Meriter

Maunsbach, Arvid Bernhard, f 21 jan 1905 i Gävle, d 21 maj 1972 i Katrineholm. Föräldrar: disponenten Arvid M o Hilda Sofia Pettersson. Studentex vid h a l i Norrköping vt 24, inskr vid tandläkarinst 25, tandläkarex 27, tandläkarpraktik i Katrineholm 27–38, förest för skoltandvården där 28–37, assistent, e lärare o tf laborator vid tandläkarinst tandfylln:avd 31–36, inskr vid Kl 2 sept 31, MK där 26 april 34, bitr lärare i tandfylln:konst vid tandläkarhögsk 19 febr 37–39, tandvårdsinsp i Södermanlands län 37–39, byrådir för tandvårdsärenden i Medicinalstyr 30 dec 39, odontologisk sakk i försäknrådet från 41, led av försvarsväsendets tandvårdsutredn dec 41–nov 44, ML vid Kl 15 dec 42, led av 1946 års folktandvårdssakk april 46–okt 48, medicinalråd o byråchef i Medicinalstyr 30 juni 47–60, led av statens med forskn:råds subkomm för kariesforskn 47–52, av 1951 års tandläkarkomm jan 51–juni 58, av dlr för Sv diakonisällsk 52–69, ordf i styr för alkoholistanst Östfora 53–65, led av 1957 års folktandvårdssakk juni 57–dec 59, av komm ang nord samarbete om odontologisk materialprövn jan 60–sept 61, av styr for sv sektionen av Lutherska världsförb 63–69, av styr för Lövsta skolhem o yrkesskola 63–69, av Sv nationalkomm av Internat Conference of Social Work 63–69. – Odontologie hedersdr vid LU 22 maj 68.

G 23 nov 1935 i Borgsjö, Vnl, m rödakorssystern Ruth Margareta Edman, f 14 sept 1908 i Sthlm, Ad Fredr, dtr till kamrer Karl Albert Löf-E o Ruth Ester Trolle.

Biografi

Inom tandvården i Sverige intog M i närmare 30 år en ledande ställning. Han var en av initiativtagarna till att Södermanlands läns landsting 1937 inledde en försöksverksamhet med allmän folktandvård. Vid folktandvårdens start utsåg landstinget M till tandvårdsinspektör. Därmed blev M Sveriges första innehavare av en sådan tjänst. Påföljande år antog riksdagen K M:ts förslag om allmän folktandvård. För att leda utbyggnaden av denna knöts M 1939 till Medicinalstyrelsen som byrådirektör och föredragande i tandvårdsärenden. Härigenom fick Medicinalstyrelsen tillgång till en egen företrädare för odontologi och också en energisk förespråkare för tandvårdens rättmätiga plats inom samhällets hälso- och sjukvård.

Riksdagsbeslutet om folktandvård innebar en ny epok för den sv tandvården. Syftet var att alla barn upp till 16 år skulle få regelbunden tandvård. Folktandvården skulle också ge vuxna tandvård till låga kostnader. Kliniker skulle inrättas även i glesbygder. Dessutom skulle inom varje landstingsområde inrättas en centraltandpoliklinik för tandvård åt patienter med särskilt komplicerade tandsjukdomar, främst av kirurgisk karaktär. Även tandregleringsvård medtogs i folktandvårdens arbetsuppgifter. Riksdagens beslut om folktandvårdens organisation och målsättning kom att väl överensstämma med den försöksverksamhet som bedrivits i Sörmland under M:s ledning.

Trots att många svårigheter tillstötte när det gällde utbyggnaden – i allt väsentligt beroende på otillräcklig utbildningskapacitet av tandläkare – lyckades M i samtliga landsting inom några år fa igång en utbyggnad av folktandvården i enlighet med riksdagens antagna riktlinjer. Härtill bidrog i stor utsträckning hans egen arbetsinsats. M sporrade inte bara politiska beslutsfattare inom landstingen utan även tandläkarorganisationerna att aktivt arbeta för en utbyggnad av den nya tandvårdsorganisationen. Medicinalstyrelsens ledning gav honom sitt stöd i detta arbete bl a genom att inom ämbetsverket inrätta en särskild byrå for tandvårdsärenden och utse M till denna byrås förste chef och till medicinalråd. Under sin tid på styrelsen lade M ned ett mycket förutseende arbete på att få till stånd en internordisk odontologisk materialprovningsanstalt. 1969 inrättades ett sådant institut i Oslo.

När M 1960 på grund av ohälsa lämnade sin befattning inom Medicinalstyrelsen och därmed också tandvårdens ledning hade folktandvårdens huvudmän inrättat 742 distriktstandpolikliniker, 24 centraltandpolikliniker och 28 tandregleringspolikliniker, och 1 597 tandläkare fanns anställda inom folktandvården. Kreeringen av M till hedersdoktor var en erkänsla för hans insatser inom den samhälleliga tandvården.

