Emil Melander

Född:1856-05-18 – Karlskrona amiralitetsförsamling, Blekinge län
Död:1930-09-20 – Israel (i Jerusalem) (Arvika östra församling, Värmlands län)

Skriftställare, Arméofficer


Band 25 (1985-1987), sida 347.

Meriter

Melander, Emil, f 18 maj 1856 i Karlskrona, Amiralitetsförs, d 20 sept 1930 i Jerusalem (enl db för Arvika). Föräldrar: majoren Johan Albert M o Sophie Ågren. Volontär vid Kalmar reg 26 febr 73, mogenhetsex vid Karlskrona h elementarlärov 1 juni 75, utex från krigsskolan på Karlberg 28 okt 76, underlöjtn i Värmlands fältjägarkår 30 nov 76, vid kåren 3 maj 78, elev vid krigshögsk 78–80, aspirant vid generalstaben 1 april 81–83, löjtn vid Värmlands fältjägarkår 17 mars 82, led av styr för KFUM, Sthlm, 85–24, ordf där 91–95, 97–99 o 01–24, stabsadjutant o löjtn vid generalstaben 27 mars 85, bitr sekr i sjukvårdsreglementeskomm 87–88, stabsadjutant o kapten vid generalstaben 5 sept 88, kompanichef vid infanterivolontärskolan på Karlberg 89–90, ordf i Förb mellan Sveriges KFUM 90–92, v ordf där 15–27, sekr i härordn:komm nov 90–mars 91, kapten i Värmlands fältjägarkår 6 aug 91, militärt biträde i statsutsk 92, lär i krigskonst o krigshist vid krigshögsk 1 aug 92–95, led av styr för Sv sällsk för nykterhet o folkuppfostran från 94, kapten vid Norrbottens reg 20 april 94, sv kommissarie vid uppröjn av gränsen mot Norge 96, överadjutant o major vid generalstaben 16 okt 96, major vid Norrbottens reg 23 april 97, bitr sekr i parlamentariska befästn:komm maj 97–juli 98, biträde vid granskn av nytt härordn: förslag sept–okt 00, överadjutant o överstelöjtn vid generalstaben 12 sept 00, chef för krigshist avd där 17 sept 00–7 maj 03, kommissarie vid gränsregleringen mellan Sverige–Norge o Ryssland 01, avd:chef för generalstabens topografiska avd o chef för rikets allm kartverk 8 maj 03–18 maj 16, överste vid generalstaben 10 juli 03, led av kartverkskommissionen ang generalstabens topografiska karta över Norrland nov 03–sept 04, av komm ang det ekon kartverket maj 08–juni 09, förste kommissarie vid eftersynen av sv-ryska gränsen 12, avsked från generalstaben med skyldighet att inträda i reserven 19 maj 16. – LKrVA 02.

G 8 okt 1880 i Karlskrona, Amiralitetsfors, m Anna Lovisa Wilhelmina Söderhielm, f 13 sept 1855 i Sthlm, Nik (enl hfl), d 8 nov 1933 i Strängnäs, dtr till kaptenlöjtn Vilhelm Bogislaus S o Christina Elisabeth Freundt.

Biografi

M växte upp i ett officershem präglat av sparsamhet, fasta normer och varm religiositet. Skolgången var till en början inte helt oproblematisk men fick en lycklig vändning sedan han under gymnasietiden fångats av naturvetenskaperna. Detta intresse, som han tidigt kombinerade med en varm kärlek till naturen, kom att följa honom och starkt prägla hans kommande gärning. Redan som pojke genomgick han en religiös upplevelse som ledde till en stark personlig tro, vilken av allt att döma följde honom livet ut. M utvecklade tidigt ett socialt medvetande och en djup insikt om nödvändigheten av att utjämna klassmotsättningar och klasskillnader. – Med en lång militär tradition på såväl fäderne- som mödernesidan var det naturligt för M att välja den militära banan men hans tidigt grundade djupa religiositet, naturkärlek och starka sociala intressen påverkade starkt hans insatser på olika områden.

M:s militära karriär omspände perioden 1873–1916. Hans tjänstgöring omfattade de mest skilda arbetsuppgifter. Förutom tjänstgöringen vid reguljära förband anlitades han flitigt för kvalificerade topografiska arbeten och tjänstgöring som utredare, bl a i härordningskommittén och i den befästningskommitté som tillsattes för att utreda frågan om rikets fasta försvar. M var även en energisk talare i den intensiva upplysningskampanj som igångsattes i anslutning till debatten om värnpliktens utvidgning.

