Gustaf Henrik Mellin

Född:1803-04-23 – Finland (i Siikajoki, Uleåborg)
Död:1876-08-02 – Norra Vrams församling, Skåne län

Författare, Präst


Band 25 (1985-1987), sida 387.

Meriter

Mellin, Gustaf Henrik, f 23 april 1803 i Siikajoki, Uleåborgs län, d 2 aug 1876 i N Vram, Krist. Föräldrar: kh Abraham M o Sara Margaretha Wacklin. Inskr vid UU 29 sept 21, prästex 1 juli 29, prästv 9 juli 29, komministersadjunkt i Klara förs, Sthlm, 8 juni 30, v kollega vid Klara h lärdomsskola ht 30, utg av tidskr Museum för naturvetensk, konst o historia febr 35 (utg:bevis 17 febr)37, av Sverige framstäldt i teckningar dec 36 (utg: bevis 24 dec)–mars 40, v komminister i Klara förs 20 juni 37sept 39, utg av Folkskrifter sept 39 (utg:bevis 7 sept–dec 40, pastoralex i Strängnäs 4 nov 39, eo kanslist hos prästeståndet vid riksdagen 44–45, ord kanslist där 47 o 50, bataljonspredikant vid Svea livgarde 18 febr 48, tf regementspastor vid gardet vid exp till Fyn maj–sept 48 o sommaren 49, kh i N Vram o Bjuv 24 sept 51 (tilltr 52), prost 28 jan 53, tf kontraktsprost i S Åsbo hd några månader 58 o 59, led av Kristianstad läns landsting 65–66. – Förf.

G 23 april 1844 i Sthlm, Klara, m Henriette Sophie Gyllenram, f 18 dec 1810 där, ibid, d 17 nov 1883 i Lund, dtr till hovjun-karen o auditören Carl Anton G o Charlotta Fredrica L'Orange.

Biografi

M tvangs som barn lämna sin österbottniska hembygd under dramatiska omständigheter. Hemmet förstördes till stor del under drabbningen vid Revolaks i april 1808, då en rysk styrka besegrades av svenskar och finnar. Då ryssarna på hösten återkom till trakten fann M:s far det rådligast att lämna Revolaks, eftersom han fruktade repressalier för sitt "patriotiska förhållande före och under slaget" (Biogr Lex). Själv följde han med de retirerande sv trupperna runt Bottenviken medan hustru och barn inkvarterades i Uleå-borg. Först 1810 kunde familjen återförenas i Sverige, där fadern s å utnämndes till kyrkoherde i Tun nära Lidköping. Hos M grundlade dessa upplevelser en stark ryssfientlighet.

Tidigt föräldralös omhändertogs M av skalden och dåvarande kyrkoherden i Kumla F M Franzén (bd 16), med vilken han räknade släktskap på mödernet. Som gymnasist i Strängnäs började M visa litterära intressen och tycks här också ha stiftat bekantskap med ett par äldre kamrater som sedermera blev namnkunniga författare, Erik Sjöberg (Vitalis) och K A Nicander. Studentåren i Uppsala präglades av ekonomiska bekymmer som tvingade M att periodvis söka kondition som informator på olika platser. Vid prästvigningen 1829 kallades han av sin gynnare Franzén, då kyrkoherde i Klara, till tjänstgöring i dennes församling, och här verkade han sedan under mer än två årtionden som adjunkt och v komminister.

Som författare gjorde M sig först bemärkt med ett skaldestycke, Erik XIV och hans son, som 1828 prisbelönades av SA, och han fick året därpå en betydande framgång hos kritik och publik med sin första historiska berättelse, Blomman på Kinnekulle. Den uppmärksamhet som kom denna novell till del minskades inte av att förläggaren Z Haeggström (bd 17) utan M:s vetskap gjorde en ny upplaga sedan den första slutsålts, något som ledde till en omskriven tryckfrihetsprocess. M förstod dessutom att hålla publikintresset vid liv genom att i rask följd ge ut flera fortsättningar av Blomman på Kinnekulle. Han påbörjade vid denna tid också sin mångåriga verksamhet som redaktör för den vittra kalendern Vinterblommor. Företaget var inte originellt den litterära kalendern var en favoriserad publiceringsform under romantik och efterromantik men blev för sv förhållanden ovanligt långlivat och hade välrenommerade medarbetare, bl a Runeberg. M själv bidrog varje år med en ny novell.

