Johan Mathesius

Född:1709-07-06 – Finland (i Pyhäjoki, Uleåborg)
Död:1765-09-13 – Storbritannien och Nordirland (utanför London)

Riksdagsledamot, Lagman, Landshövding, Tolk


Band 25 (1985-1987), sida 245.

Meriter

Mathesius, Johan, f 6 juli 1709 i Pyhäjoki, Uleåborg, Finland, d 13 sept 1765 på Themsen under insegling till London. Föräldrar: prosten Nils M o Anna Portina. Inskr vid UU 30 mars 24, vid Åbo akad 27, eo amanuens vid KB, Sthlm, 3134, finsk translator vid kanslikoll 15 okt 34, satt i sv fängelse 21 aug 4131 mars 43, landssekr i Österbotten 10 juni 45, assessors karaktär 18 nov 60, lagman 29 juni 62 med tur från 27 mars 59, v landsh i Österbotten 6 okt 62juli 63.

G omkr 1751 trol i Lappfjärd, Vasa län, Finland, m Rebecca Berg, f trol 1719 i Kristinestad, Finland, d 13 febr 1803 i Lappfjärd, enl db 84 år, dtr till stadskassören Johan Finshell o Brita Uddman (omg Berg), samt förut g Peldan.

Biografi

Efter studier i Åbo och Uppsala fick M anställning vid KB, där han var verksam fram till riksdagen 1734. 21 maj s å upplästes i bondeståndet en ansökan från några av de ledande finnarna om att få M till tolk och biträdande sekreterare. Bakom detta initiativ stod M själv. Önskemålet vann inte ståndets bifall, men ärendet fick en fortsättning. Bl a hade de nordösterbottniska bönderna i sina besvär föreslagit att en finsk translator skulle anställas i kanslikollegiet för att översätta förordningar och andra offentliga handlingar som rörde finnar. Det har ansetts att M kan ha haft ett finger med i spelet, eftersom saken togs upp av allmogen från hans hemtrakt. Han skaffade sig även rekommendationer till en sådan tjänst av de tre högre ståndens finska representanter (Renvall, s 228, 238), vilket allt ledde till att SU i okt beslöt att M skulle bli translator i kanslikollegium med uppdrag att översätta k förordningar till finska, och 4 febr året därpå tillerkändes han av K M:t lön på kollegiets stat för detta arbete. M kom under sin tid som translator att översätta en stor mängd viktiga handlingar, bl a RF och RO (Kanslikoll till K M:t 26 april 1738). Politiskt var M kritiskt inställd till hattarna och bekant med dessas oförsonliga fiende J Arckenholtz (bd 2), vilken betecknats som epokens viktigaste författare på mössidan med en rad tryckta och otryckta skrifter bakom sig. M har utpekats som översättare till ett alster av Arckenholtz och även tillskrivits den handskrivna pamfletten Svenska Sqvallran (Carlsson 1966, 1967).

Som många finnar var M skarpt kritisk till de av hattarna genomdrivna truppsammandragningarna i Finland. I febr 1741 gav SU sitt bifall till rådets förslag om sådana. Ständerna rasade över att ha ställts inför fullbordat faktum. I detta läge kom beskedet att sekreteraren i SU och motståndaren till krigspolitiken J Gyllenstierna (bd 17) gripits för samröre med den ryske ministern Bestucheff. En förräderikommission tillsattes. På Gyllenstiernas angivelser arresterades bl a Arckenholtz och M, vilket ledde till att dessa politiskt tämligen obetydliga personer blev kända. De undergick två dygns hårda förhör i det ökända fängelset Vita hästen, men några avslöjanden av vikt kunde inte pressas ur dem. De dömdes trots detta till en månads fängelse på vatten och bröd, och M även till landsförvisning, eftersom han umgåtts med ryske legationssekreteraren Funck, vilket inte var tillåtet för en tjänsteman vid kansliet. Fängelsestraffet ändrades senare till att gälla så länge "nu varande konjunkturer påstode".

