull och garn. Handelsförbindelserna sträckte sig även till utlandet (Hamburg). Jämte andra handlande judar, däribland brodern, anlitades M som leverantör till armén under ryska kriget 1788–90. Han belönades med rätten att driva nipperhandel även på landet, vilket normalt var judarna förbjudet.

På julafton 1790 donerade generallöjtnanten greve Axel Löwen (bd 24, s 573) till M 2 000 rdr specie för inköp av den s k Westerbergska gården i Norrköping (kv Elden 2–3) att "evärdeligen tillhöra juden och handelsmannen Jacob Marcus och dess bröstarvingar". Gården finge endast bebos av judar, och i huset skulle uppsättas en koppartavla med bibelcitat (nu i Norrköpings stadsmuseum^[1]). Bortsett från citatens tydligt judemissionerande syfte är anledningen till donationen okänd, varför flera traditioner härom har bildats. Gåvan har tom tagits till intäkt för ätten Löwens förment judiska ursprung. Troligare är traditionen att M gjort Löwen ekonomiska tjänster under ryska kriget (Ivarsson o Brody). Byggnaderna på fastigheten revs 1917, och donationen ombildades 1940 till ett penningfideikommiss till förmån för M:s avkomlingar.

M intog från början ställning som huvudman (officiellt bekräftad 1798) i det judiska samhället i Norrköping, av vars medlemmar en stor del stammade från Schwaan. På den M:ska gården uppfördes på 1790-talet den första synagogan, som var i bruk till 1858.

Under krisåret 1815 blev M på grund av borgensåtaganden indragen i de judiska handelshusens i Sthlm konkurser och tvingades själv cedera. Återstoden av sin levnad tillbragte han under små omständigheter, bosatt på den donerade gården och försörjd av sina barn.

Författare

Sven Malmberg

Arkivuppgifter

Enstaka handhar ang M i M:ska fideikommissets arkiv i Norrköpings stadsarkiv.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Carlander; M Ivarsson o A Brody, Sv-judiska pionjärer o stamfäder (1956); L Marcus, Stamtafla öfver Marcus'ska familjen 1749— 1900 (1901); E Olån, Judarna på sv mark (1924); E Ringborg, Till norrköpingskrönikan, 1 (2. uppl, 1921); H Valentin, Judarnas hist i Sverige (1924); dens, Judarna i Sverige (1964).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob Marcus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9085, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Malmberg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9085
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob Marcus, urn:sbl:9085, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Malmberg), hämtad 2024-04-19.