Kulmen på M:s militära karriär blev utnämningen till överste och posten som avdelningschef vid generalstabens topografiska avdelning vilken var förenad med chefskapet för rikets allmänna kartverk. Normalt skulle översteposten lett till en regementschefsställning. Anledningen till att så inte skedde får delvis sökas i M:s kristliga och sociala engagemang, som genomsyrade också den militära gärningen. Vid all trupptjänst sökte M utjämna motsättningar och förmå befälet att på olika sätt stödja och hjälpa sina underlydande. Dessa i befälskretsar ovanliga tankegångar jämte M:s starka nykterhetspatos skaffade honom många fiender och ledde till ren förföljelse, som bl a kulminerade i en anklagelse för misshandel av underordnad vid Norrbottens regemente. Den serie av rättegångar som följde resulterade i M:s fullständiga upprättelse. Han var uppenbarligen i detta sammanhang ett slagträ i Karl Staaffs och kretsens kring denne kampanj mot föregiven militär rättslöshet. I propagandan utnyttjades de motsättningar som fanns mellan M och åtskilliga befäl på grund av hans engagemang i nykterhetsfrågan och hans sätt att se på relationerna mellan manskap och befäl. Affären fick en omfattande och för M oförmånlig publicitet. Den avspeglade emellertid även M:s viljekraft och starka personliga integritet.

Efter avskedet från den aktiva militärtjänsten kunde M helhjärtat ägna sig åt sina kristna och sociala engagemang, vilka han till stor del utvecklade med KFUM som bas. Här fann M en gemenskap och verksamhet som i hög grad motsvarade hans läggning och intressen. Han gjorde redan då han var mitt uppe i sin militära karriär stora och avgörande insatser inom rörelsen som organisatör, talare och publicist. Han hade en unik förmåga att få kontakt med människor, en egenskap han flitigt utnyttjade i sin verksamhet. M:s arbete för de ungas sociala och kristna fostran förskaffade honom epitetet "ungdomens överste".

M var uppfinningsrik och offensiv i sitt arbete. Ett originellt uppslag lanserade han i Blixtpojken (1927). Han pläderade där för att KFUM:s medlemmar sommartid skulle ut på landsbygden och hjälpa obemedlade kolonister och småbrukare med de dagliga sysslorna. Verksamhet av detta slag kom också igång på åtskilliga håll i landet. – M omsatte även flera av sina tankar om klassutjämning i praktisk handling. Så tog han 1916 anställning som arbetare vid Domnarvets järnverk. Erfarenheterna av detta och andra liknande projekt redovisades bl a i boken I arbetströja och med vandringsstav. Över huvud taget verkade M energiskt för bättre förståelse och bättre relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare. Han agiterade mot arbetarnas svordomar och spritmissbruk samtidigt som han kritiserade dem som inte förstod kropps- arbetarnas betydelse och värdet av deras hårda slit.

Tillsammans med brodern Yngve startade M 1896 Bodens folkhögskola som kombinerades med en lantmannaskola. Efter många svårigheter i starten stabiliserades skolans verksamhet. Medan den ännu var på planeringsstadiet lyckades M med konststycket att vända den politiska opinionen så att den på frammarsch stadda centralorten Boden inte erhöll spriträttigheter, något som av många ansågs oundgängligt för samhällets framtida utveckling. Den lyckade aktionen gav nykterhetsrörelsen i Norrbotten råg i ryggen men ledde också till en kraftig kampanj mot M från betydelsefulla kretsar, inte minst "spritintressenternas".

M:s kamp för nykterhet och folkuppfostran fördes till stor del inom sällskapet med samma namn, där han under 36 år var styrelseledamot. M drev ett par uppmärksammade kampanjer mot "dålig litteratur". I den sk Drachmann-striden agiterade han mot den förmente danske "libertinen" Holger D; bl a stoppades en föreläsning om denne i KFUM:s lokaler i Sthlm. En annan kraftfull aktion riktades mot Nick Carter-litteraturen, som av M och många andra ansågs hota ungdomens smak och moral.

