Meriter

Margareta, lappkvinna, d tidigast 1414.

Biografi

I Vadstena klosters stora brevbok (A 20, RA) finns i avskrift några brev, som vittnar om M:s nit för kristen mission bland lapparna i Sverige. Det enda av dessa brev, som har full datering, är utfärdat i Malmö 6 aug 1389 av drottning Margareta och ärkebiskop Magnus i Lund, den sv kyrkans primas, vilka M själv uppsökt. Det är riktat till lapparnas folk (populo Lappenorum), i synnerhet sv kronans undersåtar, och ger en kort utläggning av den kristna trosbekännelsen. Därefter uppmanas lapparna att överge sina hedniska avgudar och att låta sig döpas och upptagas i den allena saliggörande kyrkan. Ärkebiskop Henrik i Uppsala och Filip Karlsson (oäkta Folkungaätten), som var fogde på Korsholm och över dåv Norrbotten, åläggs att befordra verkställigheten av detta ärende. Detta brevs reella huvudpunkter går tillbaka på ett brev, som M så sent som 19 juli utverkat av biskop Thord i Strängnäs, vilken då befann sig på sitt slott Tynnelsö. Biskop Thord, som hört till kretsen kring S:ta Birgittas dotter Katarina, uppmanade i detta brev brödrakonventet i Vadstena att vid drottningens väntade besök i Vadstena söka förmå henne att befalla biskoparna i Uppsala och Åbo att sända präster att predika bland deras hedniska grannar lapparna och omvända dem. Också de fogdar, som uppbar skatt av dem, borde åläggas att befordra ärendet. Biskopen uttalade sin beundran för den enkla och olärda kvinnans osjälviska iver. I Vadstena hade M tydligen fått veta, att drottningens besök skulle dröja (hon kom till Vadstena först i slutet av nov), och därför skyndat att uppsöka henne i Danmark.

Biskop Thord berättar i sitt brev, att M förut sökt stöd hos många högt uppsatta präster och lekmän. Ett spår härav är ett rekommendationsbrev, som M fick 22 april av gråbrodern Philippus Petri i Sthlm, vilken eljest blott är känd genom ett långt originalbrev på papper (också i A 20), som han i slutet av 1390 sände till Vadstena kloster. I sitt aprilbrev talar han om M:s mödor för lapparnas omvändelse och betraktar henne som ett Guds redskap i likhet med Birgitta. Han ber brevets icke namngivne adressat att uppmana ärkebiskopen i Uppsala att förrätta visitation i de delar av stiftet, som gränsade till områden som beboddes av lapparna, och utse någon att predika för dessa och omvända dem.

Något omedelbart resultat av drottning Margaretas brev känner man ej. M fortsatte emellertid sina ansträngningar för den kristna trons utbredande bland lapparna. Härom vittnar ett brev, som abbot Sten i Munkalivs benediktinkloster vid Bergen skrev till ärkebiskopen i Uppsala Johannes Gerechini (bd 20) under ett av sina besök i Vadstena, troligen 7 mars 1414.

Svårare att tidfästa är det brev, som M utverkade för sig av dekanen Henrik Henechini och kapitlet i Uppsala i ärkebiskopens frånvaro. Där berättas, att M haft vissa uppenbarelser, men att kapitelmedlemmarna ej var så förfarna i att pröva andarna (jfr 1 Joh 4:1: "Probate spiritus!") att de kunde avgöra, om hennes uppenbarelser kom från Gud eller från den onde. De begärde därför besked av "patres". Brevet, som är daterat 1 sept, kan tänkas vara ställt till de till provincialkonciliet i Arboga i sept 1412 församlade biskoparna. Det kan också vara så tidigt som från 1388, då ärkebiskop Henrik troligen ej var i Sverige, och adressaterna skulle då kunna vara biskop Thord i Strängnäs och biskop Nicolaus Hermanni i Linköping, som var morbror till dekanen Henrik.

Författare

Jan Liedgren

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: E W B[ergman], Anteck:nar om lappmarken (HT 1891); Y Brilioth, Sv kyrka, kungadöme o påvemakt 1363-1414 (UUÅ 1925), o där anf källor; I Fellman, Handl:ar o uppsatser ang finska lappmarken o lapparne, 2 (1910); J J[aakkola], M (Kansallinen elämäkerrasto, 4, 1932); J Messenius, Scondia illustrata, 3 (1700), s 33; S Perman, "Somt föll i god jord" (Luleå stift i ord o bild, 1953); E Wessén, Om de sk birgittin-norska texterna (dens, Sv medeltid, 2, VHAAH, filolog ser, 10, 1968), s 99 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Margareta, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9098, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Liedgren), hämtad 2024-11-03.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9098
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Margareta, urn:sbl:9098, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Liedgren), hämtad 2024-11-03.