Mellin, släkt



Band 25 (1985-1987), sida 393.

Biografi

Mellin, släkt, vars äldste kände medlem var riddaren Gerhard "de Malyn" eller "de Mallin" (d tidigast 1249), som enligt ett brev från 1229 donerade jord till borgkapellet i Parchim i Mecklenburg. Dennes sonson riddaren Bernhard "de Malin" (d tidigast 1301) hade i sitt sigill den rutade sparre som de senare medlemmarna av släkten M hade i sitt vapen. Släkten anses (Mekl Urkundenbuch, 4) därför ha fått sitt namn efter byn Mallin vid Parchim, vilken numera ej längre finns kvar.

Från 1372 (Genealog Handbuch: Estland) förekommer släktnamnet Malyn i Pommern, där en Hans Mallin 1515 i sitt sigill hade en av en sparre avdelad sköld med nedre fältet schackrutat, tydligen en brisyr av släktens ovannämnda vapen. Han skrevs 1523 till Batzwitz i västra Hinterpommern och var far till Christoph Malin eller M (d tidigast 1575). Denne flyttade senast 1549 till Estland. Där tillpantade han sig 1553 godset Aggers i S:t Matthei socken i Jerwen, vilken pant 1597 (Livl donationskontorets arkiv; Red:kommissionens i Estland arkiv) såldes av hans son Christqffer Mallin eller M (d tidigast 1627). Litteraturuppgiften, att denne skulle ha blivit ryttmästare i sv tjänst, har ej kunnat verifieras i KrA.

Den sistnämndes son Berendt M (1608–90) uppges (Bång) ha varit född på Steninge i Sagu (nu Karuna), Åbo och Björneborgs län. Han deltog i Gustav II Adolfs polska krig, tillhörde på 1630-talet garnisonen i Narva, sårades svårt i slaget vid Wolfenbüttel 1641 och blev överste 1648 för ett tyskt värvat infanteriregemente och 1652 för Tavastehus läns infanteriregemente. Under Karl X Gustavs polska krig ledde M som kommendant 1656 försvaret av Dirschau. 1657 förflyttades han till garnisonstjänst i Narva, och under de följande striderna med ryssarna fick han en kula genom ena armen. 1660 dömdes M jämte generalmajoren Valentin von Meijer och fem andra officerare till döden för att de 1659 uppgivit Mitau, men samtliga benådades. 1674–88 var han landshövding i Kexholms län. 1668 naturaliserades M som sv adelsman. Av drottning Kristina hade han fatt ett 50-tal gårdar i Karelen, av vilka Maurpala i Vederlaks (Virolahti) blev hans sätesgård.

I det första av sina tre äktenskap – med en syster till generallöjtnanten och riksrådet Jurgen Paykull – hade M nio söner, av vilka åtta (jfr Die M der Univ Jena) överlevde barnaåren. En av dem stupade i slaget vid Lund 1676. En annan son, Berendh M (1636–82) blev där skjuten genom halsen och ena handen. Han hade så blivit överste för karelska kavalleriregementet efter att tidigare ha deltagit i Karl X Gustavs polska krig, stormningen av Khvn 1659 och kriget i Pommern 1674–76. Senare var M med i slaget vid Landskrona 1677 och Henrik Horns (bd 19) tåg från Livland till Ostpreussen 1678–79. Han var gift med en dotter till riksrådet Lorentz Creutz d ä (bd 9). Deras fyra söner blev samtliga officerare. De blev 1691 friherrar tillsammans med hans tre kvarlevande bröder. Av de senare deltog Gustaf Adolph M (d 1710), som var gift med en syster till hans hustru, i tåget till Ostpreussen 1678–79 och slaget vid Narva 1700. Han blev överste för Viborgs läns infanteriregemente sistnämnda år. En av Berendh M:s söner blev farfars far till finländska geheimerådet Axel Gustaf M (1775–1856), från vars bror en först 1964 på manssidan utdöd finländsk släktgren härstammade.

Berendh och Gustaf Adolph M:s äldste bror, Jurgen M (1633–1713), deltog i belägringarna av Kraków 1655 och av Marienburg 1656, slaget vid Warszawa och striden vid Filipów 1656, stormningen av Frederiksodde (nu Fredericia) 1657, tåget över Bält 1658 och stormningen av Khvn 1659 samt befordrades till överste 1675. Under 1670-talets krig var han verksam i Pommern, varvid han bl a var med i slaget vid Warksow 1678. M blev 1679 kommendant först i Anklam och sedan i Stettin (nu Szczecin) och 1686 generalmajor av kavalleriet. 1690 förde han befälet över de sv hjälptrupper mot Frankrike vilka Karl XI motvilligt ställde till kejsarens förfogande och som ej kom fram till krigsskådeplatsen vid Rhen förrän fälttåget redan var slut. Senare blev M generallöjtnant och guvernör i Wismar 1693 och kungligt råd, generalguvernör i Bremen och Verden samt greve och fältmarskalk 1696, och 1698–1711 var han generalguvernör i Pommern. Litteraturuppgiften, att han skulle ha blivit tysk riksgreve 1696, har ej kunnat verifieras (Goth genealog Taschenbuch 1917, s 547, not 1).

