Niss Hjalmar Matsson, Foto: Malungs Foto

Niss Hjalmar M Matsson

Född:1905-05-16 – Malungs församling, Dalarnas län
Död:1973-02-27 – Mora församling (Malungs församling, Dalarnas län)

Hembygdshistoriker


Band 25 (1985-1987), sida 253.

Meriter

Matsson, Niss Hjalmar Matthias, f 16 maj 1905 i Malung, Kopp, d 27 febr 1973 i Mora, Kopp (enl db för Malung). Föräldrar: skinnskräddaren Niss Mats Persson o Marit Henriksdtr. Elev vid bl a Malungs folkhögsk 2124, vid Mariannelunds praktiska skola, Jönk, ht 24, vid Uppsala h a l, studentex där 19 maj 28, inskr vid UU 24 sept 28, upptecknare för Landsmåls- (från 1970 Dialekt-) o folkminnesarkivet i Uppsala (ULMA) o timanställd där 2945, korresp ortmeddelare för ULMA från 45, upptecknare for Sv ortnamnsarkivet i Uppsala 3138, inskr vid StH 8 dec 39, FK vid UU 15 dec 39, intendent vid Malungs gammelgård 4764 o 6673, lär vid Malungs folkhögsk 4766, dessutom rektor där 6466, red för Malungs hem-bygdsfören:s årsb Skinnarebygd 4869, FL vid StH 22 juni 49, led av styr för Malungs hembygdsfören 5266, ordf där 6566.

G 19 juli 1931 i Malung m Lissola Signe Persson, f 6 juli 1905 i Lima, Kopp, dtr till verkstadsfabrikören Lissola Erik P o Selma Kristina Larsson.

Biografi

Niss Hjalmar M blev i sin ungdom djupt intresserad av sin hembygds historia och folkkultur. Socknens skinnhantverk hade tradition i familjen. Fadern hade redan som 12-åring under 1870-talet följt med ett skinnarlag till Kristiania. Som elev vid Malungs folkhögskola fick M kontakt med skolans rektor humanisten Justus Lindh. Denne hade starkt inflytande på M och hans stimulans och påverkan blev av avgörande betydelse för M:s fortsatta verksamhet.

M:s humanistiska intressen förde honom till dialekt- och folklivsforskning, som sedan början av 1900-talet systematiskt hade bedrivits vid Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala (ULMA). 1929 kom han i kontakt med ULMA:s chef Herman Geijer (bd 17) och dalmålsundersökningens ledare Lars Levander (bd 22). Den senare var sysselsatt med att skriva frågelistor och skaffa medarbetare i bygderna för kartläggningen av sockenmålen i Övre Dalarna, vilka var ålderdomliga och hade ett omfattande ordförråd.

M knöts till projektet och sommaren 1929 började han med frågelistornas hjälp insamlingen av källmaterial från framför allt Äppelbo, Malung, Lima och Transtrand. Han gjorde även uppteckningar från Venjan och, utanför det egentliga dalmålsområdet, Särna och Idre, delar av Härjedalen samt några norska gränsorter.

Efter hand som M:s undersökningar framskred kom han i allt högre grad att ägna sig åt Västerdalarnas kulturhistoria och etnologi. Han bedrev omfattande och ingående grundforskningar rörande bebyggelsehistoria samt limasmedernas och malungsskinnarnas arbetsliv. Han gjorde även djupgående och noggranna intervjuer, som upptecknades med dialektcitat och fonetisk skrift. De tekniska beskrivningarna har illustrerats med teckningar och fotografier. Materialet är framställt dels i kvartomanuskript om ca 1 300 blad, dels i oktavhäften om sammanlagt 6 100 sidor. M registrerade även västerdalska växtnamn. Tillsammans med övriga liknande ordsamlingar från M med språkligt och sakligt stoff i ULMA.s arkiv omfattar de ca 34200 kort. Materialet är utan jämförelse det viktigaste for Västerdalarnas ord- och sakforskning.

Ungefär samtidigt som M började med uppteckningarna för ULMA kom han i kontakt med skaparen av Sv ortnamnsarkivet i Uppsala, Jöran Sahlgren. M bedrev jämsides med dialektundersökningarna mycket omfattande uppteckningar av skilda namntyper i framför allt det västerdalska traditionsområdet. Hans ortnamnsmaterial omfattar drygt 16 600 blad i sedesformat och nära 200 dialektord till belysning av namnformernas ursprung.

