Johan (John) G May

Född:1860-11-03 – Klara församling, Stockholms län
Död:1935-01-22 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Konsertföreningsstiftare, Riksförsäkringsdirektör


Band 25 (1985-1987), sida 284.

Meriter

May, Johan (John) Gustaf, f 3 nov 1860 i Sthlm, Klara, d 22 jan 1935 där, Engelbr. Föräldrar: vaktmästaren Albrecht Adolf Wahlström o Anna Catharina Håkansson (omg m notarien Charles Henry May). Ex från Frans Schartaus handelsinst, Sthlm, 77, anställd vid Eugene Samsons försäknbyrå där 77—81, kamrer i olycksfallsförsäkr:ab Fylgia 81—02, sekr i Filharmoniska sällsk 87—91, utg av Meddelanden ang försäkr:väsendet i Sverige 90—02, sekr i Sällsk for sv kvartettsångens befrämjande 91—03, revisor vid K teatern 98—03, deltog i stiftandet av Konsertfören i Sthlm 02, ordf där 27 maj 02-21, hedled 27, överdir i riksförsäkr:anst 9 juni 02, led av styr i Musikaliska konstfören 02, ordf i styr 12 — 33, led av styr för K teatern 03—23, av Sthlms sångarförb:s förtroenderåd 04—06, ordf i Fören för arbetarskydd 05 — 29, i komm ang militär olycksförsäkr juli —dec 07, en av grundarna av Franz Berwaldstiftelsen 09, grundade tidskr Arbetarskyddet 13, ge-neraldir för riksförsäknanst 29 sept 16—30 nov 27, ordf i styr för stiftelsen Höstsol från 24, i styr för försäknab Securitas från 25, led av styr för ab Arboga margarinfabrik från maj 28.

G 7 juni 1888 i Sthlm, Klara, m Astrid Anna Sofia (i fb Syster Anne Sofie) Husberg, f 22 okt 1864 i Brännkyrka, Sth, d 2 jan 1951 i Danderyd, Sth, dtr till kassadir Johan Fredrik Herman H (bd 19, s 497 f) o Sofia Albertina Lundgren.

Biografi

Utnämningen av John M till överdirektör och riksförsäkringsanstaltens förste chef var inte väntad. Riksförsäkringsanstaltens inrättande 1 sept 1902 innebar ett viktigt steg i riktning mot ett accepterande av socialförsäkring som medel att lösa vissa sociala problem. På sina håll hade man väntat sig att Anders Lindstedt (bd 23), landets främste expert på socialförsäkring, skulle utses till chef för det första ämbetsverket för sociala frågor. Statlig försäkringsverksamhet av det här slaget var emellertid något nytt. Större praktisk erfarenhet av försäkringsväsende fanns endast hos de privata försäkringsbolagen. Alternativet till Anders Lindstedt, vilken inte accepterat de givna villkoren, blev därför att utnämna en erkänt skicklig och framstående försäkringsman från ett privat olycksfallsförsäkringsbolag. M var kamrer i Fylgia sedan dess bildande 1881. Fylgia var först i Sverige med olycksfallsförsäkring, och M hade sålunda en ansenlig erfarenhet från detta försäkringsområde, dokumenterad bl a i hans föredrag och yttranden vid Sv försäkringsföreningens sammanträden och i hans insatser i anslutning till utgivandet av den statistiska publikationen Meddelanden angående försäkringsväsendet i Sverige.

M:s övergång från det privata till det statliga försäkringsväsendet var inte helt oproblematisk. De privata försäkringsföretagen uppfattade den statliga etableringen på området som oönskad konkurrens och såg redan framför sig det monopol som staten skulle komma att få på olycksfallsförsäkringens område genom 1916 års lag om försäkring för olycksfall i arbete. M verkade dock lojalt och energiskt för en offentlig olycksfallsförsäkring och socialförsäkring. Han var motståndare till ett allomfattande statligt försäkringsmonopol och ansåg att statens uppgift främst låg på socialförsäkringens område. M ansåg att en allmän sjukförsäkring borde införas.

En missräkning för M torde inrättandet 1913 av ett nytt socialt ämbetsverk, socialstyrelsen, ha varit. M ansåg att socialförsäkringens olika delar organisatoriskt borde vara sammanhållna i ett ämbetsverk. Dessa synpunkter ansågs emellertid inte som tillräckligt vägande. Chefen för kommerskollegiets arbetsstatistiska avdelning, Henning Elmquist (bd 13), lyckades ombilda denna avdelning till det självständiga ämbetsverket socialstyrelsen.