Litterärt framgångsrik och med stor talang för vänskapligt umgänge drogs M snart in i kretsarna av yngre författare, konstnärer och tidningsmän, där hans åsikter, till viss förargelse för fosterfadern Franzén, fick en liberal inriktning. Särskilt aktiv var han i gruppen kring halvveckotidningen Freja, som bland medlemmarna räknade A Blanche (bd 4), J G Carlén (bd 7), J A Kiellman-Göranson (bd 21), K af Kullberg (bd 21) mfl. Här greps M av tidens rabulistiska strömningar och gav sig under de upprörda åren mot 30-talets slut in i den politiska polemiken, bl a genom en rad mot kung och regering riktade tendensberättelser i Freja (Politiskt-romantiska silhouetter ur Sveriges historia). Han deltog också i den ilskna fejden mellan Freja och Aftonbladet och hade stor del i de parodiska imitationer av L J Hiertas tidning som Frejakotteriet gav ut 1837 (Det sista Aftonbladet). Stor sensation som politisk pamflettist väckte han 1840 med den egenartade fram tids berättelsen Sveriges sista strid, som handlar om hur Sverige ockuperas av ryssarna men till slut befrias; en rad kända personer fick här, under sina verkliga namn, uppträda som frihetshjältar eller förrädare. M framträder i denna skrift som en utpräglad representant för den ryskfientliga och finlandsrevanschistiska falangen inom samtida liberalism. Han hyste samtidigt starka sympatier för skandinavismen och deltog vid 40-talets slut i de presskampanjer som syftade till aktivt sv stöd åt danskarna i den slesvigska konflikten. Som bataljonspredikant vid Svea livgarde fick han också följa sitt regemente på expeditionen till Fyn 1848, en upplevelse av stora mått för den svärmiskt patriotiske M. Litterärt omsatte han den bl a i den lilla romanen Fremlingen från Als.

I det litterära och konstnärliga sällskapslivet i Sthlm spelade M en central roll, bl a i Par Bricole och i det s k Aganippiska brunnssällskapet, där författare och publicister församlades med den vittre komministern i Storkyrkoförsamlingen C F Dahlgren (bd 9) som primus motor. Som litterär rådgivare, mellanhand i förlagsaffärer och faderlig vän i allmänhet var M både ett stöd för många kollegor och en tillgång för förläggarna.

M:s prästerliga verksamhet är mindre väl dokumenterad än hans litterära; av allt att döma lade han emellertid ner ett oklanderligt arbete i sin församlingstjänst. Det politiska frisinnet hindrade honom inte från att hysa en solitt statskyrklig uppfattning, och de litterära vännerna fann hans predikningar mer dogmatiska än poetiska. Som många liberaler hade han en förnuftsbetonad aversion mot läseriet och de extatiska väckelserörelserna, något som framgår bl a av novellen Fremlingen bland de sina. I en annan berättelse, Presten medborgare (i Politiskt-romantiska silhouetter), finns uttalanden om att prästerskapet måste tjäna folket, dela dess intressen, kämpa för upplysning osv, åsikter som väl ansluter sig till samtida liberala synsätt och påminner om C J L Almqvists förkunnelse. Dennes äktenskapsuppfattning kunde M emellertid inte dela, och han hade ett finger med i åtminstone en av stridsskrifterna mot Det går an, nämligen J V Snellmans fingerade fortsättning av Almqvists berättelse.

Som författare var M produktiv, men den flyhänthet han lade i dagen E Flygare-Carlén förundrades över hans "rent av outransakliga förmåga" att skriva om vad som helst hade också en baksida i form av ytlighet och osjälvständighet. Under många år var han intensivt efterfrågad som medarbetare eller galjonsfigur i alla sorters litterära projekt och bokhandelsföretag, och då han inte minst av ekonomiska skäl hade svårt att säga nej splittrades hans författarskap i ett dilettantiskt mångskriveri. Han skrev texter till biografiska, etnografiska och topografiska planschverk, författade person- och samtidshistoriska översikter, populariserade och romantiserade mytologiska och historiska ämnen, gav ut resehandböcker samt läroböcker i sv historia och litteraturhistoria. I de flesta av alla dessa branscher var han emellertid knappast något annat än en smidig kompilator; hans historiesyn var utpräglat götisk-romantisk, och den sv litteraturhistoria han gav ut 1860 är till stor del rent biografisk och anekdotisk.

En klart originellare insats gjorde han inom den historiska novellen och romanen, vilka genrer var praktiskt taget okända i sv litteratur ännu vid slutet av 1820-talet (G W Gumaelius' Thord Bonde, betecknad som den första svenska historiska romanen överhuvudtaget, utkom 1828). De litterära impulserna hade M sannolikt hämtat från flera olika håll, från tysken C F van der Veide, från dansken B S Ingemann och framförallt från Walter Scott. De tidigare novellerna, Blomman på Kinnekulle och dess fortsättningar (Anna Reibnitz, Gustaf Brahe), är liksom flera senare (Jacob Casimir de la Gardie, Tåget öfver Store Belt) adelsberättelser med 15- och 1600-talens politiska historia som bakgrund. Liknande ämnen ur den sv historien hade behandlats av van der Veide och den delvis romantiserat krönikeartade uppläggningen erinrar om Ingemanns dansknationella romaner. Ett Scott-influerat maner märks i intresset för konkreta miljödetaljer, kläder, vapen osv liksom i en del andra realistiska drag, t ex de humoristiskt skildrade bipersonerna och de livfulla folkliga masscenerna.