Kampen mot enligt M skadlig litteratur fick honom att utveckla sina talanger som skriftställare. Med Vildmarkslif i norrskenslandet (1909) och andra natur- och folklivsskildringar ville han ge ett alternativ till den undermåliga läsningen. Samtidigt kunde han i dessa berättelser knyta an till sitt djupa intresse för naturen och för den "lilla människan". Särskilt skildringarna av Norrland och dess inbyggare ger en frisk smak av det självupplevda. M:s många skrifter bygger i stor utsträckning på egna upplevelser och på noggrant förda anteckningar under de många resorna i Sverige och utomlands. M prövade också sina krafter på biografier och historiska romaner. Beskrivningarna av hans tid som "arbetare" i Norrland och andra självbiografiska böcker gick ut i stora upplagor och fick ett välvilligt mottagande. Han publicerade även en rad småskrifter och kalendrar, huvudsakligen av uppbyggelsekaraktär i tidens anda och utgivna av KFUM:s förlag och Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran. Med en djupt förankrad kristen tro som grund och i fast förvissning om det rättfärdiga i strävandena för social utjämning och "folkuppfostran" och i kampen mot spritmissbruket drev M sina idéer envist och kompromisslöst. Hans insatser vann dock inte alltid odelat gillande. Han uppfattades av många som en trångbröstad moralist. – M uppges ha varit en i sin genre lysande talare med sinne för humor. I sitt arbete på skilda områden visade han intellektuell kapacitet, mångsidighet och uthållighet. Han har bedömts som en dugande och mångsidig officer.

M var hela sitt liv en flitig och entusiastisk resenär. 74 år gammal for han till Palestina, en resa som skulle bli hans sista. Klimat, diet och strapatser blev honom övermäktiga.