I sitt första äktenskap – med en kusin till amiralgeneralen Hans Wachtmeister – var M far till Carl Gustaf M (1670–1738), som var i fransk tjänst 1691–95 och blev sv överste 1707 samt generalmajor av kavalleriet 1711. Han var den ene av de båda befälhavarna för kavalleriet på högra flygeln i slaget vid Gadebusch 1712 och blev fånge vid Tönnings kapitulation 1713. Efter utväxling deltog M i försvaret av Stralsund, och i striden vid Stresow på Rügen 1715 kom han åter i fångenskap. Återkommen därur 1720, fick han avsked 1722 och bodde därefter på det av fadern förvärvade godset Damitzow i Vorpommern.

Hans äldre bror Jurgen Friedrich M (f 1666 eller 1667; d 1719) deltog i fälttåg i Ungern 1685 och Holland 1688, slaget vid Fleurus 1690 samt fälttåg vid Rhen 1692, i Frankrike 1693-94 och i Polen 1706 (Karl XII på slagfältet). Han blev sv överste 1711, gifte sig 1714 med en dotter till regeringsrådet Magnus Lagerström (bd 22, s 175) och blev tillfångatagen vid Stralsunds kapitulation 1715.

Deras äldste bror, Berendt Johan M (1659–1733) var med i slaget vid Warksow 1678, fälttåget vid Rhen 1689 och försvaret av Reval 1710. Han blev överste 1702 och fick 1723 generalmajors avsked. Genom sitt första äktenskap kom M i besittning av Toal i Kosch, Estland, som ärvdes av ättlingar till honom på manssidan ända till 1800-talets senare hälft och på kvinnosidan ända till 1919. Sonsöner till honom var ryske generallöjtnanten Berend Heinrich M (1739–93) och dennes kusin, den även som kartograf, skriftställare och lantråd verksamme presidenten i överkonsistoriet i Riga Ludwig August M (1754-1835).

Från en bror till den sv släktgrenens stamfar Hans Mallin uppges en gren härstamma, som från 1600-talets senare hälft var verksam i Polen och fortlevde där ännu under 1900-talets förra hälft.