Till helt övervägande del har M:s historiska berättelser, som med tiden kom att uppgå till åtskilliga tiotal, en sv lokalisering eller bakgrund; de spelar däremot under vitt skilda epoker, från tidig medeltid till finska kriget 180809. Detta sistnämnda för M särdeles aktuella stoff utnyttjade han framförallt i novellen Pavo Nissinen, som väckte Runebergs intresse och på sitt sätt kan kallas för en föregångare till Fänrik Ståls sägner. Vildmarks- och stigfinnarromantiken i denna berättelse bär spår av M:s omvittnat flitiga läsning av J Fenimore Cooper, som säkert också haft betydelse för den ganska rappa sjönovellen Ulla Fersen, vars handling är hämtad från ryska kriget 1788. Pavo Nissinen m fl arbeten speglar emellertid också en så småningom framträdande social och demokratisk tendens i författarskapet, där den historiska novellen ibland fick formen av borgerlig idyll (Flickorna i Askersund) och där de pittoreskt sedeskildrande folklivs berättelserna med tiden växte i antal (Ett äfventyr i Bohusläns skären, Kolmårds-boerna m fl). M prövade överhuvudtaget på många olika genrer utöver den historiska. I bagaget ingick både en romantisk skräckroman (Johannes Fjällman) och, sedan den sociala sensationsromanen blivit på modet, kärleks- och familjemelodramer i samtidsmiljö (Den unga grefvinnan mil).

M hade flera goda sidor som författare: han kunde i sina bästa stunder berätta ledigt och medryckande med inslag av en viss drastisk humor. Hans kapacitet som människoskildrare och karaktärsskapare var däremot obetydlig. Förvecklingarna är tröttsamt många, och stilen präglas av efterromantiska schabloner; särskilt de tidigare berättelserna tyngs av en myckenhet historisk rekvisita. Den samtida kritiken placerade honom tidigt i facket för aktningsvärda, mindre betydande skribenter och var honom därefter vanligen mycket bevågen, även om den satiriske H B Palmaer i Aftonbladet tillät sig en del elakheter mot sin gode vän M. Han hade under många år en stor och trogen läsekrets, och en lång rad av novellerna utkom i nya upplagor och samlingsvolymer.

