Meriter

Melander, John Bernhard, f 31 okt 1875 i Ytterlännäs, Vnl, d 11 juli 1935 i Sigtuna. Föräldrar: kronolotsen Jonas M o Olivia Christina Fahlén. Elev vid Härnösands hal, inskr vid UU ht 94, FK 30 jan 97, teor teol ex 16 sept 99, prakt teol ex 23 maj 00, allt vid UU, prästv för Härnösands stift 31 maj 00, reg:pastor vid Norrlands dragonreg 4 jan 02–29 april 04, lasarettspredikant i Umeå 1 mars 02–29 april 04, fängelsepredikant 1 maj 02–29 april 04, pastorsadjunkt i Berg, Jämtl, 5 april 05, förste sekr i Sv kyrkans diakonistyr 20 maj (tilltr 1 aug) 10, kh i Hällesjö, Jämtl, 8 april 16 (tilltr 1 maj 18), förest för Sv kyrkans lekmannaskola från 1 maj 22 (verksamheten förlagd till Hällesjö läsåret 22–23, i Sigtuna från 1 aug 23).

G 14 okt 1904 i Sthlm, Kungsh, m Maria Elisabeth Östberg, f20 nov 1873 där, Jak o Joh, d 31 juli 1947 där, Gust Vasa, dtr till vaktmästaren August Ö o Anna Maria Zetterqvist.

Biografi

John M växte upp i ett av den lågkyrkliga men kyrkotrogna väckelsen präglat hem. Att han skulle bli präst var i den miljön föräldrarnas självklara önskan och för M en naturlig målsättning. Hans födelseort låg i det av den expanderande träindustrin starkt präglade Ådalen, och han blev tidigt medveten om de nya problem som den pågående industrialiseringen skapade för kyrkan. För hans kommande gärning blev två utgångspunkter avgörande: dels hans stora uppskattning av sv kyrkan, dess lära och organisation, dels hans åsikt att kyrkan måste verka i nya former för att kunna fullgöra sina uppgifter i ett förändrat samhälle.

När M kom till Uppsala vid 1890-talets mitt, hade den hårda kyrkokritiken i den offentliga debatten visserligen blivit mindre framträdande men ingalunda upphört. Kvar stod kyrkans problem, som gällde inte bara att hantera den intellektuella kritiken utan även att skapa nya arbetsformer och slå vakt om kyrkans identitet. Medan den frikyrkliga väckelsen fick fastare samfundsformer med anställda predikanter – inte minst i norra Sverige – led sv kyrkan av prästbrist och hennes identitet hotades. Striden om lekmannadopet är ett uttryck för denna kris. Om svårigheterna att regionalt åstadkomma en bättre organisation av kyrkan vittnar striden om stiftsdelningen.

För M betydde uppsalatiden att han genom kontakt med KFUM:s verksamhet såg en väg till praktiskt arbete i kyrkan. J A Eklund (bd 12), som under M:s studietid i Uppsala verkade som akademisk lärare och dom-kyrkovicepastor, gav M en fastare teologisk grundsyn och visade hur en modern församlingsvård kunde bedrivas med hjälp av distriktsindelning. De teologiska studierna måste även ha stimulerats av att Einar Billing tillhörde studiekamraterna. M kom under sin studietid i kontakt med den idéströmning som några år senare skulle göra sig känd som ungkyrkorörelsen. Då hade emellertid M redan lämnat Uppsala.

Efter kortare missiv blev M 1905 pastoratsadjunkt i Åsarne i Bergs pastorat. Här kunde han omsätta sina tankar i praktisk prästgärning. Tidvis greps han dock av maktlöshet, då han utan medhjälpare fann det omöjligt att bedriva församlingsvård i de vidsträckta norrlandsförsamlingarna. Den ekonomiska och sociala nöd som följt i träindustrins spår skakade M. De sociala problemen i kristen belysning fängslade hans uppmärksamhet. Påverkad av den unitariske amerikanske teologen F G Peabody, som betraktas som USA:s förste kristne socialetiker, höll han föredrag och gav ut skrifter i dessa frågor. M ansåg att Jesu etiska budskap skänkte människorna en sedlig kraft och att det var med den kraften de kunde leva sina liv. M sökte också sammanfatta och ställa in allt vetande om samhället och dess sociala och ekonomiska villkor i Jesu budskap. M:s åsikter representerade något slags social gospelteologi.