I samband med den undersökning som igångsattes 1743 om krigets orsaker släpptes M ur fängelset, och 1752 förklarades han berättigad till fortsatt karriär på tjänstemannabanan, utan att tidigare anklagelser skulle ligga honom i fatet. Två år efter benådningen utnämndes han till landssekreterare i Österbotten, där han kom att göra en viktig insats, främst under den korta period han fungerade som ställföreträdande landshövding. Aktuell var då den segslitna frågan om stapelstadsrätt för de österbottniska städerna. M tog initiativet till den bekanta s k lantdagen i Gamla Karleby 1763. Dit hade han kallat representanter för krigsbefälet, prästerskapet och allmogen, vilka tillsammans med städernas fullmäktige kom att bilda en långt mer representativ församling än vad som var vanligt vid denna tid. Efter förhandlingar om vilka städer som borde få stapelrätt frågade M 21 febr om de sammankallade var beredda att låta honom pröva frågan med utgångspunkt från vad diskussionerna gett och utforma ett förslag. Han fick majoriteten med sig, och i sitt slutliga utlåtande 25 juni föreslog han Uleåborg, Gamla Karleby och Vasa. Stapelfrihet vanns 1765, och det är tydligt att mötet i Gamla Karleby härvidlag spelat en central roll. M:s namn kan således mycket nära "förknippas med stapelstadsfrågans lösning" (Sundberg).

M dog på Themsen under insegling till London. I sina dagboksanteckningar 4 okt 1765 berättar Tilas att M sänts till England i hemligt ärende. Efter resans slut, eller under dess slutskede, skall han ha tagit sig en sup brännvin till förfriskning men strax fått slag, och inom ett par timmar var han "maustodt".

Även M:s bror Per Nicks M (171172) var ivrig anhängare av mösspartiet. Efter studier vid samma lärosäten som brodern besökt disputerade han 1734 i Uppsala på avhandlingen De Ostrobotnia, som utgör ett värdefullt bidrag till Österbottens historia (översatt till svenska i tidskriften Suomi 1843). Materialet insamlades till stor del genom brevväxling med prästerskapet där. 1743 blev han kyrkoherde i Pyhäjoki, 1757 prost och 1763 kontraktsprost. Han deltog i riksdagarna 175556, 176062 och 176566 och är bekant för att han sökte försvara A Chydenius (bd 8) mot anklagelserna för dennes starkt antimerkantilistiskt präglade skrift Källan til rikets van-magt.

Författare

Göran Nilzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ämbetsskriv:cr från M i Landshövdingars skriv:er till K M:t, vol 19 o Sammansatta kollegiers skriv:er till K M:t, vol 210, RA.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica; Kanslikolks skriv:er till K M:t 4 jan 1735 o 26 april 1738; Kanslikolks arkiv, ink skriv:er från translatorer; Inrikes civil-exp:s registratur 4 febr 1735; Riksens ständers kommission ang J Gyllenstierna m fl arkiv, vol R 566971; P Sondén, K kansliets ämbets- o tjänstemän 17141801; allt i RA.

A Alanen, Stapelfriheten o de bottniska städerna 1766-1808 (SSL.F 357, 1957); BondRP 173134, ed S Landahl, 2 (1945); I Carlsson, O Dalin o den pol propagandan inför "lilla ofreden" (1966); dens, Frihetstidens handskrivna pol litt (1967); Carpelan; A Fryxell, Berättelser ur sv hist, 35 o 36 (1903); Malmström 24 (1895-99); PrRP 1734, ed A Norberg, 8 (1978); P Renvall, Finsk representation i Sveriges riksdag (1976); SMoK; G Sundberg, Partipolitik o regionala intressen 175566 (1978); D Tilas, Anteckn:ar o brev från riksdagen 1765-66, ed O Jägerskiöld (1974). Per Niclas M: Carpelan; Malmström 5 (1900); G Schauman, Anders Chydenius (1908); SMoK; G Sundberg, ovan a a; D Tilas, ovan a a.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Mathesius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9160, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2019-10-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9160
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Mathesius, urn:sbl:9160, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2019-10-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se