Författare

Ingemar Oscarsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Merparten av M:s efterlämnade handfar i KB (brev, anteckningsböcker, litterära utkast på vers o prosa, handl rör Par Bricole, porträtteckmar m m). Ms, skiss- och anteckningsböcker, teckmar mm i NordM. Enstaka ms i UUB. Strödda brev till M i RA (Ericsbergsarkivet). En handskr Euripides-övers i Jönköpings läns mus. Strödda brev från M i GSB, LUB, SA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några ord vid prosten Malmstens graf (J G Lokrantz, Christelig likpredikan uti Flo kyrka d. 1 juni 1827 vid ... Hans Georg Malmstens begrafning, Wenersborg 1828, s 13 f; verser). Blomman på Kinnekulle. Novell. Sthlm 1829. 142 s. [Sign.] ([Omsl:] Svenska noveller, från sextonde århundradet ... N:o 1.) [Piratuppl] s å. 3. uppl, af förf besörjd o öfversedd, 1831. 149 s. [Sign.] (Svenska noveller. H 3.) [Nya utg:] ... Historisk novell. 1874. 88 s. (Öreskrifter för folket. N:o 53.) [Ny uppl] 1877. Ny uppl 1908 . 214 s. [S 1-74; inneh även Anna Reibnitz o Gustaf Brahe.] (De bästa böckerna [19].) •.... af G. H. Melin. Minneapolis, Minn., u å. 91 s. Övers: Berlin 1838, 425 s [s 1142; även Anna Reibnitz osv]; Stuttgart t845, 96 s. - Sivard Kruses bröllop. Novell. Sthlm 1830. 173 s, 1 bl noter. [Sign.] 2. uppl, öfversedd: ... bröllppp. Sthlm 1832. 168 s. [Sign.] (Sv noveller, 2.) Övers: Khvn 1847. Anna Reibnitz, eller Sångarflickan från Warschau. Novell. Sthlm 1831. 128 s. [Sign.] (Ibid, 4.) 2. uppl 1833. [Ny uppl se ovan, Blomman ..., 1908, s 75136.] Övers: Berlin 1838, s 143-268. - Johannes Fjällman. Roman. D 12. Sthlm 1831-33. 181, 152 s. [Sign.] Övers: Leipzig 1843, 231, 180 s. - Gustaf Brahe. Novell. Sthlm 1832. 174 s. [Sign.] (Sv noveller, 5.) [Ny uppl se ovan, Blomman ... 1908, s 137-214.] Övers: Berlin 1838, s 269-425. Öjungfrun. Berättelse af G. H. M. Sthlm 1832. 172 s. [Sign.] Ny uppl: Öjungfrun. Robinsonad för unga flickor. 1877. 145 s, 1 pl. Flickorna i Askersund, berättelse från Carl XIP tidehvarf, af G. H. M. Sthlm 1832. 186 s. [Sign.] [Nya utg:] 1874. 100 s. (Öreskrifter för folket, 58.) 2. uppl 1878. 1912. 123 s. ([Omsl:] Albert Bonniers 25 öres böcker, 9.) Licentiaten Ymans berättelse om flickan på Nya Kungsholmsbron. Novell. [Förtitel: Flickan ...] Sthlm 1833. 96 s. [Sign.] Pennritningar ur stock-holmsverlden, af Joachim Ritsius och Patrik Pfefferkorn ... Sthlm 1833. 117 s. [Pseud; tills med O P Sturzen-Becker.] Helena Wrede. Ett romantiskt utkast. Från Gustaf II Adolphs tid. Sthlm 1834. 168 s. [Sign.] — Den tänkandes bok. Syner och profetior. Sthlm 1834. 55 s. [Anon.] Sjöflickan, eller Slaget vid Ölands udde och Calmarc sund. Saga. Vestervik 1835. 15 s. [Anon; förut i Psyche 1830.] Ett äfventyr i Bohusläns skären. Novell. Sthlm 1835. 26 s. (Kabinets bibliothek ... Saml 1[:2].) Fröken Beatas anteckningar, eller Mötet på Hven. Sthlm 1836. 115 s. [Sign; undert.] (Ibid, 1:7.) Kolarflickan eller En vandring i Norrland. Novell. 2. uppl Sthlm ,1836. 170 s. [Sign; förut i Vinterblommor 1835.] Övers: Sous les sapins, nou-velles du Nord, traduites de X Marmier, Paris 1865, s 51-117, 2. éd 1890. Fäderneslandets historia för fruntimmer. Sthlm 1836. 306 s. 2. uppl. Öfversedd o tillökad, 1838. 324 s. 3., ånyo öfvers uppl 1844. 299 s. 4., d:o 1852. 302 s. 5., d:o 1859. 312 s. 6. d:o 1866. 334 s. Övers: Berlin 1844, IV, 339 s. - Det sista Aftonbladet. Nr 117. Sthlm 1837. Fol. (4) s. [Anon; tills med K (af) Kullberg o K A Nicander.] - P. A. Sondén. Nekrolog. Sthlm 1837. 7 s. [Anon; ur Freja s å, 6/6.] Pavo Nissinen. Scener ur sista finska kriget. 2. uppl Sthlm 1838. 156 s. [Förut i Vinterblommor 1838.] Övers Hfors 1868, 172 s, 1897, 103 s, 3. painos Porvoo 1897, 77 s. Politiskt-romantiska silhouetter ur Sveriges historia, tecknade. Sthlm 1838. 86 s. Den christlige predikaren. En årgång predikningar, bearb ... och lämpade efter den sv kyrkans bruk ... [23: Godtköps-postilla (omsl).] 13. Sthlm 1838-41. [Tills med J A Kiellman-Göranson m fl.] 1. 1838[39]. 537 s. 2. 1839[40]. 608 s. 3. 1840. [Förtit:] En ny årgång ... 184041. 638 s. - Naema. En blick på Palestina under romrarnes välde. 2. uppl Sthlm 1839. 155 s. [Undert M-n; förut i Vinterblommor 1839.] Övers: Khvn 1843, 119 s. Jordens luftkrets och deri förekommande naturhändelser. St 1*. Allm betraktelser om luften. Upsala (tr Sthlm) 1839. 16 s. [Undert, tills med N. W. Lundequist.] (Folkskrifter, Naturkunnighet, n:o 1.) Övers: Khvn 1844, 24 s (Folkeskrifter N° 3). Berättelse om den svenske fältherren Måns Stenbocks äfventyr och lefverne. Upsala (tr Sthlm) 1839. 32 s. (ibid, Berättelser ur fäderneslandets historia, 2.) Karl August Nicander. Nekrolog. Sthlm 1839. 11 s. [Anon.] Stockholm och dess omgifningar. En framställning af hufvudstadens hist jemte beskrifning ... Sthlm 1839. 156 s. 2. tillökade uppl 1857. 120 s. [Faksimiluppl] Sthlm (tr Meppel [Nederl]) 1970. Övers: engelsk Sthlm 1841, 125 s, 1 pl, fransk Sthlm 1841, 136 s, 1 pl, tysk Sthlm 1841, 131 s, 1 pl. Prinsessan af Angola. Novell. Sthlm 1839. 