Biografi

Meurling (Mörling), släkt.
1688 adlades revisionssekreteraren Lars Mörling (1630–89), vilken börjat sin statstjänst med att ingå i Gustaf Bielkes (bd 4), Alexander von Essens (bd 14) och Philip von Krusenstierns (bd 21) beskickning 1655 till Moskva, där denna kvarhölls ända till 1658. Han uppges (v Schantz) ha varit son till en kh Måns i Mörlunda, Kalm. 1649 hade vid UU inskrivits "Laurentius Magni Bringius Ostrogothus", och av Linköpings hm framgår, att den ende kyrkoherden i Mörlunda under 1600-talet med förnamnet Måns eller Magnus var Magnus Bringius (f 1572, ej 1590; d 1650), bror till juris professor Israel Bringius (bd 6) och halvfarbror (Molin; jfr Silfving) till den 1654 med namnet Gyldenbring adlade hovrättsnotarien, sedermera assessorn Erik Bring. Av Lars Mörlings söner stupade en 1702 i slaget vid Kliszów och en 1708 i slaget vid Holowczyn. En äldre son, Lars Mörlingh (1673–1709), deltog som ingenjörkapten i bl a dessa båda slag och stupade vid belägringen av Poltava. En anonym dagbok (D 771, KB), vilken efter en avskrift på Biby i Gillberga, Söd, publicerats i KFÅ 1932–33 såsom författad av avskrivaren och fortsättaren Gustaf Celsing d ä (bd 8), har visats vara författad av M (Villius; Westin). Denna adliga ätt utdog på svärdssidan 1747 med en äldre bror till honom och på spinnsidan 1802 med en av dennes döttrar.

Den 1688 adlade Lars Mörling var sannolikt bror till den "Karing Bringha" som dog 1712 och enligt Kristdala begravningsbok var mor till denna församlings kh Olaus Mörling (d 1738 vid 80 års ålder). Denne uppges 1688 i en skrivelse till Linköpings domkapitel vara "av förnäm prästerlig familia på mödernet" (Bankeström, s 223). En uppgift i äldre litteratur, att Olaus Mörlings far skulle ha hetat Håkan Larsson Mörling, är oriktig, ty fadern var skattebonden Håkan Olofsson (d 1690) i Träthult, Kristdala (Bankeström, s 213 och 224). Efter studier i Åbo gifte sig Olaus Mörling med en dotter till prosten Johannes Bartholdi Duræus i Kristdala, som efterträtt sin styvfar, och vars far och farfar före denne varit kyrkoherdar där ända sedan 1582 (jfr bd 11, s 554). Han blev svärfaderns kaplan 1688 och efterträdare som kh efter dennes död 1708.

En av hans åtta söner var prosten Nils M (1690–1761) i Hult, Jönk, av vars söner en blev tullkommissarie på Ceylon och stamfar för en där ännu fortlevande släktgren.

Nils M:s äldste bror, sekundlöjtnanten Lorentz M (1688–1740), var far till en av hans efterträdare som kh i Hult, kontraktsprosten Anders Johan M (1718–93). Denne var farbror till kh Nils Lorentz M (1763–1818) i Västra Husby, Ög, och farfar till Johan Peter M (1810–65), som vid mitten av 1800-talet var den störste skeppsredaren i Kalmar. Den sistnämndes kusin kronofogden i Östbo, Jönk, Lars Fredrik M (1785–1847) var farfar till telegrafdirektören i järnvägsstyrelsen Lars August M (1843-1929).

Lorentz och Nils M:s yngre bror löjtnanten vid Kalmar (ej Kronobergs) regemente Carl M (1697-1784) var farfar till magister Carl M (1761–1837), som blev kh i Tävelsås, Kron, 1802, prost 1817 och kh i Slätthög, Kron, 1823. Denne var far till kh Josua M (1809–61) i Sjösås, Kron. En bror till den sistnämnde var farfar till kh i Östra Ryd, Ög, Karl Jair Agathon M (1895-1971) och till dennes bror kontraktsprosten Karl Josua Paridon M (1900–61) i Lohärad, Sth. Deras äldste bror, tf rektorn för Uppsala folkskolor Karl Gustaf Erland M (1886-1945), var far till hovrättsrådet vid hovrätten för Övre Norrland Carl Olof M (f 1927).

