Jacques Maults, de

Född:omkring 1648
Död:levde 1711

Dekorationsmålare


Band 25 (1985-1987), sida 274.

Meriter

de Maults (Meaux), Jacques, f omkr 1648 (var omkr 46 år enl Cronströms brev 26 mars 1694), levde 1711. Inkallad av C G Tessin som dekorationsmålare till Sverige 97.

G, hustrun död senast 1694 (Cronström 26 mars 1694).

Biografi

Om M:s släktförhållanden är endast känt att han hade en bror som var verksam i Hamburg, vilken M besökte under två veckor på resan till Sthlm 1697.

M hade tidvis arbetat hos Jean I Berain, som var stilbildande under Ludvig XIV:s epok. Berain skapade en sirlig ornamentstil, kännetecknad av rankor och bandverk med integrerade figurer, som influerade det europeiska konsthantverket och inredningskonsten under lång tid. M:s specialitet var eleganta grotesker i Berains anda, och hans styrka var att han även var kunnig i att komponera ornament, men hans stil var något tyngre än Berains,

Av M:s arbeten i Frankrike är inga kända. Under 67 år före 1694 hade han varit i "kardinal Fürstenbergs tjänst", sannolikt biskopen Egon Fürstenberg i Strassburg, som blev ärkebiskop i Bonn men senare fördrevs och flydde till Frankrike.

När Tessin på 1690-talet inkallade konstnärer från Frankrike för utsmyckningen av Sthlms slott och för det egna palatset vid Slottsbacken, fungerade D Cronström (bd 9) i Paris som förmedlare. Denne förde M:s namn på tal första gången i ett brev 2 mars 1694 och berättade att M rekommenderats varmt av Berain. M karaktäriserades som mycket behaglig och klok, "fort doux et fort sage" (Cronström 26 mars 1694), och han kom att uppskattas av Tessin både för sin yrkesskicklighet och sympatiska personlighet: "11 ... paroit aussi savant dans son mestier que sage dans sa conduite" (Tessin 1 sept 1697).

När Tessin sökte en ornamentsmålare för sitt eget palats vid Slottsbacken, anlitades M, vilken anlände till Sthlm i slutet av aug 1697 och omedelbart började arbeta i palatsets paradvåning. Ritningar till dekoren på plafonder, väggar och fönstersmygar förelåg vid hans ankomst, men förrummets plafond ändrades till form och innehåll genom M:s försorg. Enligt Tessins uppgift målade M i april 1698 i palatsets sängkammare. Tillsammans med skulptören René Chauveau utförde M tre laverade teckningar till plafonderna i Tessins palats, nu i NM (THC 4870, 5651, 5652).

1699 avslutade M sitt arbete i palatset och fick omgående i uppdrag att dekorera en ny statskaross, som skulle användas vid hertigparets av Holstein intåg i Sthlm. Karossen var tillverkad for Karl XI :s räkning i Paris 1696 och avsedd att dekoreras i Sthlm. Efter programförslag av Cronström hade Berain utarbetat dekoren, till vilken teckningar finns i NM. Karossen, något omändrad, bevaras i Livrustkammaren ("Kröningsvagnen").

Dekoreringen av karossen är väl dokumenterad och har visat både M:s andel i uppdraget och klargjort hans ställning i förhållande till landsmannen och yrkesbrodern Jacques Foucquet. Enligt tidens rangskala värderades figur/historiemåleri högre än det ornamentala. Därför var det figurmålaren Foucquet som utförde de stora scenerna i slottets plafonder och fick huvudansvaret även för vagnsmålningarna och således utförde alla förlagor samt målade figurmotiven på vagnskorgens fyllningar och på klädselns sidenapplikationer. På M.s lott kom de ornamentala partierna med rankverk, men dessutom utförde han kartongerna för brodören. Flera fransmän arbetade med vagnen, bl a skulptörerna Claude Henrion, Bernard Foucquet, René Chauveau och silversmeden Jean F Cousinet.

Efter karossens färdigställande i juli 1699 engagerades även M i dekoreringen av slottets paradvåning. Han började i Psychesalongen (Våren) och därefter i Gustav III:s sängkammare (Sommaren), i vilka han utförde fönstersmygarnas dekor samt plafondernas och panelernas marmorering och fondmönster i mosaik.

Mellan 1701 och 1706 saknas M:s namn i slottsräkenskaperna. Ett arbete utanför hovkretsen härrör från denna period. M har tillskrivits en plafond målning i en liten paradvåning i Lydert Bartels' hus, Själagårdsgatan 2, Sthlm, där dekoren är närbesläktad den i slottsfönstrens paneler. Huset inreddes av Bartels' dotter och måg, vilka anlitade skickliga konstnärer, förutom M även stuckatören G Marchi. Troligen vistades M utomlands en tid, emedan han 1702 erhöll pass till Helsingör.

Från 1706 var M åter verksam i slottet, där han dekorerade panelerna till de nio fönstren i Karl XI:s galleri, varvid en Jonas Apelskough var hans assistent. M betalades med 250 dlr smt per fönstersmyg, och sedan arbetet fullbordats och kvitto för slutbetalning undertecknats i sept 1711 finns inga uppgifter om hans vidare öden.

Författare

Astrid Tydén-Jordan



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: C G Tessins kat över handteck-n:saml upprättad 1728-39, NM. RKB 1700, f 300, verifik 2, f 3486 o C G Tessins o D Cronströms brevväxl 16931718, Tessinsaml, RA. Hovkasseräkn 1697, f 3070; Slottsboken 1699, f 840, 1709, f 765 o 1711, f 542; Tessins anteckn:ar för 1699 (Slottsbyggnrdeputationen, första slottsbyggn:dir 2:2), SIA. A Tydén-Jordan, Kröningsvagnen konsthantverk o riksklenod, dr: avh i ms, jan 1985.

J Böttiger, Inkallandet av de franska konstnärerna. Kort översikt över arbetets fortgång mellan åren 1693-1726 (Sthlms slotts hist, 2, 1940); dens, Konstnärers o hantverkares arbeten (ibid); L Dussieux, Les artistes francais à l'étranger (Paris 1856); C Hernmarck, 1699 års kröningsvagn (Livrustkammaren, 6:12, 1952); dens, Inflytandet från Frankrike under den tessinska epoken (Sv sjuttonhundratal, NM:s skriftserie 1, 1954); R Josephson, Tessin, 2 (1931); A Laine, Invention o imitation. Studier i den dekorativa utsmyckningen av Tessinska palatsets paradvåning (1972); C M Rosell o G Selling, Lydert Bartels' hus i kv Cepheus (SSEÅ 1982); SKL; N Tessin d y o D Cronström, Les relations artistiques entré la Francc et la Suede 1693-1718, cd R A Weigert o C Hernmarck (NM:s skriftserie 10, 1964); [F U Wrangel,] Tessinska palatset, anteckn:ar af W Legran (1912).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacques Maults, de, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9194, Svenskt biografiskt lexikon (art av Astrid Tydén-Jordan), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9194
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacques Maults, de, urn:sbl:9194, Svenskt biografiskt lexikon (art av Astrid Tydén-Jordan), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se