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: IT Bagmihl, Pommersches Wappenbuch, 1 (1843); Carpelan, 2 (1958); Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften. Estland, 1 (1929); d:o. Livland, 1 (192936); Genealogisches Handbuch des Adels. Gräfliche Häuser, A, Bd 2 (1955); Genealogisches Taschen-buch der gräflichen Häuser, 26 (1853); Gothai-sches genealogisches Taschenbuch der adeligen Häuser. Deutscher Uradel, 26 (1926); d:o, Teil A, 38 (1939); d:o der gräflichen Häuser, 89 (1916); d:o der uradeligen Häuser, 18 (1917) o 20 (1919); M Gritzner, Der Adel der Russ Ostseeprovinzen (J Siebmacher's grosses und allgemeines Wappenbuch, 3:11), 1 (1898); EH Kneschke, Neues allgemeines deutsches Adels-Lexikon, 6 (1865); Meklenburgisches Urkundenbuch, 4 B (1867), s 272f, 1124 (18781913); GA v Miilverstedt, Ausge-storbener Preussischer Adel (J Siebmacher's grosses und allgemeines Wappenbuch, 6:9, 1894); Ramsay; B Sundquist, Deutsche und niederlän-dische Personenbeinamen in Schweden bis 1420 (1957), s 240; Zitelmann, Historisch-genealogische Nachrichten von dem Pommerschen Geschlecht der von Mellin und dessen Lehnen (AW Hupel, Neue nordische Miscellaneen, 1516, 1797, s 518-543). Gerhard "de Malyn" eller "de Mallin": Meklenburgisches Urkundenbuch, 1 (1863), nr 370 o 633, 5 (1869), nr 2725. Bernhard "de Malin": Mekl Urkundenbuch, 5, nr 2725. Hans Mallin: Bagmihl, a a, pl LIX; H Berghaus, Landbuch des Herzogthums Pommern und des Furstenthums Rügen, 2:6 (1870), s 938; R Klempin u G Kratz, Matrikeln und Verzeichnisse der pommerschen Ritterschaft vom XIV bis in das XIX Jahrhundert (1863), s 182; Zitelmann, aa, s 520fT. Christopk Malin eller M: Livländska donationskontorets arkiv Fl b 3): 7 o Red:kommissionens i Estland arkiv FI.-14, f747 f, RA; Est- und Livländische Brieflade, 12 (1856-61); P v Ungern-Sternberg, Die Revision vom J 1586 und die Befragung vom J 1589 (Beiträge zur Kunde Est-, Liv- und Kurlands, 8:1-2, 1915); Fv Versen, Geschichte des Ge-schlechts v Versen und v Fersen, 1 (1885) o 2 (1909), nr 53 o 64; Zitelmann, aa, s 521 f o 524. -Christoffer Mallin eller M: Livl donationskontorets arkiv F I b 3): 7 o Bihang 1:3, f406v, o 4, f 134, Red:kommissionens i Estland arkiv Fl: 14, f748vr, Östersjöprovinsernas jordrevisionshandl, vol 12, p 207 f, RA; Est- und Livländische Brief-lade, 2 (1861); Lokalf; P v Ungern-Sternberg, Materialien zur Giitergeschichte Jerwens fur die ältere schwedische Zeit bis zur Abfassung der ältesten uns erhaltenen Munstcr- und Rossdienstrollen Estlands (Beiträge zur Kunde Est-, Liv- und Kurlands, 7, 1912), s 384, 408, 420, 464. - Berendt M: Adelsbrev, vol 8, Biographica, Skr till K M:t: Karl X Gustafs tid, M 1309 (kommissorialrätten öfver Mitaus uppgifvande), Red:koll:s arkiv F 1:35, Sv donationskontorets arkiv Fl c: 25 o F IV: 50, E 154 (skr till Carl Gustaf), 1499 (skr till MG De la Gardie), 4312 (skr till B Horn) o 8420 (skr till C G Wrangel), Stavsundsarkivets autograf-saml, RA; P Bång, likpr över B M (1691); J L Carlbom, Karl X Gustav (1910); M Carlon, Ryska kriget 1656-58 (1903), s 57; J Cavallie, De höga officerarna (1981); A Douglas, Robert Douglas (1957); B Kentrschynskyj, Karl X Gustav inför krisen i öster 1654-55 (KFÅ 1956), s 37 o 92; A Kugelberg, Biogr ant:ar om officerare med vederlikar 1619—1927 (K första livgrenadjärrege-mentets hist, 5, 1930); CJ Paucker, Ehstlands Landguter und deren Besitzer zur Zeit der Schweden-Herrschaft, 1 (1847); G Petri, K första livgre-nadjärregementets hist, 2 (1928); SRP 17 (1929); F Wernstedt, Om främmande adels naturalisation o introduktion på sv Riddarhuset under storhetstiden (PHT 1937). - Berendh M: M 211, RA; R Blomdahl, Förmyndarräfstens huvudskede. Supplement (1964); PBång, likpr över BM (1683); Die Matrikel der Universität Jena, 1 (1944); S Grauers, Ätten Wachtmeister genom seklerna, 1 (1941); Herrgårdar i Finland, 3 (1929); N P Jensen, Den skaanske Krig 1675-79 (1900); A S tade, Fältslagen under skånska kriget (Kampen om Skåne, 1983); L Tingsten, Slaget vid Lund (KFÅ 1926), s 40f, 43; N Wimarson, Sveriges krig i Tyskland 167579, 3 (1912). Gustaf Adolph M: Biographica, M 127,. 