Under M:s tid som chef för riksförsäkringsanstalten utvidgades dess verksamhetsområde, och personalens antal ökade kraftigt. 1902 bestod personalen av tiotalet anställda; vid M:s avgång, kort efter 25-årsjubileet, omfattade den över 300. M:s målsättning var att undvika onödig byråkrati. Det har sagts att han strävade efter att ge anstalten "en organisation i enlighet med det privata försäkringsväsendets bästa principer" och att "hålla arbetsformerna fria från byråkratiska metoder och tyngande former". M tog även initiativ till bildandet av Föreningen för arbetarskydd (1905) och utgivningen av tidskriften Arbetarskyddet. Det var även på hans initiativ som det nordiska samarbetet på arbetarförsäkringens område kom att manifestera sig i form av nordiska arbetarförsäkringskonferenser (den första i Khvn 1907).

M:s mångsidighet och administrativa förmåga kom även sv musikliv till godo. Han var varmt intresserad av musik och kom redan tidigt att spela en viktig roll i Sthlms musikliv. Han satt under några år i slutet av 1880-talet och under 90-talet i styrelserna för Filharmoniska sällskapet och Sällskapet för sv kvartettsångens befrämjande. De stora insatserna på musiklivets område gjorde han emellertid i Sthlms konsertförenings och K teaterns styrelser. I Konsertföreningen var han ordförande från dess grundande 1902 till den sk Schnéevoigtska kuppen 1921. Då blev han tillsammans med större delen av styrelsen avsatt genom en röstkupp iscensatt av Georg Schnéevoigt, föreningens konstnärligt framstående men kanske något egensinnige dirigent. Denne lämnade föreningen 1924, och konflikterna inom föreningen bilades. M återkom inte i Konsertföreningens styrelse men blev 1927 hedersledamot.

Den främste initiativtagaren till Konsertföreningen var violinisten Tor Aulin, men han vann i M en medhjälpare som möjliggjorde starten och sedan under en lång följd av år tryggade arbetets fortgång (Rabenius, 1927). Till arbetet skall man då även räkna Konsertföreningens strävanden att komma till rätta med lokalfrågan, vilken löstes med invigningen av Sthlms konserthus 1926.

Även i Operans styrelse var M aktiv. Han skall tom 1907 ha erbjudits chefskapet för Operan. Av M:s efterlämnade promemorior framgår att han ägnade en hel del tid åt teaterns ekonomi, men han hade även synpunkter på repertoaren. Att han lämnade Operans styrelse 1923 berodde på hans missnöje med den dåvarande ledningen. M:s avgång blev dock inte definitiv. Han återin-valdes på en ledig suppleantplats 1927.

M:s insatser har inte ägnats stor uppmärksamhet. Han har dock spelat en viktig roll på två så skilda områden som socialförsäkring och sv musikliv.

Författare

Dan Ekdahl



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev o PM i RA (Sam Clasons saml, Ewerlöfska släktarkivet, Sthlms konsertförems arkiv, riksförs: anst arkiv). Arbetspapper efter M i Kungl teaterns arkiv.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några meddelanden angående olycksfallsförsäkring. Föredrag hållet i Försäkringsföreningen den 31 okt. 1888. Sthlm 1888. 16 s.

