Meriter

Meyer, Friedrich Adolph, f 19 maj 1833 i Bremen, Tyskland, d 24 mars 1924 i Sthlm, Ty. Föräldrar: handlanden Johann Ernst M o Sara Catharina Schnelle. Handelsbokhållare hos W Röhss & co, Gbg, 56–59, burskap 14 okt 59, grundare o innehavare av firma Adolph M & co 59–09, konsul för Brasilien 6 mars 68–nov 96, huvudredare o led av styr för Ångfartygsab Svenska Lloyd 69, för Förnyade ångfartygsab Svenska Lloyd 70–93, led av bl a beredn ang ändring av hamnordn 71, av stadsfullm 83vmars 93 (av beredn ang bl a antagande av vägare 83–84, av handels-o sjöfartsnämnden o av handelsfullm 85–93), allt i Gbg. Huvudredare o led av styr för bl a Gbgs ångfartygsab, Ängfartygsab Trafik, Ångfartygsab Triton, led av styr för bl a Ångfartygsab Necken o Ångfartygsab Särö, Gbg.

G 22 febr 1861 i Vänersborg m Eleonora Christina Andersson, f 17 aug 1833 där (hfl), d 15 maj 1925 i Sthlm, Ty, dtr till skepparen Nils A o Helena Jonsdtr.

Biografi

Adolph M grundlade sitt sjöfartskunnande i Bremen, där han arbetade för bl a H H Meyer, grundaren av rederiet Norddeutscher Lloyd. Tjugotreårig flyttade M till Sverige, där han snart etablerade sig som affärsman med import av bl a amerikanskt fläsk samt fotogen och andra oljeprodukter.

Internationellt sett var Sverige under 1860-talet ingen betydande sjöfartsnation. Den sv rederinäringen, som fortfarande var uppbyggd på segelfartyg, var dessutom sällan självständig utan knuten till grosshandel eller annan affärsrörelse. Det var därför betydelsefullt när M tillsammans med bl a ingenjören vid Keillers verkstäder i Gbg F Hansson och redaren August Leffler (bd 22) 1868 tog initiativet till bildandet av Ångfartygsab Svenska Lloyd. Bolagets första fartyg skulle vara en modern lastångare efter ritningar av Hansson. Det dröjde till början av 1869 innan bolaget kunde konstitueras, främst beroende på svårigheter att få ett tillräckligt antal aktier tecknade. M utsågs till VD, och därmed hade den sv rederinäringen på den maskindrivna linjefartens område inletts.

Efter knappt ett års framgångsrik verksamhet förliste rederiets fartyg Sverige. Bolaget måste omorganiseras och 1870 bildades Förnyade ångfartygsab Svenska Lloyd. Ett par år senare hade det fyra ångare i drift. Den lovande utvecklingen befästes när M lyckades etablera en rad betydande linjer med regelbunden trafik mellan Sverige och utlandet. 1872 öppnades en linje från Gbg till Hamburg, 1874 en mellan Gbg och Bordeaux och året därpå en medelhavslinje, den första från Skandinavien.

Med dessa satsningar bidrog M till att utveckla den sv rederinäringen både genom att använda ny teknik och genom att etablera nya handelslinjer. Den sv handeln med Sydeuropa hade t ex dittills vanligen gått över tyska och engelska hamnar. Under resten av 1870-talet och under 1880-talet fortsatte M att bygga ut rederiets linjer. Han var den förste redare som lät sv ångfartyg gå i kustfart på Kina, han var först då det gällde malm trafiken från Oxelösund till Tyskland och han satte in en av bolagets ångare i fraktfarten mellan Västindien och USA. En förutsättning för dessa satsningar var säkerligen att M:s rederibolag var oberoende av de stora handelshusen i Gbg. Rederinäringen var således inte endast en komplettering till en redan befintlig handelsrörelse.

När emigrationen från Skandinavien till Amerika intensifierades i början av 1880-talet, ägnade M mycken kraft åt att få till stånd en sv amerikalinje. Han lät utarbeta ritningar till ett lämpligt fartyg och inköpte ett strandområde vid Röda sten utanför Klippans tullstation, där en kaj lämpligen skulle kunna anläggas. För att projektet skulle kunna realiseras krävdes dock stadens medverkan. M lyckades inte förankra sina idéer i Gbgs stadsfullmäktige utan planen föll. Projektet är ytterligare ett exempel på hur M ville finna nya vägar för rederinäringen, men utgången vittnar även om att de intressen som ville fortfara att ha ett starkt samband mellan Gbgs handelshus och stadens hamn och rederinäring var starka. M arbetade aktivt inom Gbgs stadsfullmäktige och var bl a ledamot av handels- och sjöfartsnämnden, men detta räckte inte för att få stadens myndigheter att ge stöd åt den nödvändiga hamnutbyggnaden. Det skulle dröja flera decennier innan en sv amerikalinje kunde förverkligas av bl a W R Lundgren (bd 24).

M var även huvudredare för en rad mindre rederiaktiebolag. När han 1893 avgick som VD för Svenska Lloyd, var detta ett lönsamt rederi med stabil ekonomi och tio stora ångare i sin ägo.

På ytterligare ett plan var M en föregångare. Under sin tid som VD för Svenska Lloyd donerade han 5000 kr som grundplåt till en olycksfallsfond för besättningar på bolagets fartyg. Fartygsförlisningar med många personliga tragedier som följd var vid denna tid legio, men M:s fond var trots detta den första i sitt slag i Sverige.

Författare

Jan Garnert

Arkivuppgifter

Rederiab Sv Lloyds arkiv är uppdelat mellan GLA o Gbgs sjöfartsmuseum. I museet finns de "fartygsorienterade" delarna av materialet.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Patent- o registreringsverket, bolagsbyrån, DIAA: 6, nr 549, RA.

A Attman, Gbg 1863–1913 (Gbgs stadsfullm 1863–1962, 1: 1, 1963); En banbrytare inom den sv linjesjöfarten. Några minnesord ... (Sv sjöfartstidn 1924, nr 14); Gbgs stadsfullm; N Gruvberger, Sveriges utrikessjöfart 1865–1885. Företagsformer o ägandestruktur (Forum navale 1965); Lindholmens varv 1845–1945 (1947); G Löwegren, Sveriges sjöfart o skeppsbyggen genom tiderna (1953); A Mattsson, Vägen mot väster (1982), s 32; [T Rinman,] Rederiab Sv Lloyd 1869–1944 (1944); dens, Handelsflotta o sjöfart (1956); dens, Sv Lloyd genom etthundra år (1969); Sveriges rederier (1938); [O Traung,] Rederiab Sv Lloyd med införlivade o ansluta bolag 1869–1919 (1920); Ur sjöfartens hävder. En vandring genom Sjöfartsmuseet (1933).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
F Adolph Meyer, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9318, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Garnert), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9318
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
F Adolph Meyer, urn:sbl:9318, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Garnert), hämtad 2024-04-20.