Parallellt med sina uppteckningsarbeten bedrev M akademiska studier och fick en viktig inspirationskälla i etnologiprof S Erixon. I samarbete med Etnologiska undersökningen vid NordM kunde M sommaren 1942 disponera tecknaren Olle Homman vid fältarbetet i Lima och Transtrand. Undersökningsmaterialet kom att ligga till grund för M:s licentiatavhandling Allmogesmidet i Lima och Transtrand före 1870-talet. Avhandlingen har fått bilda stommen i första bandet av Limas och Transtrands historia (1982).

Jämsides med forskningen fortsatte M insamlandet av traditionsmaterial om skinnarna i Malung. Resultatet av detta arbete har publicerats och intar en central ställning i Malungs sockenhistoriks tredje del (1976). Bidragen i sockenmonografierna har blivit standardverk inom sv etnologi.

M:s djupa förtrogenhet med malungsbygdens folkliga traditioner gjorde honom till socknens främste kulturminnesvårdare och till en centralgestalt i Västerdalarnas hembygds- och kulturliv och under drygt 20 år var han redaktör för hembygdsföreningens årsbok Skinnarebygd.

Författare

Britta Jonell Ericsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s arkiv i Malungs kommunbibl omfattar bl a åtskilliga hand- o maskinskrivna ms o ett tusental fotografier. Resultatet av M:s övriga forskningar o uppteckningar i Dialekt- o folkminnesarkivet (ULMA) o Ortnamnsarkivet i Uppsala, samt i NordM (bl a från fältarbetet i Lima o Transtrand).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Vad en "linnlinda" kan innehålla (Dalarnas hembygds-förbunds tidskrift, årg 10, 1930, Hedemora 1931, s 10-14; tills med Ewert Eriksson). Något om Västerdalarnas ortnamn (Kamratringen, organ för Malungs folkhögskolas kamratförening, årg 7, 193435, Malung 1935, 4:o, n:r 3 (27), s 37). Några intressanta ortnamn i Transtrand (ibid, n:r 4 (28), s 17). Gammal bygdekultur och modernt hembygdsintresse / Några ortnamn i och vid en Limasjö (ibid, 8, 1936, n:r 3-4 (31-32), s 3-14). - Barnkassgrådan. En sägen från avlägsna tider (1500-talet) (ibid, s 22 f). Något om finnar i allmänhet och Bjesmatsfinnen i synnerhet (Jultidningen Dalavinter 1942. Utg av patienterna på Björkebo bygdesanatorium, Malung 1943, fol, s 2 f). Damm-slåtter och slåtterdammar. Konstbevattning inom övre Västerdalarna samt Särna och Idre socknar (Institutet för folklivsforskning vid Nordiska museet i samarbete med Stockholms högskola, [Skrifter, 1.] Kulturart och folkliv, utg av Samfundet för sv folklivsforskn genom S Erixon, Sthlm 1943, 4:o, även i Folkliv, Acta ethnologica et folkloristica Europaea, T 7-8, 1943-44, Sthlm 1944, 4:o, s 1937, 1 pl). Rännkarlrået, en skidlöpar-sägen från Malung (Malungs idrottsförening. Minnesskrift 1920 8/2 1945, Malung 1945, s 31-53). -Naturens och människornas liv i ortnamnens spegel (SärnaIdre 300 år. En hembygdsbok, Falun 1945, s 259312). Lima socken. En handledning [omsl: vägledning] för besökande. Utg av Lima hembygdsförening. Malung 1946. 32 s. Daldammen (Skansvakten, Elfdalens hembygdsförenings midsommartidning, n:o 31, 1946, Falun, 4:o, s 31 33). Nordisk vår 1945 [dikt] (Kamratringen, 10, 1947, n:r 2 (40), s 14). — Lima sockenfana, högtidstal vid invigningen i Lima kyrka den 6 oktober 1946 (Dalarnas hembygdsbok, årsbok utg av Dalarnas fornminnes och hembygdsförbund 1947, Falun, s 1320). Limabåten. Art, förekomst och bruk (ibid, s 75114). Några Lima- och Transtrandshistorier (Kamratringen, Malungs folkhögskolas årsbok, årg 11 (= nr 41), 1950. Malungs folkhögskola 40 år 