Alfred Medin

Född:1841-10-15 – Västra Vingåkers församling, Södermanlands län
Död:1910-01-05 – Solna församling, Stockholms län

Trädgårdsmästare


Band 25 (1985-1987), sida 305.

Meriter

1 Medin, Alfred, f 15 okt 1841 i V Vingåker, Söd, d 5 jan 1910 i Solna. Föräldrar: kusken Carl M o Maria Andersdtr. Trädgårdsmästarlärling vid Högsjö gods, V Vingåker, Söd, 5158, vid Ericsberg, Stora Malm, Söd, studerade trädgårdskonst i Sverige o utomlands, elev vid Sv trädgårdsfören:s skola, Rosendal, Sthlm, 6769, stadsträdgårdsmästare i Sthlm 6906. LLA 99.

G 25 okt 1873 i Sthlm, Jak o Joh, m Hilma Maria Elisabeth Pettersson, f 24 sept 1840 i Skänninge, d 18 april 1921 i Sthlm, Kat, dtr till garvaren Adolf Wilhelm P o Catharina Kindlund.

Biografi

Redan i tioårsåldern arbetade M som lärling i trädgården vid Högsjö gods där han stannade i sju år. Därefter fortsatte han sin utbildning bl a under ett par års anställning vid Ericsbergs stora trädgårdar. M kom senare till Sthlm där han fick arbete och undervisning i trädgårdsanläggning av den bekante trädgårdsarkitekten Knut Forsberg (bd 16). Efter att ha gått igenom Sv trädgårdsföreningens skola vid Rosendal anställdes han på en nyinrättad tjänst som stadsträdgårdsmästare i Sthlm där han stannade till sin pensionering 1906.

Stadens ansvar för blomsterodlingar på offentliga platser hade dittills inskränkt sig till att överlåta åt entreprenörer att sätta ut tåliga blommor och buskar i Berzelii park, på Strömparterren och Mosebacke torg. Anläggandet av stora parker och grönområden var en grundtanke i A Lindhagens stadsplan 1866 och staden anförtroddes på 1870-talet av kronan skötseln av Humlegården och Kungsträdgården och av de olika församlingarna vården av kyrkogårdarna. Stadsträdgårdsmästarens uppgifter blev på så sätt både många och omfattande.

Stadsfullmäktige började inse betydelsen av grönska och blommor inom stadens områden och årsanslaget till parker och planteringar som vid M:s tjänstetillträde var 2500 kr hade vid hans avgång stigit till 125 000 kr. På 1870-talet ordnades och planterades i Humlegården, Kungsträdgården och på Karlavägen, och på 1880- och 90-talen planerades i rask följd de nya grönområden som ingick i stadsplanen. Under M:s ledning tillkom Tanto-, Tegnér- och Vanadislunderna, Kronobergs- och Vitabergsparkerna, Adolf Fredriks torg (Mariatorget), Eiraplan samt omfattande alléplanteringar.

Det var i stor utsträckning kala berg som skulle förvandlas till grönområden och M lät under flera år de blivande parkerna tjäna som avstjälpningsplatser för sopor, vilket gav ett utmärkt underlag för den matjord som stod billigt till buds när utkanternas tobaksplantager och trädgårdar bebyggdes med hyreskaserner.

M ökade sitt kunnande genom teoretiska studier och resor i Sverige och utlandet och han fick anseende som skicklig parkplanerare och framförallt som blomsterarrangör. Han har i trädgårdstidskrifter redogjort för sina märkliga blomsterarrangemang. För plantuppdragning hade stadsträdgårdsmästaren ursprungligen till förfogande endast en mindre anläggning vid Döbelnsgatan men 189394 uppfördes på M:s initiativ sex välutrustade växthus vid Skanstull.

M utövade inflytande på trädgårdsarkitekturen i Sverige och betydde mycket för Sthlms förskönande och hans namn förtjänade enligt C Lundin (bd 24) "att ristas i gyllene bokstäver på stadens marmortavlor". Han var en anspråkslös och tillbakadragen man som när tillfälle gavs gärna tog del i tungt arbete med kärra och spade. Som pensionär arrenderade han den lilla egendomen Gamla Haga där han fortsatte att bruka jord och odla blommor.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Enstaka brev från M i VA.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Matr o tidsknart i Dla:8, LA.

S Högberg, Sthlms hist, 2 (1981); C Lundin, Nya Sthlm (1890); M A Ohlsson, Konst- o industriut-ställn i Sthlm 1897 (SSEÅ 1947); A Pihl, Berättelse öfver Sv trädgårdsfören:s verksamhet åren 18321911 (1913); J A Thedin, Matr över Sv trädgårds-fören:s elevskola vid Rosendal (1925). Nekr:er över M i DN o SvD 7 jan 1910, i Trädgården 1910, nr 2.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Alfred Medin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9226, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9226
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Alfred Medin, urn:sbl:9226, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se