Lorentz, Nils och Carl M:s yngre bror Jöns M (1703–78) blev kh i Askeryd, Jönk, 1742 (tilltr 1743), prost 1753, kh i Stora Åby, Link, 1763 (tilltr 1764) och kontraktsprost 1768. Han var riksdagsman 1760–62. I sitt första äktenskap blev M svärfar bl a till prosten Abraham Fornander (bd 16, s 282) och till krigsrådet Clas Livin (bd 23, s 759). I sitt andra äktenskap – med en friherrinna Wrangel – hade han bl a en dotter, som blev stammor för alla nu levande medlemmar av släkten Nathhorst eller Nathorst, och sonen protokollssekreteraren Jöns Adolph M (1757–1838), som 1805 köpte godset Aranäs vid Gränna. Den sistnämnde var far till Claes Axel M (1809–88), som var överste för Norra skånska infanteriregementet 1860–67 och distriktschef för södra tulldistriktet 1867–71. Brorson till honom var överstelöjtnanten Carl Otto Sigvard Theodor M (1849–1912), som fick överstes avsked 1907. Carl M var far till statsrådet Carl Henrik Fredrik M (M 1). Brorson till den sistnämnde är fd överläkaren docent Sten M (f 1914). En syssling till M 1 var far till fd kyrkoherden i S:t Olai församling i Norrköping Hans M (f 1918).

Lorentz, Nils, Carl och Jöns M:s yngste bror, Pehr M (1707–94), var efter fadern kh i Kristdala 1738–89, blev prost 1765 och var riksdagsman 1765–66 och 1771–72. Han anses ha tagit initiativet till byggandet av ny kyrka och ny prästgård samt anläggandet av ny kyrkogård i Kristdala. Hans son Mårten Gustaf M (1737–1805) blev magister i Uppsala 1761, docent i grekiska i Lund 1764 och frälsekamrer över de piperska fideikommissen i Skåne 1770. 1800 fick han av greve C G Piper säteriet Syserum i Tuna, Kalm, som sedan tillhörde ättlingar till hans yngste bror i flera generationer. Yngre bror till honom var Olof M (1740–1815), som blev magister i Uppsala 1764, kh i Ängsö, Vm, 1771, och i Södra Vi, Kalm, 1782 (tilltr 1783) samt prost 1788. Deras yngste bror, Pehr M (1746–1826), blev magister i Uppsala 1773, efterträdde fadern som kh i Kristdala 1790 och blev prost 1794. Han efterträddes 1827 (tilltr 1828) av sin yngste son, Carl M (1787–1873), som blivit magister i Uppsala 1809 och blev prost 1833. Dennes son Charodotes M (1847–1923) efterträdde 1874 sin far som kh i Kristdala, blev kontraktsprost 1898 och var riksdagsman i AK 1909–11 och i FK 1913–18. Han blev känd som väckelsepredikant och som utpräglad högerman med nykterhetsvänliga tendenser. Förutom smärre skrifter med religiöst innehåll publicerade han Olof M:s stamträd vid början af tjugonde seklet (1902), en 100-sidig bok, som redovisar stamfaderns såväl agnatiska som kognatiska ättlingar. Den siste i den långa raden av präster i Kristdala av släkten M blev hans son Erik M (1879–1961). Denne hade i Uppsala blivit fil kand 1900 och teol lic 1917 samt efter verksamhet som läroverksadjunkt och regementspastor kh i Hällestad, Ög, 1918 (tilltr 1920). Han var faderns efterträdare 1924 (tilltr 1926)–1953 och blev kontraktsprost 1938. 1910–20 och 1921–22 hade M varit redaktör för Sv kyrkotidning. Förutom ett stort antal smärre skrifter publicerade han Linköpings hm 4:2-5 och 5:1-2 (1925–43) och boken Kristdala 1–2 (1935–37), som framförallt är en edition av predikningar, skrivna av familjen M:s präster. Han var också utgivare av Från gamla prästhem i Linköpings stift (Minnen från gamla sv prästhem, 3, 1926), i vilket arbete ingår en artikel av honom om de tidigare prästerna i Kristdala. Hans samlingar för herdaminnet finns i LSB. Söner till M var författaren fil dr Per M (M 2), den vid försvaret av Madrid under spanska inbördeskriget stupade teol stud Olov M (1909–36) och rektorn för Bandhagens gymnasium i Sthlm fil mag Karl M (1916–74).