Efter sin pensionering bodde M till sin bortgång tillsammans med sin maka på Laggarhults Gård – belägen några kilometer utanför Katrineholm. Redan under sina första år som tandläkare i Katrineholm hade han börjat intressera sig för äldre sörmländsk kultur och sörmländska traditioner. Sedan han 1932 förvärvat en liten jordbruksegendom i Finstorps by, vid sjön Kolsnaren i Vingåker, kunde han börja arbeta för att rädda främst gamla sörmländska hus och redskap från att förstöras. På sitt lilla jordbruk samlade M under årens lopp en rad för västra Sörmland karakteristiska äldre timmerbyggnader som bl a loftbodar från 1500- och 1600-talen, en torpstuga från Vingåker med fähus och fårhus, ett pörte från Mellösa och en gårdssmedja från Julita – inalles ett 20-tal hus som han pietetsfullt lät återuppföra. I dessa hus inrymde M sina samlingar av gamla jordbruks-, hantverks- och hushållsredskap – alla utvalda och placerade i förhållande till varandra på ett sätt som vittnade om M:s insikter i mellansvenskt allmogeliv. Rekonstruktionen av en lanthandel från 1800-talet och en urmakarverkstad från samma tidsepok förtjänar att särskilt uppmärksammas. M har själv systematiskt katalogiserat de mer än 8000 olika föremålen.

M.s intresse för och kunnighet i sjukvårdens historia ledde till att han i gårdarna lät inrymma gammaldags läkar- och tandläkarmottagningar med autentiska utrustningar. Landets första folktandvårdsmottagning från Vingåker återfinns här, likaså ett gammalt apotek. Allt har återuppförts och utrustats på ett sätt som vittnar om M:s medicinhistoriska kunskaper och hans förståelse av värdet att åt eftervärlden bevara dessa unika interiörer från sjukvårdens och tandvårdens tidigare verksamhet. För sin kulturgärning tilldelades M 1971 Södermanlands läns landstings kulturstipendium.

M:s intressen inbegrep även ett humanitärt, socialt och religiöst engagemang. M var aktiv i kyrkans diakoni, vid vårdanstalter för alkoholmissbrukare och vid ungdomsvårdsskolor. Dessa intressen var i samklang med hans målmedvetna arbete att genom främst folktandvårdsorganisationen tillförsäkra alla vuxna tandvård till överkomliga kostnader och barnen i hela landet god gratis tandvård. Grunden till dessa engagemang var en kristen övertygelse. Denna präglade hans framträdande såväl i tjänsten som i andra sammanhang. M:s goda omdöme i förening med en förmåga att få även företrädare för motstridiga intressen att samarbeta underlättade lösningar som i ett längre perspektiv visade sig vara till fördel för alla parter.

Författare

John Hedlin

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om den sociala tandvården i Sverige. Med särskilt beaktande av folktandvården. [Rubr.] Sthlm 1941. 15 s. [Ur Sveriges landstings tidskrift s å.] – Om några former av social tandvård i Sverige av idag (Festskrift med anledning av professor Gotthard Thouréns 60-årsdag den 21 juli 1941 [omsl; Odontologisk tidskrift 1941, s 81–286], Gbg 1941, s 193–221). – Viktiga tandvårdsfrågor inför riksdagen. [Omsl: Utg av Högerns riksorganisation.] Sthlm [1945]. 15 s. – Statistisk undersökning rörande folktandvården i Sverige [rubr; omsl:] med särskild hänsyn till skolbarnens kariesförhållanden ävensom till omfattningen av den bland barn och vuxna meddelade vården. Sthlm 1947. 85 s. [Ur Svensk tandläkare-tidskrift s å.] (Tills med O Olinder & P-E Andér.) - Ny form för hälsovårdspropaganda (Hygienisk revy, årg 41, 1952, Lund, 4:o, s 49–52; tills med K. Walles). – Författningshandbok för tandläkare. Sthlm 1953. XIX, 642 s. (Tills med H Rahm.) – Nordiskt institut för odontologisk materialprovning och -forskning (Från departement och nämnder, utg av Statens upplysningsbyrå, årg 23, 1961, Sthlm, s 526–529). – Om tandvård och hembygdsvård. En återblick efter 40 år som odontolog (Apollonia, organ för studentkåren vid Tandläkarhögskolan i Malmö, årg 12, 1964, Malmö, s 145–157). – Bidrag i bl a Odontologisk tidskrift, Svensk tandläkare-tidskrift o Sveriges tandläkareförbunds tidning, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: Art i UNT 28 juni 1937; J Hedlin, A B M död (SvD 24 maj 1972); O Osvald, In memoriam A M (DN 26 maj 1972); Sv tandläkare (1963); M Pohl [sign Mio], Specialnr om hembygdsgården Kolsnarsvik (Särtr ur Katrineholms-kuriren 1968-69, 1969).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Arvid Bernhard Maunsbach, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9195, Svenskt biografiskt lexikon (art av John Hedlin), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9195
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Arvid Bernhard Maunsbach, urn:sbl:9195, Svenskt biografiskt lexikon (art av John Hedlin), hämtad 2024-04-24.