424 o 1114, RA; F Arfwids-son, Försvaret av Östersjöprovinserna 170810 (1936); Herrgårdar i Finland, 3 (1929); Karl XII på slagfältet, 2, 4 (1918-19); Katalog des estländischen Generalgouverneursarchivs aus der schwedischen Zeit (1936); Chr Kelch, Liefländische Historia. Continuation 1690 bis 1707 (1875); Lewenhaupt; J Nordberg, Konung Carl den XILtes hist, 1-2 (1740); Paucker, aa, 2 (1849), s 36; dens, Die Herren von Lode und deren Giiter in Ehstland, Livland und auf der Insel Oesel nach Urkunden und andern geschichtlichen Nachrichten (1852); C v Rosen, Bidr till kännedom om de händelser som närmast föregingo sv stormaktsväldets fall, 2: 2 (1936), s 19, 22 ff, 121, 128ff, 155, 196; Wimarson, a a. — Axel Gustaf M: FBH; Kansallinen elämäker-rasto, 4 (1932). — Jurgen M: Biographica, Grevebrev, vol 2, M 1114, Ericsbergsarkivets o Stav-sundsarkivets autografsamkar, P Sondéns ms Militära chefer i sv armén o där anf källor, RA; Arf-widsson, a a; Berghaus, a a, 2:2 (1865); Bidrag til den store nordiske Krigs Historie, 1 — 3, 5 (1899–1915); R Blomdahl, Förmyndarräfstens ekonomiska resultat (1973); Broomé; FF Carlson, Sveriges hist under konungarne af pfalziska huset, 4 (1875), s 270, 5 (1879), s 24, 29, 155, 6 (1881), s 175, 7 (1885), s 305; Cavallie, aa; dens, Från fred till krig (1975); Die Matrikel der Universität Jena, 1 (1944); G H:son v Essen, Alienationer o reduktioner i fd Sv Pommern (1900), s 84, 97, 101, 110, 138, 146; Frälseg, 1 (1931); TH Gadebusch, Pom-mersche Sammlungen, 1 (1783), s 292 ff; AW Hu-pel, Nordische Miscellaneen, 18-19 (1789), s 241-56; Index över sv porträtt 1500-1850, 2 (1939); A Isberg, Karl XI o den livländska adeln 1684-95 (1953); GJonasson, Karl XII o hans rådgivare ... 1697-1702 (1960); Karl XI:s alma-nacksant:ar (1918); dens:s bref till Nils Bielke (HH 18:2, 1900); Lewenhaupt; O Malmström, Nils Bielke såsom generalguvernör i Pommern 168797 (1896), s 61, 74, 84 f, 104, 110; dens, Högmåls-processen mot Nils Bielke (1899), s 12; Nordberg, a a; C O Nordensvan, Sv armén under senare hälften av 1600-talet (KFÅ 1923), s 15, 29, 34, 42 f, 47 f; S Olsson, Olof Hermelin (1953); R Persson, Rustningar i Sverige under det stora nordiska kriget (1975); Petri, aa, 3 (1958); I Seth, Universitetet i Greifswald o dess ställning i sv kulturpolitik 16371815 (1952); dens, d:o. Zusammenfassung o bilagor (1952), s 10; O Sjögren, Johan Reinhold Patkul (1882), s 25; SMoK; Å Stille, Studier över Bengt Oxenstiernas politiska system o Sveriges förbindelser med Danmark o Holstein-Gottorp 168992 (1947); G Tessin, Die deutschen Regimenter der Krone Schweden, 2 (1967); B Wedberg, Karl XII på justitietronen (1944), s8f; Wimarson, aa, 13 (18971912); G Wittrock, Karl XI:s förmyndares finanspolitik ... 166167 (1914), s 140, 203. Carl Gustaf M: M 1114, E 3800 (brev till Goertz), Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Bidrag til den store nordiske Krigs Historie, 3, 4, 6, 7 (190622); H Brulin, Kondottiären greve de la Cerda de Villelongue o hans minnesant:ar om Karl XII:s krig (KFÅ 1948), s 183, 231 fT, 235; Gadebusch, a a, s 295 f; Hupel, a a, s 258 fT; L Kaggs dagbok 1698-1722 (HH 24, 1912); Kapten Jefferyes bref till engelska regeringen från Bender o Adrianopel 171114, från Stralsund 171415 (HH 16:2, 1897), s 89, 123; Karl XII på slagfältet, 4 (1919); KKD 6, 12 (191218); Lewenhaupt; Nordberg, a a; SMoK; Tessin, a a; C Westerlund, Slaget vid Gadebusch (KFÅ 1912), s 162. - Jurgen Friedrich M: M 1114, RA; Bidrag til den store nordiske Krigs Historie, 6 (1920); Gadebusch, a a, s 294f; Hupel, a a, s 258; Karl XII på slagfältet, 2, 4 (191819); Lewenhaupt; Tessin, a a. Berendi Jokan M: Biographica, M 1114, Stavsundsarkivets autografsaml, RA; G Adelheim, Revaler Ahnenta-feln (1929-35), s 78; Arfwidsson, aa; Bidrag til den store nordiske Krigs Historie, 1 (1899); Dalregementets personhist, 1 (1984); Deutschbaltisches biographisches Lexikon 1710-1960 (1970); Ehst-und Livländische Brieflade, 2 (1861); Gadebusch, a a, s 294; Hupel, a a, s 256ff; Kagg, a a; Lewenhaupt; Nordberg, a a; Paucker, a a, 1; v Rosen, a a, s 96; Tessin, a a; W v Wrangel], Die Estländische Ritterschaft, ihre Ritterschaftshauptmänner und Landräte (1967). BerendHeinrich M; Deutschbaltisches biographisches Lexikon 17101960 (1970). Ludwig August M: d:o; Eesti biograafiline leksikon (192629); JF Recke u KE Napiersky, Allgemeines Schriftsteller- und Gelehrten-Lexikon der Provinzen Livland, Esthland und Kurland, 3 (1831); E Winkelmann, Bibliotheca Livoniae historica (1878).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mellin, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9286, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-05-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9286
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mellin, släkt, urn:sbl:9286, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-05-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se