Intet genealogiskt samband föreligger mellan denna släkt och docenten i praktisk filosofi i Uppsala Harry (urspr Herry) Paul M (1878–1938) samt dennes son fd rådmannen i Sthlm Anders M (f 1918); Harry M:s förfäder hade i flera led hetat Mörlin. Konstnären Carl Oskar Bernhard M (1879–1929) hade förfäder, som i flera generationer hetat Mörling, men ej heller för dem kan något genealogiskt samband med släkten M konstateras. Den kände restaurangägaren Agnar Bernhard M (1879–1944) i Sthlm torde ha tagit namnet efter sin födelseort Mörbylånga.

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor p litt: Allmänt: Anrep, 2 (1872); P Arenander, Åminnelse-tal öfver kamreraren o magister docens Mårt Gust M (1806), s 7–10; Ch Meurling, Olof M:s stamträd vid början af tjugonde seklet (1902); Erik M, Kristdala, 2 (1937), s 153–181; Sv släktkal, 17 (1965); Örnberg, 2 (1886, tr 1885). – Lars Morling: RR 1688 mars-april, f 519v-523, Biographica, Muscovitica, vol 45, fl, Likv, E 1503 (brev till M G De la Gardie), 2494 (d:o till Abraham Momma), 2516 (d:o till Jacob Momma), 2859 (d:o till Beata Leijonhufvud) o 2992 (d:o till Margareta Bielke), Ericsbergsarkivets autografsaml, mikrofilm av C L v Schantz' genealogier (i RHA), RA; Anjou; Frälseg, 1:2 (1931); Kalmar hm, 2, s 85; A Munthe, Studier i drottning Kristinas o re- auktionens hist (1971), s 427; G G Molin, Smo-landi Upsalienses, 1 (1955), s 7 f, 155; Oden; S Olsson, Olof Hermelin (1953); J Silfving, Släkterna Hjort ("Hiorth"), "halvhjort" o "hjorthuvud" i Småland (Genealogisk tidskr, V, 1958-60), s 101, not 23; P Sjögren, Släkten Trolles hist intill år 1505 (1944); UUM 1 (1900-1911), s 122. – Magnus Bringius'födelseår: Anteckmar af kh Nicolaus Andrea; från åren 1561-92 (HH 20, 1905), s 219. – Lars Mörlingh: E 3497 (brev till Erik Dahlbergh), RA; Fortifik, 6:2; KKD 3 (1907); Lewenhaupt; R Petres o C M Posses dagböcker 1702-09 (1921); SKL; S M Waller, Josias Cederhielms brev o ant:ar 1706-09 (KFÅ 1961), s 66 ff; G T Westin, Dagböcker som källor lör Karl XII:s ryska fälttåg (KFÅ 1953), s 29; H Villius, Karl XII:s ryska fälttåg (1951). – Olaus Mörling: Brevsvar från lektor S Bankeström 5 aug 1985, SBL; M:ska släktarkivet, vol 8 (avskner ur Linköpings domkapitels arkiv), VLA; S Bankeström, Från flydda tiders Kristdala o. Tunalän (1982), s 209-14 o 223–30; G L Björkman, Personreg med kortare ant:ar till Wimmerby stads dombok o prot (bevarade renovationer) för åren 1614–1725 (stencil 1957 bl a i RA o SBL); C A Carlsson, Anteckmar om Kristdala sn (1900), s 66, 166; V Lagus, Åbo akademis student M, 1 (1897); Linköpings hm, 4:2 (1925), s 70; Erik M, aa, 1 (1935), s 9 f. - Nils M: Carlsson, a a, s 167; Linköpings hm, 3 (1847), s 