201 s. [Ur Vinterblommor 1840.] Karl August Nicander. Lefnadsteckning (K A Nicander, Samlade dikter, d 1, Sthlm 1839. s IXII; [nya uppl:] dens, Samlade vitterhets-arbeten, 2. öfversedda o tillökta uppl 1852, s IX-XX, 3. uppl 1862, s V-XV, 4.-5. uppl 1877, 1883, s IIIXII). Pittoreskt universum eller Taflor ur hela den kända verlden ... [Förtit: Meyers Universum ...] Bd 2. Texten bearb af K A Nicander, o, efter dennes frånfälle, af ... [Förtit: Texten af ...] Sthlm 1839-40. Tv-8:o. 184 s, 48 pl. (Tills med J. F. Bahr [förtit].) Ny serie ... verlden, med text ... 1. 1849[-50]. III, 110 s, 36 pl. Berättelse, huru Sveriges rike från utländskt våld och förtryck, befriades af rikshöfvidsmannen Engelbrekt Engelbrektsson o sv allmogen. Upptecknad. Upsala (tr Sthlm) 1840. 32 s. (Folkskrifter, [Berättelser ur] Fäderneslandets historia [:3].) Sveriges sista strid. Fantastiskt nattstycke. Sthlm 1840. 108 s. [Föret.] 2. uppl, öfversedd o tillökad, s å. 122 s. [Föret.] 3. uppl, d:o, 1867. 103 s. Fröknarna. Novell. 2. uppl [omsl]. Sthlm 1840. 175 s. [Förut i Vinterblommor 1841.] - Sveriges skyddsengel vakar än. Romantiska scener ur prinsens af Ponte-Corvo fälttåg emot Sverige. Sthlm 1841. 183 s. Övers: Leipzig 1842, 280 s. -Vid invigningen af St. Clarae högre lärdomsskola den 6 october 1841. Sthlm 1841. 4:o. (4) s. [Anon vers.] Ord, vid jubelfesten i anl af Bibelns öfvers på sv språket, afsjungna i S:t Clarae kyrka ... Sthlm 1841. (4) s. [Anon.] Kolmårds-boerna. Novell. 2. uppl [omsl]. Sthlm 1841. 275 s. [Förut i Vinterblommor 1842.] Övers: Khvn 1842, 213 s. Fremlingen bland de sina. Novell. Sthlm 1842. 140 s. Zulali eller Blodsfesten i öknen. Sthlm 1842. 35 s. - Den osedda makan. Novell. Sthlm 1843. 192 s. Övers: Berlin 1845, 151 s. Bilder ur lifvet. Från Finland. Sthlm 1843. 78 s. [Undert: M-n.] ([Omsl:] Sahlströms rese-bibliotek. 18[:1].) 2. [titel] uppl [omsl] så. Sveriges konungahus. Taflor och ljusbilder utförda på sten af J. H. Strömer, jemte biogr anteckningar af... Sthlm 1844. 52 s, 8 pl. Personalier öfver Carl XIV Johan. Karaktersdrag o bedrifter. Sthlm 1844. 24 s, 1 pl. [Anon.] 2.-4. uppl så. Oscar den förstes historia af författaren till Personalier ... Sthlm 1844. 133 s, 1 pl. [Anon.] Övers: Christiania 1845, 150 s (anon), 0 med tit Kong Oscar den F0rste som Prinds, 120 s, 1 pl (anon); Berlin 1845, 194 s. Fäderneslandets historia. Förberedande kurs. Sthlm 1844. 202 s. 2. uppl. Öfversedd o tillökad. 1861. 228 s. Fosterländskt-historisk almanach. Det regerande kungahuset o dess hist. Årg 12, 1845, 1847. Sthlm 1844-46. [Sign.] 1. 1845. 128 s o Almanach för år 1845, (27) s, 12 pl. 2. 1847. 107, (17) s, 12 pl. - Tio predikningar. [Även tit: Supplement till Predikningar af F M Franzén.] Sthlm 1845. 106 s. Lärobok i fäderneslandets historia. Sthlm 1845. (8), 359 s. 2. uppl, öfversedd o tillökad, 1859. 400 s. Ulla Fersen. Novell. 2. uppl [omsl]. Sthlm 1845. 180 s. [Förut i Vinterblommor 1845-1846.] Övers: Khvn 1846, 192 s; Porvoo 1880, 130 s. Svenska national-drägter tecknade af R W Ekman jemte skildringar ur folklifvet af... [omsl; titelbl saknas]. H 111*. Sthlm 184549. Fol. 23 pl. - Historiska minnen från fäderneslandets forntid. Romantiska skildringar. [Omsl: Svenska hist noveller.] D [1]2. Sthlm 1846. 1. [Förtit:] Romantiska bilder ur fäderneslandets hist. 188 s, s 1-308. 2. S 311674. Overs: Berlin 1848. Gamla tidens historia för ungdom. Sthlm 1846. 146 s. Frågbok öfver G. H. Mellins bearbetning afj. Hiibncrs Bibliska historier, ämnad till lättnad o ledning ... Sthlm 1846. 80 s. [Anon; jfr Utgivit, 1836.] Några ord om doctor A. Fryxells stridsskrift mot prof. Geijer [= Om aristokratfördömandet ...] Sthlm 1846. 23 s. [Sign.] Den gamla grefvinnan. Novell. Sthlm 1846. 130 s. [Sign; ur Dagen s å, nr 63-76.] -Vägledning för resande i Sverige [omsl: och Nor-rige. En handbok till den af C. F. Ström år 1846 utg Vägkarta]. Sthlm 1846. 101 s. 2. rättade o tillökta uppl 1850[51]. 115 s. 3. d:o 1856. 119 s. - Den unga grefvinnan. Novell. Sthlm 1847. 600 s. [Nya svenska parnassen, 1847:2] Emilie Högqvist. Minnesteckning (Emilie Högqvist. Minnesvård [utg av O F af Wannqvist], Sthlm 1847, s IXXX; undert M-n s XII). Vårhymn [dikt] (Sånger vid Konstnärs-gillets vår-fest den 3 juni 1847, Sthlm 1847. 4:o, s 4 f). Minnes-tal öfver F. M. Franzén (Minnesfest öfver F. M. Franzén, firad af Littera-tur-sällsk i Stockholm d 28 nov 1847 [utg av P E Svedbom], Sthlm 1847, s 425). Fremlingen från Als. Minnen från krigstheatern o dess grannskap sommaren 1848. Sthlm 1848. 191 s. ([Även:] Nya svenska parnassen. Bibliotek för Sveriges roman-litteratur, 12.) [Annan uppl] Borgå 1848. 191 s. (Läse-bibjiothek i Finland ... [årg 1 = 1848 års saml,] 9.) Övers: Stuttgart 1850, 186 s, Grimma 1851; Khvn 1851. Album för skön konst. Samling af intressanta o utsökta genrestycken i stålstick; med ... text,. [Serie 1.] Bd 1*. Götheborg 1848. 