Författare

Lars-Olof Welander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från M i under Källor o litt anförda arkiv samt enstaka brev i KB, RA o UUB. Brevväxl mellan M och hans hustru tr i Bergsten, nedan a a.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om vi vilja slippa krig. [Rubr.] Sthlm 1890. 4 s. (Allmänna försvarsföreningen [: Skrifter, 1].) 2.-13. uppl s å. [Nya tr] s å. (Ibid, 1.) [Nya tr] 1891-92. Även: [Rubr.] Sköfde 1890. 3 s. (Karlsborgs försvarsförbunds flygblad, n:r 1.) 2.– 6. uppl 1890-92. – Om det brinner. [Rubr.] Sthlm 1891. 4 s. (Ibid, 2.) [Nya tr] 1891-92. -Fredsdrömmar. [Rubr.] Sthlm 1891. 23 s. – Härordningsförslaget ur organisationssynpunkt. Föredrag å Stora börssalen den 21 okt. 1892. [Omsl.] Sthlm 1892. 16 s. – Efter skilsmässan. Framtidssaga. Sthlm 1893. 83 s. 2.-3. uppl s å. Övers Kristiania 1893, 83 s. – Till nyinträdande medlemmar i Kristliga föreningen af unge män. [Rubr.] Sthlm 1894. 8 s. [Undert.] [Ny tr] 1899. [Ny uppl] 1905. – En folkhögskola för Norrbotten. Sthlm 1895. 24 s. – Norrbottens finnbygder (Från nordanbygd. Bilder från Norrbotten julen 1895, Sthlm 1895, fol, s 26–31). – Sveriges nordligaste folkhögskola (Vapenbröderna, [årg 3,] 1897, Sthlm, 4:o, s 49–51). – Norrbottens kolonisation. Ett försök till utredning. Sthlm 1898. 42 s. – Framtidslandet. Af E. Mr (Allmänna försvarsföreningens årsskrift, 1898, Sthlm, h 1, s 1–7, 1 pl; sign). -En rådig karl. Bild ur krigshistorien af E. Mr (ibid, s 35–44; d:o). – Öfre Norrlands försvar. Af E. Mr (ibid, 2, s 36–62; d:o). Även sep: Öfre Norrlands försvar. [Rubr.] Sthlm 1899. 27 s, 1 karta. [Omsl.] (Från Föreningen för befrämjande af Norrlands fasta försvar.) – Inre förhållanden (Sveriges krig åren 1808 och 1809, utg af Generalstabens krigshistoriska afd, d 3:1, Sthlm 1902, s 1–79 o Bilagor s 1–35; anon; även sep, 115 s: Inre orsaker till förlusten af Finland). – Norrlandskartan och Rikets allmänna kartverk. En redogörelse för frågans nuvarande läge (Ymer, årg 24, 1904, Sthlm 19 [04-] 05, s 341-363). – Hänförelse (Svensk skyttetidskrift, årg 11, 1905, Sthlm, fol, n:o 49, s 9; även sep, 1906, 8:o, (4) s). – Äktenskapsbrytare. Ett ord om en samhällets fiende till vårt folks vänner. Sthlm 1907. 64 s. 2. uppl så. — Till strids för vårt land! samt andra föredrag. Köping (tr Örebro) 1908. 64 s. – När du skall gifta dig. Sthlm 1908. 31 s. 2. uppl så. – Dekadanssymptom eller "Drachmanns bannlysning". En polemik. Sthlm 1908. 32 s. 2. uppl så. – Fri kärlek i all välmening. Ett ord om Fru Frida Stéenhoffs fria kärleksteorier. Köping (tr Örebro) 1908. 48 s. 2. uppl Köping 1910. 40 s. – Grodan som blifvit prinsessa. Ett ord om viss modärn skönlitteratur till dem som behöfva det. Sthlm 1909. 39 s. – Vildmarkslif i norrskenslandet, skildrad! för ung och gammal. Sthlm 1909. 239 s. 2. uppl Upps (tr Sthlm) 1922. 233 s. – På ensam stråt. Ströftåg och öden fjärran och nära. Skildrade för ung och gammal. Sthlm 1910. 347 s. 2. uppl 1910. 3. uppl Upps (tr Sthlm) 1923. 319 s. – Den nyare teologien. Ett meningsutbyte. Upps 1911. 29 s. (Tills med E. Stave.) – Ödemarksöden. Sthlm 1911. 236 s. 2. uppl s å. 3. uppl 1924. 269 s. – Riksröset Koltajaure (STFÅ, 1911, s 383-386). -Underliga land. Sthlm 1912. 416 s. [2. uppl] 1921. 372 s. – Klocka och trolltrumma. Syner och sägner från Torne dal. Sthlm 1914. 239 s. – Några råd i krigstider. [Rubr.] Sthlm [1914]. (1) s. – Drottning Sophia. Några minnesblad. Upps (tr Sthlm) 1914. 288 s, 1 pl. 2.-3. uppl 1914, 1915. – Mina bekanta och jag själv. Sthlm 1915. 142 s. 2. uppl s å. 3. uppl 1921. 139 s. 4. uppl Upps (tr Mariestad) 1939. 220 s. (Hemmets bibliotek [omsl.]) Övers Aarhus 1924, 181 s. – Livets sagor. Upps (tr Sthlm) 1915. 299 s. 2. uppl 1916. 3. uppl 1924. 300 s. – Morgonlandets aftonstjärna och Östroms första timma. [Bok 1-2.] Upps (tr Sthlm) 1916-17. 1. Antiokia och Konstantinopel. 268 s, 1 karta. 2. Den stora striden. 330 s, 1 karta. – Vad tjänar det till? [Rubr.] Sthlm 1917. 4 s. [Anon.] (Småskrifter utg av Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran, det 1837 stiftade Sv nykterhetssällsk, n:r f3.) [2. uppl] 1920. - Att tänka på. Upps 1917. 39 s. 2. uppl 1918. – I arbetströja och med vandringsstav. Sthlm 1917. 258 s. 2.-3. uppl 1918. 4. uppl 1921. 255 s. Övers Aarhus 1923, 223 s. – Konungens bild. En stridsskrift mot "kulturreligionen". Upps (tr Sthlm) 1919. 147 s. 2.-3. uppl s å. -Arbetare och fribytare. Sthlm 1919. 238 s. 2. uppl s å. – Till dig – ! Sthlm 1919. 15 s. [Ny uppl] 1923. 13 s. [Svenska sällsk för nykterhet ...] [Nya tr] 1926, 1927, 1930. – Kan man tro på Bibeln? Upps (tr Sthlm) 1920. 69 s. 2. uppl s å. – Manlig ungdom. Utg på uppdrag av Förbundet mellan Sveriges K.F.U.M. och på dess förlag. Sthlm 1922. 64 s. [Nya tr:] 1923, 1925. 63 s. ... K.F.U.M. Sthlm (tr Norrköping) 1928. 64 s. – Skall man gifta sig? eller Fri kärlek och äktenskap. Sthlm 1922. 31 s. (Skrifter utg av Svenska sällsk ...) Ny uppl 1924. 30 s. – Andemakter. Syn och sägen från jämtskogars gömslen. Sthlm 1923. 322 s, 1 pl. – Mod. [Omsl.] Sthlm 1924. 16 s. (Småskrifter utg av Svenska sällsk ... [omsl].) Ny uppl 1925. 3. uppl 1927. 4. uppl 1930. [Småskrifter ...] [Ny uppl] 1935. - Livsfarligt. Sthlm 1925. 8 s. (Ibid.) - Till mina vänner! Sthlm 1925. 15 s. [Undert.] – Finska dagar. Sthlm 1926. 201 s. – Blad ur min levnadsbok. Upps (tr Sthlm) 1926. 347 s. 2. uppl 1927. – Nya blad ur min levnadsbok (de sista i följden). Upps (tr Sthlm) 1927. 368 s. [Ny tr] 1928. – Blixtpojken. En berättelse för svenskar i allmänhet men för pojkar i synnerhet. Sthlm 1927. 175 s. 2. uppl s å. Overs: Lyndrengen, Aarhus 1929, 148 s. – Sådd och skörd. Ett ord om ord. Sthlm 1927. 15 s. (Skrifter utg av Svenska sällsk ...) 2. uppl 1930. 16 s. [Ibid.] — Korset och graven. En lekmanna-studie över doktor Tolls "läkarestudie": "Dog Jesus på korset?" Upps 1928. 79 s. – Utan tidtabell. Upps (tr Sthlm) 1928. 210 s. 2. uppl 1929. - Du och ditt barn. Litet om uppfostran. Sthlm 1928. 13 s. (Skrifter utg av Svenska sällsk ...) – Varför? Sthlm 1928. 5 s. (Småskrifter utg av Svenska sällsk ...) 2. uppl 1931. 8 s. – Efter avväpningen. En berättelse. Upps [tr Sthlm 1929]. 149 s. – Sensation. [Sthlm, tr] Falköping 1930. 16 s. (Skriftserie utg av Svenska riksförbundet för sedlig kultur [omsl: 73].) – Vad Sverige behöver. Sthlm 1930. 18 s. (Skrifter utg av Svenska sällsk ...) – En man för sig. Skildringar ur livet. Med förord av K Fries. Upps (tr Sthlm) 1930. 230 s. – Kristendom och vetenskap eller döm själv. [Rubr.] Arvika [omsl] (tr Gbg) [1930]. 5 s. [Undert.] – Legender och minnen. Med förord av O Mannström. Upps (tr Sthlm) 1931. 192 s. - Upp till Jerusalem. Resebrev av ... jämte glimtar från hans sista stunder sammanförda och försedda med förord av O Mannström. Upps (tr Sthlm) 1933. 186 s. 2.-3. uppl s å. – Från Emil Melander till Anna Söderhielm [brev 1878-80] (KÅ, årg 47, 1947, Upps ..., s 262-280). — Bidrag i bl a: Förbundstidningen, organ för Sveriges KFUM ... 1892-1920, o forts Sver(i)ges unge män 1921—30, Sthlm, fol, o God jul!, hälsning från KFUM i Stockholm, 1900, 1902–03, 1908-09, 1911–12, Sthlm, samt NDA o Vårt land.