345; Oden; Kalmar hm; F Rudelius, Kalmar reg:s personhist 1623-1927, 2 (1955). - Ceylon-grenen: O Janson, Med ryggsäck jorden runt (1932), s 30 ff; nekr över W Denzil M(SvD 20 okt 1985). - Lorentz M: Regementsräkenskaper: Smålands kavalleri 1717, KrA; Lewenhaupt. — Anders Johan M: Linköpings hm, 3 (1847), s 345; Oden. - Nils Lorentz M: Linköpings hm, 3 (1919), s 645 f; Setterdahl. – Johan Peter M: P G Berggren, Kalmar stad o dess hist (2. uppl, 1936); R Hagstedt, Sjöfart, handel, hantverk o industri under 1800-talet (Kalmar stads hist, 3, 1984), s 121, 130. - Lars August M: TU 7:77 0 85:25, KB; SPG; SvTeknF. – Carl M (d 1784): Biografica, KrA; Rudelius, aa, 1–2 (1952-55); P G Vejde, Kronobergs läns herrgårdar (1929). – Carl M (d 1837): SjSmål; Växjö hm. – Josua M: SjSmål; P G Vistrand, Smålands nation i Uppsala, 1 (1894); Växjö hm. - Karl Jair Agathon M: I Hylander, Biogr M över sv kyrkans prästerskap 1970 (1971); Väv? Götalandsdelen (1948). - Karl Josua Paridon M: H Th Ohlsson, Biogr M över sv kyrkans prästerskap 1934 (1934); Parry M (SvD 31 okt 1961); Väv? Svealandsdelen (1947). – Jöns Af; Linköpings hm, 5:2 (1943), s 191-94; Malmström; Oden. – Jöns Adolph M: J Allvin, Beskrifning öfver Wista hd uti Jönk (1859), s 95; Index över sv porträtt 1500-1850, 2 (1939); M-L Knutson, Aranäs gård (Ett solvarv i Gränna, 1971), s 22, 25; Odén; J Rydén, 1720-1862 (Gränna-Visingsö hist, 1980); Setterdahl; G G:son Weman, Om släkten Weman ... (1912). – Claes Axel M: TU 7:77, KB; S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700-1865 (1949); Hulthander; W Stenhammar o R Stenbock, K andra livgrenadjärreg (1941); E Åkerhielm, Sv gods o gårdar, 2. uppl (1930), 1, s 368, 2, s 58. – Carl Otto Sigvard Theodor M: TU 7:77, KB; Hulthander; SPG; Stenhammar o Sten- bock, a a. – Pehr M (d 1794): S E Bring, Sv boklexikon 1700-1829 (1961); C A Carlsson, a a, s 66 ff; A Fryxell, Berättelser ur sv historien, 42; Index över sv porträtt, 2 (1939); Linköpings hm, 4:2 (1925), s 71 f; E Meurling, Kristdala (Minnen från gamla sv prästhem, 3, 1926), s 220 ff; dens, a a 1935, s 10-22, o 1937, s 165 o 168; Oden. – Mårten Gustaf M: Arenander, a a; Oden; Setterdahl; M Weibull o E Tegnér, LU:s hist 1668-1868, 2 (1868); Åker-hielm, aa, 2, s 349. – Olof M: Linköpings hm, 4:2 (1925), s 24 f; Oden; Setterdahl; Västerås hm, 1 (1843). – Pehr M (d 1826): C A Carlsson, a a, s 68, 167; C Th Kocken, Biogr uppg:er om officerare o likställda vid Västgöta kavallerireg 1724–92 ... (K Västgöta reg, 2, 1948); Linköpings hm, 4:2 (1925), s 72 f; E Meurling, a a 1926, s 222 f; dens, a a 1935, s 22-26, o 1937, s 165; Oden. - Carl M (d 1873): Index över sv porträtt, 2 (1939); Linköpings hm, 4:2 (1925), s 73 f; E