J Arne Mattson

Född:1902-01-04 – Västerås domkyrkoförsamling, Västmanlands län
Död:1980-01-30 – Västerås domkyrkoförsamling, Västmanlands län

Väg- och vattenbyggnadsingenjör, Byggnadsingenjör


Band 25 (1985-1987), sida 261.

Meriter

Mattson, Johan Arne, f 4 jan 1902 i Västerås, d 30 jan 1980 där, Domk. Föräldrar: byggmästaren Johan M o Eva Sofia Maria Kinnman. Studentex vid Norra reallärov i Sthlm vt 20, elev vid KTH 6 okt 20, avgångsex från fackavd för väg- o vattenbyggn:konst där 19 maj 24, assistent där 25, konstruktör hos ingenjör Paul Anderson i Västerås 25–26, anställd vid Konsulterande ingenjörsbyrån i Hfors 26-28, vid The Foundation Co i New York o Kanada 28–29, i Byggn:firma Paul Anderson (37–maj 69 Byggn:ab Paul Anderson, från 5 maj 69 Paul Anderson industrier ab) i Västerås 29, led av styr där 37, VD 13 juni 44–69, ordf i styr där 70–72, led av Västerås stads komm för bostadsbebyggelsens ordnande 33, av hamnstyr i Västerås 42, av styr for Västerås skeppsstuveri ab 49–65, av styr för Sv handelsbanken i Västerås 53, av Västmanlands läns landsting 55–66, v ordf i Sv fabriksbetongfören 59–74 (HedL 76), ordf i Kontrollnämnden för fabriksbetong 62–76.

G 4 jan 1930 i Sthlm, Ad Fredr, m Selma Eva Rose Wickberg, f 16 okt 1905 i Gävle, dtr till apotekaren Theodor Oscar Vitalis W o Selma Johanna Maria Beckman.

Biografi

Arne M visade redan under studietiden en utpräglad begåvning när det gällde tekniska ämnen. När han efter avlagd examen vid KTH kom ut i förvärvslivet visade han också snart att den teoretiska begåvningen var förenad med en stark förmåga att omsätta den i praktisk tillämpning.

När M efter några års arbete utomlands anställdes i sin kusin[1] ingenjör Paul Andersons byggnadsföretag var det början till ett livslångt engagemang. Paul Anderson var då ensam ägare till företaget, som enbart sysslade med byggverksamhet. Byggbranschen var på den tiden ännu i hög grad hantverksbetonad, vilket gav M rika möjligheter att utveckla sina många tekniska idéer till praktisk tillämpning. Hans uppslagsrikedom var stor, när det gällde att mekanisera och rationalisera arbetet på byggarbetsplatserna. Han gjorde exempelvis banbrytande insatser, när det gällde formsättningssystem för betonggjutningsarbeten, monteringsbara ställningar och bygghissar.

1937 ombildade Paul Anderson sin firma till aktiebolag med M och ytterligare två medarbetare som delägare. När Anderson några år senare gick bort, blev M bolagets VD. Under hans ledning utvecklades det (under namnet Byggpaul) till ett av Sveriges större byggföretag.

Med tiden kom M att intressera sig allt mera för verksamhetsområden som låg vid sidan av själva byggandet men som i de flesta fall hade stark anknytning härtill. På så sätt tillkom flera för företagets expansion viktiga verksamhetsgrenar. Det område som först kom att engagera M var utvecklingen av betongtekniken. Detta ledde till att företaget 1948 kunde ta i drift en fabrik i Västerås för tillverkning av färdigblandad betong, som då var den näst största i Sverige. Därmed inleddes inom detta teknikområde en dynamisk period pådriven av den efter krigsslutet starkt ökande byggverksamheten, där betongens användning fick en allt mer central roll. Under M:s ledning vidgades företagets marknad inom betongtillverkningen genom nya etableringar. Hans idéer och uppfinningsrikedom medförde också en ständig utveckling och rationalisering av tillverkningsmetoder, utrustningar och inte minst transportsystem. Ett särskilt intresse ägnade han åt att säkerställa en rationell grushantering som ett viktigt led i betongfabrikationen. Företaget utvecklades till ett av de större i landet när det gällde tillverkning av fabriksbetong, och verksamheten organiserades tidigt i ett särskilt bolag inom koncernen. – M:s engagemang och kunskaper om fabrikstillverkad betong medförde att han under en lång period var en av de ledande krafterna inom Svenska fabriksbetongföreningen och inom dess kontrollnämnd.