M väckte uppmärksamhet och tilldelades 1908 statens resestipendium, vilket användes for att studera det kyrkliga livet i Tyskland, England och Skottland, framför allt dess nya sociala aktiviteter. M uppskattade utifrån sin grundsyn de nya verksamhetsformer som var socialt medvetna och klart rymdes inom folkkyrkans ram. Det gällde t ex den engelska kyrkoarmén, grundad 1882 av Wilson Carlile. Genom denna skapades i storstädernas slum välfärdsinrättningar och byggdes kapell i klar och medveten anknytning till den anglikanska kyrkan. Frälsningsarmén, som utgjort en förebild, betraktades av M som äventyrlig, då den inte kunde frikännas från viss sekterism. Samma idéer som Carlile företrädde i England hade i Sverige en hemvist i Sällskapet för kyrklig själavård, där M blev engagerad som konferenssekreterare.

En större uppgift fick M, då han 1910 blev förstesekreterare i den nyinrättade Svenska kyrkans diakonistyrelse. Denna hade tillkommit som ett försök att ge det frivilliga arbetet i sv kyrkan en ledning som kunde gå in i den givna strukturen. M:s uppgift blev att omsätta de nya tankarna i praktiska förslag. Inte minst arbetade M som flitig talare vid kurser och möten. Han tog därvid upp aktuella ämnen och behandlade dem ur kyrkans synpunkt. Kyrkans uppgift måste enligt M vara att "lyfta klasskampen ur materialismens dypöl upp i kristendomens rena luft" (1911). Han efterlyste också större respekt för kroppsarbetet, och han menade att kampen mot arbetslösheten måste vara en lika påträngande uppgift för kyrkan som hednamissionen. I alla sina tal och uppsatser ville M göra de kyrkliga kretsarna medvetna om att samtidens stora problem också var kyrkans och att kyrkan inte räddhågad borde vika undan utan ha ett svar och ett handlingsprogram i sitt religiösa budskap. Tankarna utvecklades i arbetet Tro och kärlek, framlagt vid prästmötet i Härnösand 1926.

Efter åtta år som diakonistyrelsens sekreterare kom M tillbaka till hemstiftet som kyrkoherde. Under de följande åren framstod en fråga som särskilt viktig, nämligen utbildning av lekmän för tjänst som predikanter i sv kyrkans församlingar. Den skriande prästbristen och de vidsträckta församlingarna gjorde detta nödvändigt. Samtidigt fanns åtminstone i vissa landsdelar en tradition med folkliga lekmannapredikanter, som väckelsen inte varit sen att knyta an till. Det gällde också en väsentlig del av kyrkosynen, nämligen frågan om ämbetet. För M förelåg inga problem härvidlag, och han fick stöd av bl a N Söderblom och M Björkquist och drev under många år frågan aktivt.

I maj 1919 beslöt diakonistyrelsen att en lekmannaskola skulle inrättas. Genom beslut i styrelsen i nov följande år bestämdes att skolan skulle öppnas hösten 1922 och förläggas till Aluddens gård vid Sigtuna. M kallades till föreståndare. På grund av ekonomiska problem blev emellertid inte skolbyggnaderna färdiga i tid. Skolan var därför under sitt första läsår förlagd till Hällesjö, där församlingen kostnadsfritt upplät lokal. M verkade som skolans ledare till sin död. – Ett stort program för lekmannautbildning byggdes upp, men utbildningen av pastorsdiakoner, som lekmannapredikanterna kom att kallas, upphörde. De fick inte någon plats i kyrkans teologi och därmed inte i kyrkans organisation trots att starka krafter verkade i den riktningen. Däremot fortsattes och utbyggdes skolans kursverksamhet för annat församlingsarbete.