4:o. 24 pl, 64 s. (Tills med J. Nybom, J. G. Carlén, C. F. Ridderstad ... m. fl.) — Krigen och statshvälfningarna i våra dagar med upplysande chartor, planer o utsigter i stålstick. Texten bearb. H 1-13. Sthlm 1848[-49]. 212 s, 27 pl, 11 kartor. Berättelser om och af svenska resande i frem-mande länder. Saml. Årg [l]-2. Sthlm 1848-49. [Sign.] 1. Svenska resandes äfventyr i ... 254 s, 8 pl. 2. 255 s, 8 pl. — Trettioåriga kriget. Norrköping 18[47-]49. 658, 16 s, 9 kartor, 5 pl. [Utkom i 11 h,] (Tills med A Cronholm, huvudsakl fullbordad av denne.) Den vittra arcopagen [!] för femtio år sedan. Ett dramatiskt penndrag. Sthlm 1849. 24 s. [Sign.] Tåget öfver Store Belt. Novell. Sthlm 1849. 240 s. (Nytt original-bibliothek i den sköna litteraturen ... Veckoskrift, [årg 4,] 1849, n° 49 [rygg: 1849:9].) [Annan uppl] Borgå 1849. 272 s. [Läse-bibliothek i Finland ... årg [2 = 1848:10.] [Ny utg:] ... Historisk novell. Förk uppl Sthlm 1927. 247 s. (Historiska romaner och berättelser [omsl].) Övers: T 1-2, Leipzig 1851, 179, 178 s. Jacob Casimir de la Gardie. Novell. Sthlm 1849. 232 s. (Nytt original-bibliothek ... Veckoskrift, [årg 4,] 1849, n° 25 [omsl: 1849:3].) [Annan uppl] Borgå 1849. 259 s. (Läsebibliothek ..., 2, [1849:] 4.) Overs: T 1-2, Leipzig 1850,218, 207 s. Sång-[er] (Minnesfest öfver J. J. Berzelius firad af Litteratur-sällsk ... 20 jan 1849, Sthlm 1849, s 3 f, 81 f, 88). Hemmet i öknen, Berättelse för ungdom. Sthlm 1850. 151 s. [Sign.] Fornnordiska hjeltesa- gor, bearb för fäderneslandets ungdom. Sthlm 1850. 582 s, 16 pl. - Kort berättelse om de fälttåg, 0 derunder förnämligast bataljerna vid Frauenstadt o Södra Staket, i hvilka Södermanlands kongl. regemente ärofullt deltagit ... Sthlm 1850. 11 s. [Anon.] Berättelse om de fältslag, i hvilka Smålands kongl. granadör-bataljon, medan den ännu tjenade till häst, ärofullt har deltagit ... Sthlm 1850. 32 s. [Anon.] - Berättelse ... hvilka Konungens Svea lif-garde ärofullt deltagit ... Sthlm 1850. 32 s. [Anon.] Den skandinaviska Nordens historia. D 12:1-2. Sthlm 1850-[55], 4:o. 1. Hedniska tidehvarfvet. 1850. 248 s, 10 pl. 2. Katolska tidehvarfvet, i [2]. 1. Prestväldets uppkomst. 1852. 271 s, 8 pl. 2. 1855 [omsl]. 72 s, 4 pl. En resa kring jorden beskrifven för ungdom. Sthlm 1851. 204 s, 6 pl. - Berättelse om fältslaget vid Lützen den 6 november 1632, hvilket namn o årtal står tecknadt å Första lif-grenadier regementets nya fanor. Sthlm 1851. 16 s. [Anon.] Svenska örlogsminnen, saml. Kriget 1788. Sthlm 1851. 58 s. [Sign.] - Samlade dikter. Sthlm 1852. IV, 320 s, 1 pl. Boningen bland bergen. Berättelse för ungdom. Sthlm 1854. 104 s. (Tills med H Bjursten.) Berättelse om de bataljer i hvilka Helsinge regimente ärofullt deltagit ... Sthlm 1855, 22 s. [Anon.] Berättelse om slagen vid Lützen och Clissow, i hvilka Upplands kongl. regemente ärofullt deltagit... Shlm 1855. 16 s. [Anon.] Orientaliska kriget. Minnen och skildringar. Sthlm 1855. 100, IV s, 8 pl. [Sign.] Sostrerne. Fortslling ([C A Wetterbergh,] Den lille Nagle ... [+ G H M, S0strerne ...], Khvn 1855, s 5773; ur Skandia 1847). Skildringar af den skandinaviska Nordens folklifoch natur. 14. Sthlm 185576. 1. Lappmarken. [Även: Sveriges nomader. Bilder från fj eliöknarnas herdelif] 1855. 148 s. 2. uppl 1876. 141 s. 2. Jemtland. Kolfinnarna i fjellskogen. [Även: Kolfinnarna ... En skogsfård genom Jemtland.] 1857. 185. s. [2. uppl] ,1876. 184 s. 3. Dalarne. Den gamle i Ostannor. [Även: Den .... Drag ur folklifvet i Dalarne.] 1865. 179 s, 1 pl. [Även omsl: Europeiska följetongen, 1865, n° 22 25.] 4. Vestergötland. Vid Billingen. 1876. 227 s. [Ny utg] Rock Island, 111., 1914. 217 s. Övers: 1-2: Leipzig ... 185657, 165-, 220 s, 2 pl, 1: Leipzig 1856, 138 s; London 1871, 285 s; Tampere 1877, 144 s. Allmän verldshistoria för fruntimmer och ungdom. Utarb efter de bästa källor. D 13. Sthlm 18[57]-62. (Tills med K E Kindblad.) 1. Gamla historien. 18[57-]61. 391 s. 2. Medeltiden. 18[58-]61. 448 s. 3. Nyare historien. 18[59-]62. 446 s. Predikan på klagodagen den 14 augusti 1859 i Norra Vrams och Bjufs kyrkor. Helsingborg 1859. 12 s. Lärobok i svenska litteraturens historia. Ett försök. Sthlm (tr Lund) 1860. 234 s. - Vid det Skandinaviska naturforskarmötet i Köpenhamn den 9de juli 1860. [Khvn 1860.] (3) s. [Undert dikt.] Gamle Björns strider. Sagor från skogarna af Björnhjerta Björnsson. Lund 1861. 33 s. [Pseud.] Några nya smärre dikter. Helsingborg 1863 [omsl: 1864]. 24 s. - Hvad är kärlek och hvad är Gud? ett försök att ställa några frågor rent. Af F-t. Helsingborg 1864. 10 s. [Anon; tillskr.] (Folkskrifter. N:o 1.) Anförande i anledning af ... motion ... 29 sept. 1864 (A. K. Wachtmeister, Förslag vid Christianstads läns lands-ting år 1864-om inrättande af barnhem Christianstad 1864, s 712). Samlade svenska historiska noveller. D 1-3. Sthlm 1865-67. 1. 1865[-66]. 637 s. 2. 1867. 614 s. 3. 1867. 595 s. [Ny uppl] 1873-75. 1. 1873. 640 s. 2. 1874. 614 s. 3. 1875. 586 s. 1, 3: 4.