Meurling, a a 1926, s 223-26; dens, aa 1935, s 56-89, o 1937, s 165; Oden. – Charodotes M: TU 7:77, KB; J Bergman, Den sv nykterhetsrörelsens hist (3. uppl, 1913); Hj Bran-ting, Tal o skrifter, 4 (1929); W Bredberg, P P Waldenströms verksamhet till 1878 (1948): C A Carlsson, a a, s 69 f; H Hamilton, Dagböcker 1917–19 (1956); Linköpings hm, 4:2 (1925), s 74 ff; I Ljungquist, "Smålänning, guhjälp!" (1941); E Meurling, a a 1926, s 226-31; dens, aa 1935, s 89-96, o 1937, s 97–136 o 166; V Millqvist, Sv riksdagskal 1909 (1909); Oden; SPG; B Sundkler, Sv missionssällskapet 1835–76 (1937); Sv folkrörelser, 2 (1937); L Svärd, Väckelserörelsernas folk i AK 1867-1911 (1954); Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 2 (1985); P P Waldenströms brev 1858-82 (1938); K Wasén, Minnesteckning (Linköpings stifts julbok, 18, 1923); M Westling, I Linköping på 1870-talet (Hågkomster o livsintryck, 11, 1930), s 34 f; Väd? 1923 (1922). – Erik M: [K A] Ad[rup], Fyrahundraårig tradition bryts (DN 16 mars 1953); H Cnattingius, rec av Linköpings hm, 5:2 (KA 1943); Flerhundraårig prästtradition brytes i höst (SvD 16 mars 1953); G Hafström, Prästerskapet i Kinds o Ydre kontrakt (PHT 1930); Linköpings hm, 3 (1919), s 738, 4:2 (1925), s 76; Erik M, aa 1937, s 136–149, 153v159, 172 ff, 181; Per M, Den blodiga arenan. En bok om det spanska kriget (1937), s 1, 182–186; dens, Prosten Erik M i Kristdala (Linköping stiftsbok 1962-63); Minnesskrift vid Allmänna sv prästföreningens 25-årsjubileum (1928), s 45; Oden; Väv? Götalandsdelen (1948). – Olov M: Sveriges pressarkivs klipp-saml, RA; E v Hofsten, Ett brev från Olle M (Clarté 35:4 1962); Erik M, aa 1937, s 149-152. – Karl M: U Holmgren, Karl M (SvD 14 sept 1974); dens, Karl M död (DN 14 sept 1974). – Harry Paul M: H Cornell, Ar o människor (1971); Harry M (SvD 26 okt 1938); J Landquist, Mina Uppsalaår (Hågkomster o livsintryck, 18, 2. uppl, 1937), s 303; SMoK; UUM höstterminen 1936 (1937); d:o 1937-50 (1953); M Waller, Axel Hägerström (1961); P Wilstadius, Smålands nation i Uppsala, 2 (1961). – Carl Oskar Bernhard M: SKL o där anf litt. – Agnar Bernhard M: Agnar M död (SvD 20 juni 1944); A M:s fond god stipendiekälla (SvD 15 sept 1959); B Garsten, Tyra o Agnar M:s stiftelse (1959); dens, Sveriges hotell- o restaurangförbund 1909–59 (1959), s 18, 63; SMoK; Sv uppslagsbok, 2. uppl, 19 (1951); S Tjerneld, Sthlmsliv, 2 (1950–51).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Meurling, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9300, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9300
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Meurling, släkt, urn:sbl:9300, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-25.