19091949, Malung 1950, 8:o, s 4245). Ur en gränsbygds historia under 18081809 års krig. Överste Gahn och slaget vid Trangen; Lars Restadius och hans Limabor / Tran-genvisan, Folkvisa som fordom sjungits till minne av slaget i passet vid Trangen den 25 april år 1808 [meddelad] (Armborstet, årsskrift utg av Kungl Dalregementets kamratförening, [23,] i 957, Falun, s 7796). Malungs folkhögskola och hembygdsvården (Malungs folkhögskolas årsbok "Från västerdalsbygder", årg 8, 1959. Malungs folkhögskola 50 år 19091959, Falun 1959, s 7386). Gammelgården, Malung (Dalarnas hembygdsbok 1965 ... Kulturhistoriska sevärdheter i Dalarna, Falun 1966, s 127). Skinnberedning, Malung (ibid, s 153). Västerdalarnas folkliga tonkonst i locksång, visa och psalm beskrives (Hembygdsskildringar utg av Kungl. Gustav Adolfs akademien, 5. Från kulturdagarna i Bonas bygdegård den 23—24 juni 1969 under medv av K Gustav Adolfs akademien, red o utg: S Björklund [förtitel: Från Bonas bygdegård], Upps 1969 (tr 1970), 4:o, s 59-74). Da Lima-karar dreiv myrjernblåsing i Trysil (År- bok for Glåmdalen, årg 28, 1969, Elverum, s 5472; även sep, 21 s). Folktro och folksed (Malung. Ur en sockens historia. Utg av Malungs kommun, d 2, Malung 1973, s 346-392). - Gränder och grändrätt / Arbetssäsonger och vandringar / Från blötpojke till skinnargubbe / Skinnaren i grändens gårdar (ibid, 3. Malungs skinnare ..., 1976, s 58153). Arbetet efter skinnens beredning (ibid, s 187221). Gamla skinnare berättar [intervjuer] (ibid, s 244348). Myrjärnshantering och smide (ibid, 4, 1977, s 95-102). Smidet i bygdens hushållning (Lima och Transtrand. Ur två socknars historia. Utg av Malungs kommun, 1. Myrjärn och smide, Malung 1982, s 2634). Smedjan, dess läge och byggnadssätt / Smedjans fasta inventarier och smedjeutrymmenas bruk / Smedjans lösa (öremål och redskap / Järn och stål / Arbetsfolk, arbetstid och arbetsgång / Arbetsmetoder och smidesalster / Smedssysslor utan karaktär av vanligt smide (ibid, s 138367). Myrjärn och smide i ortnamn, språk och folktro / Myr-järnsblåsare och smeder (ibid, s 446508). Länsmans Per Månsson Näktergal - ett karolineröde (Ofre Gäldet, medlemsskrift lör hembygdsföreningarna i Malung, Lima, Rörbäcksnäs och Transtrand, årg. 4, 1984, Malung, nr 2, s 5 t). Bidrag i Skinnarebygd, årg 120/21, Malung 1948-69, se nedan, o till L Levander o S Björklund, Ordbok över folkmålen i Övre Dalarna, bd 12, Sthlm 1961-68, Upps 197080.

Redigerat: Skinnarebygd. Malungs hembygdsförenings årsbok. Årg 120/21, 19481967/68. Malung 194869. Malungs folkhögskola 50 år 1909-1959. Malung 1959. 222 s, 13 pl. (Tills med G Furuland o J Westas; Malungs folkhögskolas årsbok "Från Västerdalsbygder", årg 8.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Betygskat:er för Mariannelunds praktiska skola, Kommunarkivet, Mariannelund.

S Björklund, M - folklivsforskaren (Lima o Transtrand. Ur två socknars hist, 1, 1982); G Rosander, M:s forskn:ar om malungsskinnarna (Malung. Ur en sockens hist, 3, 1976); Årsredogörelser för Malungs folkhögsk 192266.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Niss Hjalmar M Matsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9170, Svenskt biografiskt lexikon (art av Britta Jonell Ericsson), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9170
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Niss Hjalmar M Matsson, urn:sbl:9170, Svenskt biografiskt lexikon (art av Britta Jonell Ericsson), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se