För M var de stora behoven tillräcklig anledning att utbilda lekmannapredikanter, särskilt när det – som han såg det – kunde ske i full enlighet med kyrkans bekännelse. Andra misstänkte att det kunde leda till svårigheter och reste motstånd. M kom därigenom att stå i spänningsfältet mellan aktiv nyorientering på bekännelsens grund och vakthållningen omkring det hävdvunna även i dettas organisatoriska gestaltning.

Författare

Harry Lenhammar

Arkivuppgifter

Brev från M i GUB (till O Nystedt), Sigtunastiftelsens arkiv (till A Lutteman), ULA (till O Cen-terwall) o UUB (bla till JA Eklund o KB Westman). Kopior av utg brev från M i Diakonistyns arkiv, vol B II: 1, RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Den sociala frågan i kristlig belysning. Föredrag vid Jämtlands läns prästkonferens 29/6 1906 (Församlingsbladet, årg 3, 1906, Sthlm, 4:o, s 232 f, 240–242, 246 f, 254–256; även sep, 24 s: ...prästkonferens d. 29 juni 1906). – Vår tids sociala fråga och Jesu evangelium. Gäfle 1907. 32 s. (Kristendomen och samhällsfrågorna, 1.) – Ur mitt vittnesbörd. Predikningar och föredrag. Sthlm 1907. 142 s. – Våra bröder från landsvägen (Diakonen, årg 12, 1909, Sthlm, s 133–144, o 13, 1910. s 19–27, 88–99; även sep, 1910, 34 s). – [Diakoniens betydelse för församlingens enhet... 10 okt 1910,] Inledningsföredrag (ibid, 13, 1910, s 148–150). – Reseminnen från England och Skottland. 1* [omsl]. Östersund 1910. 151 s. – Kyrkan och klasskampen. Inledningsföredrag till diskussionen den 5 juli 1911 vid Kyrkliga mötet i Västerås. Sthlm 1911. 16 s. – "Stå upp och gå!" [Rubr; omsl:] Ett ord från Svenska kyrkans diakonistyrelse om kyrkan och de vilsekomna. Sthlm 1911. 8 s. – "Ett är nödvändigt." Ungdomsföredrag i Södertelje kyrka adventsveckan 1911. Sthlm 1912. 13 s. – Kyrkans sociala uppgifter. Inledningsföredrag till diskussion vid kyrkliga kurserna i Åtvidaberg 1912 (Församlingsbladet, 9, 1912, s 387–389, 398–401; även sep, 16 s). – Diakoniens egenart (Diakonen, 15, 1912, s 5–9; signj. M-r). – Diakoni (Från ådalar och fjäll. Hernösands stifts julbok, [årg 1,] 1912, Hernösand, s 41–47). - Troslif och hemlif (E. Berglund, J. Th. Bring, O. Centerwall ..., I församlingens tjänst, strödda uppsatser [omsl: tillägnade bisko- pen d:r J.A. Eklund... 7 januari 1913], Upps 1912, s 70-79). Sfcp uppl: Upps 1913. 19 s. (Sveriges kristliga studentrörelses skriftserie 30 [omsl].) – Sveriges kyrka i nutiden. Upps 1913. 24 s (Ibid 29.) – Huru skall församlingarnas behof af kyrkliga lekmannakrafter bäst tillgodoses? (Förhandlingarna vid den tolfte Allmänna svensk-lutherska prästkonferensen i Stockholm den 31 augusti – 2 september 1915, Sthlm 1916, s 121-133). – Samariterhemmet (Valdus Bengtson, E Berglund, H Danell... m. fl., Kyrkan och fäderneslandet, artiklar, Sthlm (tr Gäfle) 1916, s 176–179). – Paulus' första brev till korintierna. Sthlm 1918. 134 s. (Handledning vid studiet av Nya testamentet utg av Samfundet Pro fide et Christianismo [26].) – Församlingsliv (H Hjärne, Anna Sörensen, R Malmgren ..., Evangeliet och kyrkan, föredrag vid tionde Allmänna kyrkliga mötet i Stockholm 1920, Sthlm 1920, s 35–46). – Svenska kyrkans lekmannaskola. Sthlm 1921. 