1950-talets byggande präglades av en ökande grad av prefabricering. Färdigtillverkade byggnadselement ställde krav på lyftmöjlighet för allt tyngre styckevikter. M insåg tidigt de nya marknadsmöjligheter som här fanns och initierade bolagets köp av en första mobilkran 1951. Detta blev början till en omfattande kranrörelse för tunga lyft, som vid mitten av 1960-talet hade ett 15-tal mobilkranar, den största med lyftkapacitet upp till 40 ton. Kranrörelsen utvecklades ytterligare med verksamhet i Mellansverige och Norrland och var i mitten av 1980-talet en av de större i landet. Sedan 1969 bedrivs verksamheten i särskilt bolag inom koncernen.

För att öka företagets möjligheter att utföra mycket tunga lyft, där mobilkranarnas kapacitet ej räckte till men där en fast tung lyftkran ej var motiverad, utvecklade företaget efter en idé av M den sk uniton-kranen för lyft upp till 125 ton. Kranen utfördes i monteringsbara element för tillfälliga uppställningar till lägsta möjliga kostnader. Den kom även att användas på fartyg, som därmed blev oberoende av kranutrustning i hamnarna. – Under 1960-talets senare del utvecklades under M.s ledning ett system för höga lyft av extremt tunga enheter, som tidigare ej varit möjliga. Systemet, som bygger på användning av höga master med klätterdomkrafter, användes även internationellt och anses vara ett av de mest säkra och effektiva som finns.

Betongpålning blev tidigt en viktig verksamhetsgren i anslutning till företagets byggande. I början av 1950-talet utvecklades den till en mera självständig rörelse med åtaganden även åt andra byggföretag i den starkt ökande byggmarknaden. M insåg vikten av en rationell tillverkning av betongpålar och tog initiativ till uppförande av en fabrik i Västerås för gjutning av pålar. Med utnyttjande av förspänd armering och ånghärdning av betongen erhölls en hög tillverkningskapacitet. Detta möjliggjorde en ökad satsning på pålningsentreprenader, huvudsakligen i Mellansverige och nedre Norrland.

M:s insatser har särskilt inom områdena betongframställning samt tunglyft och tungtransporter många gånger varit banbrytande. Hans uppfinnarverksamhet resulterade också i flera patent, vilka i första hand syftade till att skydda företagets utvecklingsarbete och därmed ge företaget ett försprång i konkurrensen. M bidrog därmed också till att företaget vann respekt hos såväl kunder som branschkollegor. – Chefskapet kännetecknades av ett närmast totalt engagemang. M glömde dock aldrig den enskilda människan och kom därför att bli mycket avhållen av sin personal. På grund av sina personliga egenskaper anlitades han i branschorgan, kommun och landsting samt i olika styrelser. Hans insatser i dessa sammanhang präglades av ett helhjärtat engagemang och rönte stor uppskattning.

Författare

Jan Andberger



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Handl:ar i Byggn:ab Paul Andersons hist arkiv (bl a Byggn:ab Paul Anderson – dess uppkomst o utveckl under tiden från år 1915 till år 1965 samt styr:prot o årsber), Västerås.

B Bygge, nekr över M (SvD 2 febr 1980); Lärare o studenter vid Sthlms reallärov 1876–1941 (1941); SvTeknF; Väv. Svealandsdelen (1964).

Gjorda rättelser och tillägg

<p>1. Korrigering av tidigare felaktig uppgift</p>, 2016-04-14


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Arne Mattson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9187, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Andberger), hämtad 2019-03-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9187
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Arne Mattson, urn:sbl:9187, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Andberger), hämtad 2019-03-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se