— Meddelanden angående försäkringsväsendet i Sverige år ... Hemtade och sammanförda ur försäkringsbolagens officiella uppgifter för näm[n]de år. Årg [1]-11, 1890-1900. Sthlm 1891-1901.40, 39, 39, 41, 43, 49, 45, 48 s, 1 tab, 47 s, 1 tab, 52 s, 1 tab, 50 s, 1 tab. — Arbetareförsäkringsfrågan i Sverige under åren 1889—1904. Referat till sjunde internationella arbetareförsäkringskongressen i Wien 17-23 sept 1905. Sthlm 1905. 37 s. - Om jordbruksarbetarnes olycksfallsförsäkring. Föredrag vid Skånska lantmännens arbetsgivareförenings extra stämma å Hushållningssällskapets lokal i Malmö d 11 febr 1909. Malmö 1909. 28 s. -Den sociala arbetareförsäkringen i Sverige under åren 1905—1908. Referat till åttonde intern arbe-tareförsäkringskongr i Rom d 12—17 okt 1908. Sthlm 1909. 51 s. — Den nya sjukförsäkringslagen i Norge av den 18 september 1909. [Rubr.] Sthlm 1910 [omsl], 6 s. [Undert; ur Social tidskr så.] — Den sociala arbetareförsäkringen i Sverige under åren 1909—1910. Ref till intern arbetareförsäk-ringskonferensen i Haag d 6—8 sept 1910. Sthlm 1911. 22 s. - Riksförsäkringsanstalten 1/9 1902-31/8 1912. Några meddelanden om dess verksamhet under första tioårsperioden. Sthlm 1912. 45 s. [Undert.] — Läkarne och den sociala olycksfallsförsäkringen i Sverige. Föredrag ... avsett att hållas vid Stockholms läkarförenings årsmöte d 28 april 1913 (Allmänna svenska läkartidningen, årg 10, 1913, Sthlm, s 1001-13; även sep, 13 s). -Lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17 juni 1916. En redogörelse för dess huvudsakligaste innehåll m.m. Sthlm 1916. 30 s. — De svenska arbetsgivarelöreningarnes förtroenderåd och den tyska socialförsäkringen. [Rubr.] Sthlm 1916. 6 s. [Undert; ur Arbetarskyddet så.] — Riksförsäkringsanstalten (NF, [2.] uppl, bd 23, Sthlm 1916, sp 362—366). — Några anteckningar från en studieresa till Schweiz och Tyskland år 1920 (dens, Några anteckn ... [+] E. Odelstierna & I. Davidsson, Några anteckningar från en studieresa ... 1919, Sthlm 1921, s 1-21; ur Arbetarskyddet så).

— Den svenska sociala olycksfallsförsäkringen (Svensk tidskrift, årg 13, 1923, Sthlm, s 460-465; även sep, 6 s). — Bidrag i Social tidskrift, Arbetarskyddet o Försäkringslöreningens tidskrift, Sthlm.

Översatt o bearb: Råd och anvisningar för liflbr-säkrings-agenter ... från tyskan, Sthlm 1890, 36 s; Die Arbeiter-Versicherung im Auslande. Hrsg v [G] Zacher, H 2. Die Arbeiter-Versicherung in Schweden, a. 1. Nachtrag, Berlin-Gross-Lichter-felde 1907, 4:o, 68 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Angreppen mot riksforsäkr:anstalten (Arbetarskyddet 1923, nr 1); Det nordiske Arbcj-derforsikringsmode i Khvn, Sept 1907 (1907); K Englund, Försäkring o fusioner (1982); Ett femtioårsjubileum (Arbetarskyddet 1927, nr 6—7); Fylgia 1931, nr 9; Försäkr:fören:s tidskr 1883— 1910; Generaldir M:s avgång (Arbetarskyddet 1927, nr 4); Gjallarhornet 1902, nr 8 o 12, o 1927, nr 20; K Herlitz, Sv försäknfören 1875-1925 (1925); Konserthuset o konsertfören (1930); Å Lellky, Musikaliska konstfören 1859-1959 (1959); NF 17, 1912; T Norlind, Sv musikhist (1918); O Rabenius, Sthlms konsertfören 1902-1927 (1927); dens, Mellan Sthlms strömdrag (1943); Riksför-säknanstalten 1/9 1902-31/8 1927 (Arbetarskyddet 1927, nr 8); J Sachs, Mitt livs saldo, 2 (1949); SMoK; Socialförsäkringens enhetliga organisation, yttrande av riksförsäkringsanstalten 25 jan 1910 (Försäkr:fören:s tidskr 1910, nr 1); Sv försäknmatr 1930 (1930); Utlåtande rör konserthusfrågan (1906); T Wijkander, Försäknsväsendets socialisering (Försäkr:fören:s tidskr 1919). — Nekner över M i Arbetarskyddet 1935, nr 1, Gjallarhornet 1935, nr 1, o SvD 23 jan 1935.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan (John) G May, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9201, Svenskt biografiskt lexikon (art av Dan Ekdahl), hämtad 2019-01-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9201
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan (John) G May, urn:sbl:9201, Svenskt biografiskt lexikon (art av Dan Ekdahl), hämtad 2019-01-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se