[!] uppl 1878, 1875. Med 17 resp 6 pl. 1-3: 5. uppl 1883. Med 17, 7 resp 6 pl. Overs: ur 1: Lagmand Algot, Khvn 1874, 232 s, förut i Hejmdal, Underholdning i Familjekredse ..., Bd 1, Khvn 1871; Nonnen i St. Klara, historisk Fortselling, Kristiania o Khvn 1896, 61 s, förut i Vinterblommor 1833 o Skilling-Magazin til Udbredelse af almeennyttige Kund-skaber, 1856, Christiania, 4:o, Tillaegsblade, n:o 3539). Bjufs kyrkas reparation 1867. Helsingborg 1867. 8 s. [Anon.] Vinterblommor. [Dikter.] Sthlm 1871. 114 s. - Om Rönneholm (Samlingar till Skånes historia, fornkunskap o beskrim. Tidskr, utg af M Weibull, 1871, Lund, s 78-81; undert: G. H. Melin). - Förord ([F Keyser, f Almstedt,] Klosterjungfrun. Historiska bilder från medeltiden ... af Helmfrid, Sthlm 1872, s [III fj). Sigrid den fagra eller Bröllopet på Ulfåsa. Hist berättelse. Sthlm 1879. 55 s. föreskrifter för folket, 96.) Historiskt-romantiska skildringar från unionstiden efter ... efterlemnade manuskript, af H. Keyser. 12. Sthlm 1883-85. 1. Riksmarskens bröllop. 517 s. 2. Prelaten. 402 s. Övers: Khvn [1884-85], 495, 365 s. Nunnan i S:t Clara. Gbg 1961. 42 s. [Ur Samlade sv hist noveller, 1.] Historiska noveller. Sthlm 1962. 274 s. (Tidens svenska klassiker [6].) Verser vid M. Klingstedts o Sophie Mellins bröllop 1836, Sthlm, 8 s, Clara Benedicks grav, Sthlm 1837, (4) s (anon), Brita Sophia Galléens begravning 1842, Sthlm, 4:o, (4) s (anon), G. G. Ingelmans begravning 1845, Sthlm, 4:o, (4) s (undert G.H.M.), J.W. Bergström 1852, Sthlm, (4) s (undert, sign), C G Bcrlings grav 1863, Lund, 8 s (undert), Hanna Svensdotters grav 1864, Helsingborg 1866, (3) s (anon), Anna Lindergrens död 1868, Helsingborg, (4) s (undert, sign), Samuel o Gustafva Heurlins silverbröllop 1875, Helsingborg, (3) s (d:o); texter till eller bidrag i nedan nämnda utg arb samt i bl a: Psyche, Poetisk kalender, år 1830, Sthlm 1829; Svenskt pantheon [tidskr utg av P G Berg], h I20, Sthlm 183236; Freja, 1837, Nyare/Nyaste Freja, 1839, Sthlm, 4:o; Nordstjernan, Sthlm 1843; Amaranthen, poetisk blomsterkrans, Sthlm 1845; Theater- och toilettealmanach för år 1847, Sthlm 1846; Amaranthen, Bijou-calender [Bijou-alma-nach] för 1848, Sthlm 1847; Skandia, Nordisk national-kalender, för år 1847, 1848, 1850, Sthlm 1846—49; Thalia, Theater- och bijou-almanach, 1849, Sthlm 1848; Svea, Folk-kalender, för 1849, 1850, 1851, 1852, 1856, 1867, 1874, Sthlm 184873; Snöliljor, Toilett-almanach för damer, 1852, Sthlm 1851; Hyacinten, julkalender, för 1857, Helsingborg 1856; Hvitsippan, Illustr tidn lör barn och ungdom, 1873, Helsingborg, 4:o; även i Stockholms Figaro, 1840-talet, Sthlm, 4:o, Penelope, Nyaste journal för damer, 1850-talet, Helsingborg, 4:o, Svenska familj-journalen, 1870-talet, Sthlm, fol; vidare i Dagen 1846, Dagligt allehanda 1849, Stockholms aftonpost 1849 (även en ej omtr sign följetong Stafkulla-fröken), o Aftonbladet. Sign, ej nämnd: G.H.M-n. Utgivit (redigerat): Hebe. Poetisk calender för 1831. Sthlm 1830. 427 s, 6 pl, 2 bl noter. [Anon, tills med O Fryxell m fl.] Toilett-kalender för 1832. Sthlm 1831. (36), 171 s, 1 pl. [Anon, tills med T G Rudbeck; förut tillskr G G Ingelman.] Vinterblommor ... Samlade. [Årg 113,] 18321836, 1838-1845/46. Sthlm 1831-35, 1837-45. 252 s, 2 pl; 38, 112, 63 s, 3 pl; 164, 78, 12 s, 2 pl; 60, 168 s, 4pl; 70, 170 s, 1 pl; 84, 156s,4pl; 77, 155 s, 1 pl; IV, 108, 201 s; 107, 175 s, 1 pl; 78, 275 s, 1 pl; 105, 140 s, 1 pl; 4, 199, 78, 192 s, 1 pl; 68, 180 s, 1 pl. Museum för naturvetenskap, konst och historia. Sthlm 1835[-37]. 4:o. II, II s, (176) s med diverse paginering, 162 s, (64) s d:o, 200 pl. (Tills med N. H. Thomson.) [Utkom i 50 h.] H 1-2: 2. uppl 1835. II, II, (16) s, 8 pl. J Hübner, Bibliska historier, ur Gamla och Nya testamentet. 10. uppl, helt o hållet omarb, jemförd med grundtexten, o betydl tillökt ... Örebro 1836. VI, 504 s. [Anon.] 11. uppl, d:o, 1844. [Annan bearb:] Bibliska historier, bearb för flick-skolor. Sthlm 1845. III, 187 s. Sverige framstäldt i teckningar. 200 litografier. Med text. Sthlm 1836-40. 4:o. [Utkom i 25 h.] 24, 24, 6, 20, 12,8, 8,6, 20, 16,6, 10, 4, 14, 11, 16, 18,6 s, s:a 402 pl. Suppl: Stockholm framstäldt ... 24 litogr ... 1840. 38 s, 24 pl. [Gemensam titel:] Sverige ... 224 litogr ... 18[36-]40. - K A Nicander, Minnen från Södern. Efter en resa i Danmark, Tyskland, Schweitz och Italien. D 2. Örebro 1839. 434 s, 1 pl. [Föret.] Ny uppl: 1-2. 1862-63. VIII, 287 s, 1 pl, VIII, 385 s, 1 pl. [Anon.] 427 porträtter af namnkunniga svenske män och fruntimmer. Sthlm 18[40]47. 4:o. 184 s, 46 pl. [Anon; tillskr.] [Utkom i 14 h.] Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer, [litogr titel:] framställda i tvåhundrafyrtio bilder jemte lefnads-teckningar. [Med omslagstit:] Sveriges ... fosterlandsvänner, [eller:] Sveriges märkvärdigaste fruntimmer. Sthlm 18[40]49. 18[41-]49. 4:o. (500) s, 240 pl. Nordiske Digte. En Anthoiogi, samlet og udgiven. Khvn 1870. 438 s. (Tills med H. P. Holst o A. Munch.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Lantförsvarsdep:s konseljakter 18 febr 1848 [nr 8], RA.

