Erland A Melanton

Född:1916-01-31 – Arvika östra församling, Värmlands län
Död:1968-09-30 – Täby församling (AB-län), Stockholms län

Målare


Band 25 (1985-1987), sida 354.

Meriter

Melanton, Erland Anders, f 31 jan 1916 i Arvika, d 30 sept 1968 i Täby, Sth. Föräldrar: verkmästaren Anders Johansson M o Stina Nilsson. Elev vid Högre konstindustriella skolan i Sthlm 3843, bitr lär i akvarellmålning vid Konstfackskolan i Sthlm 46, elev vid konstakad i Ravenna 4647, elev vid konstakad i Florens 49, facklär i fri måln vid Konstfackskolan 4963, prof i måleri vid Konsthögskolan från maj 63. LFrKA 63. G 6 juni 1943 i Sthlm, Hedv El, m textilkonstnärinnan Kaisa Brita Björklund, f 1 jan 1920 i Täby, dtr till ingenjören Erik Einar B o Estrid Birgitta (Britta) Nikolina Larsson.

Biografi

Erland M hade turen att få värmlandskonstnären Gustaf Arnér till teckningslärare och uppmuntrades av denne att söka in vid Högre konstindustriella skolan i Sthlm. Där studerade han vid avdelningen för muralt måleri, och intresset väcktes för de monumentala bildlösningarna och de tekniker som hörde samman med dem. För att fördjupa sina kunskaper for han till Italien och studerade mosaiktekniker i Ravenna och muralmåleri i Florens. Här lärde han sig grunderna för det klassiska muralmåleriet men stimulerades också av den samtida italienska konsten.

Redan 1947 hade M fått ett andrapris för sitt bidrag till tävlingen om utsmyckningen av en skola på Söder i Sthlm, och han förberedde sig i det tidiga stafflimåleriet, i teckning och grafik för de monumentala uppdragen. Hans måleriska utveckling gick från ett traditionellt realistiskt avbildande måleri över ett mer summariskt med kraftigt, dekorativt markerade konturer till experimenterande abstraktion.

1956 vann M första pris i tävlingen om utsmyckningen av T-centralen i Sthlms tunnelbana. Tillsammans med Bengt Edelfalk hade han utarbetat en glasmosaik för en yta av 500 kvadratmeter. 1958 var mosaiken färdig. Karlavagnen, som han kallade den, var ett konkretistiskt konstverk, där han eftersträvat en visuell upplevelse av rytm, färg- och ljusspel. I Gateskolan i Arvika utförde han 1957 en urtavla i mosaik, som illustrerar detta års dagar och månader. Januaris isblå färg står mot julis djupt gröna. Kring urtavlan finns zodiakens tecken integrerade. Också i Televerkets kontorsbyggnad i Sundsvall (1965) dominerar det rent dekorativa. Som teknik använde han högbränt stengods. Färgerna är få och lysande, mönstret rörligt som kontrast till byggnadens statiska karaktär.

I sitt senare privata bildskapande var M mindre dekorativ och mer anekdotisk. Teckningarna har en satirisk udd och målningarna en anti-estetisk karaktär, som röjer ett tvivel på ett dekorativt måleris genomslagskraft. Ofta är han fabulerande och dramatisk och experimenterar också i de mindre formaten med nya material som emalj och kalk. Under en vistelse i England med syfte att studera glasmåleri kom M i kontakt med konstpedagogiska frågor. 1946 hade han blivit biträdande lärare i akvarellmålning vid Konstfackskolan och blev några år senare facklärare i fri målning där. 1963 kallades han till professuren i måleri. Som lärare uppmuntrade M sina elevers experimentlust och försåg dem med nya material. När han kom till Konsthögskolan var stämningen hetsig, eleverna var missnöjda med undervisningen och klagade på lärarnas bristande delaktighet och skolans isolering från det övriga konstlivet. M lyckades i sin undervisning överbrygga klyftan mellan lärare och elever. Han fanns nästan jämt i skolans lokaler och lyckades utvidga verksamheten där. Plasten införskaffades som experimentmaterial, nya verktyg och maskiner introducerades. Elevernas upptäckarglädje stimulerades samtidigt som M delade med sig av sitt gedigna kunnande i det traditionella monumentalmåleriets tekniker.

Författare

Barbro Schaffer



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Aron [sign], Arvika-utställn över E M:s minne (Nya Wermlandstidn 10 okt 1973); H Brunnberg, E M in memoriam (SvD 8 okt 1968); Ett tidens konstverk (Arvika nyheter 19 juli 1957); En värld under jord. Färg o form i tunnelbanan (1985); O Kåks, E M (DN 5 okt 1968); Meddel från FrKA 19691970 (1971); A Olsson, Minne- utställn över E M (Värmlands folkblad 11 okt 1973); H Schlyter, Meddelelser i svart, vitt, blått (Dagbl, 5 juni 1965); SKL; B Sydhoff, Sökare (SvD 12 nov 1971); Värmlands konstfören. En minnesskr (1955).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erland A Melanton, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9256, Svenskt biografiskt lexikon (art av Barbro Schaffer), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9256
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erland A Melanton, urn:sbl:9256, Svenskt biografiskt lexikon (art av Barbro Schaffer), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se