Redigerat (utgivit): God Jul. Läsning i hälg och socken. 1917–30. Upps (tr Sthlm). 175, 176, 172, 149, 149, 160, 162, 165, 146, 144, 154, 152, 148, 166 s.

Översatt: P. Good, Hälsa och moral, en studie tillägnad unga män ... från franskan, Sthlm 1923, 80 s, [ny uppl] s å, 3.-4. uppl 1925, 1929, 78 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Prot i KFUM:s o Sv sällsk:s for nykterhet o folkuppfostran arkiv, RA.

T Bergsten, Till belysn av lord Radstocks verksamhet i Sverige. Brev från o till M (KÅ 1947); Bland män o pojkar. Redogörelse för ... Förb:s mellan Sveriges KFUM verksamhet ... 1929–1932 (1932); K Fries, KFUM i Sthlm genom femtio år 1884–1934 (1934); dens, Då Gud kallar. Förb mellan Sveriges KFUM genom 50 år (1937); dens, KFUM såsom världsrörelse (1938); Förb mellan Sveriges KFUM. Minnesskr ... [1887–1927] (1927); G Jansson, Ung i fören. Handbok KFUM-arbete (1963); KFUM - en världsrörelse (1933); R Nygren, Disciplin, kritikrätt o rättssäkerhet (1977); Sv folkrörelser, 2 (1937); Sveriges pojkar 1930, nr 18; Sveriges unge män, 1930, nr 10; Söderpojken (1930). – Nekr över M i SvD 21 sept 1930.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Emil Melander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9250, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Welander), hämtad 2022-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9250
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Emil Melander, urn:sbl:9250, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Welander), hämtad 2022-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se