39 s. [Omtr av 6 art med olika titlar i Församlingsbladet, 17, 1920, s 86-88, 98 f, 110-112, 122 f, 134-137, 146.] - Barnet ([G Dahlquist, Olof Hermansson, H Isberg mfl,] Unga människor, ett stycke ungdomspsykologi, Sthlm 1922, s 7-23). – Guds rike och Sveriges kyrka. Tvenne föredrag vid kyrkodagarna i Sunne, Jämtland, 7–11 juli 1923. Sthlm 1924. 24 s. – Tjänen varandra! Tillika några meddelanden om Svenska kyrkans lekmannaskola (Från bygd och vildmark i Lappland och Västerbotten. Luleå stifts julbok, årg 11, 1924, Upps, s 21–37; även sep, 16 s: Tjänen varandra! Några ...). – Tro och kärlek. Studier och tankar i frågan om diakoniens bibliska grund. Ämne för överläggning vid prästmötet i Härnösand 1926. Sthlm 1926. 413 s. – Svenska kyrkans lekmannaskola (Vår kyrka, från början af tjugonde århundradet periodvis skildrad ..., 4. Tiden 1921–1925, Sthlm 1926, s 396-407). – Griftetal vid professorskan Maria Bergmans jordfästning i Solna kyrka onsdagen den 4 maj 1927. [Omsl.] Sthlm 1927. (4) s. [Omsl.] -Den kristliga kärleken [bibelstudier] (Församlingsbladet Evangeliskt veckoblad, 1927, Sthlm, fol, s 727, 742, 754f). – Predikan i vår tid och prästutbildningen. Inledning till diskussion vid Sällskapets för främjande av kyrklig själavård samtalsmöte i Stockholm den 3 februari 1928. Sthlm 1928. 22 s. – Ordet och hjärtat. Predikan på sexa-gesima 1928 i Mariakyrkan i Sigtuna. Sigtuna (tr Sthlm) [1928]. 19 s. – Trons väg. Bibelstudier. Sthlm (tr Falun) 1930. 71 s. – Moskva-Golgata-Oxford. Tankar om kommunismen och kristendomen (Gåva och krav, skrifter tillägnade Manfred Björkquist ... 22 juni 1934, Sthlm (tr Upps) 1934, s 227–258; utdrag härur i Ett väktarerop. Utdrag ur en uppsats .. .jämte maningsord med anledning av tidens tecken utg av H Rhedin, Malmön, Olovsholm (tr Gbg) 1935, s 1–10). – Svenska kyrkans lekmannaskola. Med anledning av insamlingen till dess nybyggnad i Sigtuna. Sthlm 1935. (4) s. [Undert; tills med S Forsman.] [Ny uppl] 1936. – Lekmannaansvar. [Rubr.] Norrköping 1937. 4 s.

Redigerat: Meddelanden från Svenska kyrkans diakonistyrelse. 1910–11. Sthlm. 8, 8, 48 s. [Delvis Bilaga till Missionstidningen ...] – Vår kyrka, från början af tjugonde århundradet periodvis skildrad 2. Tiden 1911–1915. Sthlm 1917. (8), [4]62 s, 2 pl. (Tills med N Lövgren o A Ihrmark.)

Källor och litteratur

Källor och litt: Diakonistyns arkiv, RA.

A E Ahlstrand, J M, en banbrytare o hövding (1942); Biogr matr över sv kyrkans prästerskap 1934 (1934); H Lenhammar, Allm kyrkl mötet 1908–1973. Målsättn o funktion (1977); J Nilsson, Kyrkl fronttjänst, Sv kyrkans diakonistyr genom 25 år (1935); Alf Tergel, Från konfrontation till institution. Ungkyrkorörelsen 1912–1917 (1974); Algot Tergel, Sv kyrkans lekmannaskola. 50 år i kyrkans tjänst (1972).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
John B Melander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9251, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harry Lenhammar), hämtad 2024-05-10.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9251
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
John B Melander, urn:sbl:9251, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harry Lenhammar), hämtad 2024-05-10.