A Ahnfelt, Interiörer ur det literära sthlmslifvet (1877); K Aspelin, Poesi o verklighet, 12 (196777); Biogr lex, 9 (1843); [A Blanche,] G H M (Illustr tidn 1865); K-O Bonnier, Bonniers, 23 (1930); [F Bremer,] En liten bit biografi under ett besök i Skåne (Illustr tidn 1865); N Erdmann, August Blanche o hans samtid (1892); E Flygare-Carlén, Minnen af sv författarlif 1840-1860, 12 (1878); E Forssberg, G H M (1926); A Kjellén, Emilie Flygare-Carlén (1932); E Lindström, Walter Scott o den historiska romanen o novellen i Sverige intill 1850 (1925); Lunds hm (1857); Lundstedt; I Oscarsson, "Fortsättn följer". Följetong o fortsättn:roman i dagspressen till ca 1850 (1980); B Schöldström, Bakom fäld ridå (1888); J V Snellman, Sv silhouetter (Bokvännens bibliotek 32, 1957); O P Sturzen-Becker, Grupper o personager från i..går (1861); S Wacklin, Hundrade minnen från Österbotten, 3 (1845); K Warburg, Essayer (1918); C Westerdahl, Lunds stifts matr 1867 (1867); O Widerström, Henrik Bernard Palmser (1951)!



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Henrik Mellin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9291, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingemar Oscarsson), hämtad 2018-09-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9291
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Henrik Mellin, urn:sbl:9291, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingemar Oscarsson), hämtad 2018-09-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se