Martin Meytens, van

Född:1695 – Tyska Sankta Gertruds församling, Stockholms län
Död:1770-03-23 – Österrike (i Wien)

Porträttmålare


Band 25 (1985-1987), sida 502.

Meriter

2 van Meytens (Mijtens, Mytens), Martin, son till M 1, dp 16 juni 1695 i Sthlm, Ty, d 23 mars 1770 i Wien. Studier för fadern, avreste från Sthlm juni 14, studier i Holland o England 1416, lärjunge o medarb till Charles Boit i Paris 17, bosatt i Wien 2022, i Italien 2329, kammarmålare i Wien 30, bosatt i Sthlm 3031, åter i Wien från 31, hovmålare där 32, dir vid Wiens konstakad från 59. Ogift.

Biografi

M tillbringade sina första nitton år i Sverige och fick sin första utbildning i målarkonsten hos fadern (M 1). En inspirationskälla av värde under dessa tidiga år måste också ha varit den betydande konstsamling som familjen ägde, den näst största i privat ägo i landet.

Att M var angelägen om att fortsätta sina studier i England kan delvis bero på att farfaderns broder Daniel Mytens hade varit hovmålare hos James I och Charles I. Han hade också en möjlighet att bli introducerad i "de rätta kretsarna" genom sina landsmän målarna Michael Dahl (bd 9) och Hans Hysing, som båda vistades i London. Vid M:s ankomst dit var Godfrey Kneller, den mest inflytelserika porträttmålaren. Förutom porträttmåleriet i olja kom M under denna tid att intressera sig för emalj måleri. En föregångare var den svenskfödde emaljmålaren Charles Boit (bd 5), som en längre tid varit verksam i England. Till dennes elever hörde C F Zincke, som sannolikt blev M:s lärare. Några arbeten av M från englandsvistelsen är inte kända.

1717 for M vidare till Paris och kom där i kontakt med Boit. Genom dennes förmedling introducerades han hos den franske regenten, hertigen av Orleans, som visade ett särskilt intresse för emalj- och miniatyrmåleri. Han gav porträttbeställningar åt såväl Boit som M. De båda konstnärerna besökte gemensamt Dresden, där M fick i uppdrag att måla August den starkes porträtt. Han fick också beställningar av Peter den store. Inget av dessa arbeten har emellertid återfunnits.

Åren 172022 var M bosatt i Wien. Vägen till det österrikiska hovet hade banats av en rad svenskar, som David v Krafft, David Richter d ä, Bengt Richter, Daniel Warou och Boit. M fick omedelbart beställningar på porträtt av kejsaren, kejsarinnan och högadeln. Han erbjöds ganska omgående posten som hovmålare men tackade nej. Han kände sig inte riktigt mogen för uppgiften. 1723 anträdde M en längre studieresa till Italien. Två år uppehöll han sig i Rom, där han kom i kontakt med Francesco Trevisani och Pietro Bianchi. Under denna tid utnyttjades han flitigt av påven och kardinalerna. Han passade också på att besöka Venedig och Neapel och vistades nio månader i Florens på inbjudan av storhertiginnan av Toscana. Konstnärens första bevarade arbete är självporträttet i Uffizierna. M besökte också Bologna, Modena, Milano och Turin, där han år 1728 avporträtterade konung Amadeus och medlemmar i dennes hov. Via Genua och Venedig återvände han så slutligen till Wien på senåret 1729 eller i början av år 1730. Strax efter återkomsten till Wien fick han en beställning på en avbildning av kejsarparet och dess tre döttrar. Kejsaren blev så förtjust i arbetet att han lät utnämna M till kammarmålare.

På sensommaren 1730 for M till Sverige officiellt för att besöka sina gamla föräldrar som ännu var vid god hälsa. Han blev omedelbart anlitad av hovet för att utföra Fredrik I:s och Ulrika Eleonoras porträtt. Två bröstbilder i olja finns på Gripsholm och två emalj porträtt i NM. Som tack skänkte konungen M en gyllene kedja, som syns återgiven på alla senare självporträtt.

Under det sexton månader långa uppehållet i Sverige tillkom en rad intressanta porträtt av betydande svenskar, bl a några stora gruppbilder. Den sk Sackska familjetavlan på Gripsholm framställer medlemmar av familjerna Sack, Tessin och Bielke klädda i maskeraddräkt. En annan gruppbild som finns i Gbgs konstmuseum återger familjen Grill, släkt med konstnären. På Nynäs i Södermanland finns en gruppbild i landskap av Carl Gustaf Tessin med hustru och dotter. På Gripsholm finns två midjebilder av M:s föräldrar. Fadern håller en dödskalle i handen. Dessa porträtt med sin enkla ton och realistiska karaktär hör till de mest intima och mänskliga i konstnärens produktion.

Från och med återkomsten till Wien 1731 och fram till sin död förblev M bosatt i Österrike. Hans liv förflöt utan större omvälvningar med en jämn ström av uppdrag från hovet och privata beställare. Under Karl VI:s regeringstid tycks han dock ej ha varit nämnvärt produktiv. Mest blev det fråga om att avbilda högre officerare och hovfunktionärer. Dessa porträtt, en del kända i original och andra genom gravyrer, bildar en kulturhistorisk exposé över den österrikiska överklassen. En målning framställande Maria Teresias bröllopsmåltid är daterad 1736. Den kom till Sverige genom Carl Gustaf Tessins försorg och finns på Gripsholm.

När Maria Teresia 1740 övertog regeringen, inleddes den mest produktiva perioden i M:s konstnärskap. Främst står en serie porträtt av kejsarinnan med gemål och barn. Flera porträtt av kejsarinnan i ensamt majestät utfördes, bl a ett till häst inför hennes ungerska kröning. Till M:s främsta arbeten hör den stora framställningen i Schönbrunn av festligheterna vid Josef II:s förmälning och intåg. I NM finns en mästerlig gruppbild av chefen för de kejserliga konstsamlingarna Joseph de France med hustru och dotter samt ett porträtt av kejsarinnans hovjuvelerare. 1765 tillkom ett paradporträtt av Maria Teresia som änka, märkt av såväl personliga som politiska sorger och bekymmer.

M blev med åren mycket välbeställd. Trots att han ej var katolik, hade Maria Teresia låtit honom köpa eget hus i staden. Här kom han att hysa en betydande konstsamling. Ett annat privilegium var driften av en färgfabrik där han sysslade med kemiska experiment. Han åtnjöt ett stort anseende som konstnär och akademidirektör. Hans verk avbildades i grafik och i hans stora verkstad arbetade elever och medhjälpare med att färdigställa de många beställningsarbetena. En av de mera framstående var Sophonia De Derichs, som medföljt honom till Sthlm.

M:s modeller, som de framstår i hans porträttkonst, är av samma kraftiga välväxta typ som han själv. De rör sig graciöst på franskt rokokomanér men har samtidigt ett allvar och en verklighetstrohet i karaktären som erinrar om konstnärens holländska arv. Färgskalan går från den lite tyngre barocka med mycket rödbrunt, blått och brunt mot en ljusare pastellton som är utmärkande för rokokons måleri. En personlig egenhet är framhävandet av stoffer och material samt ett utpräglat sinne för detaljer som sannolikt hänger samman med en tidig inriktning på miniatyrmåleri. Förkärleken för grupporträtt är ett annat holländskt arv.

De många ateljéarbetena och kopiorna av M:s arbeten har gjort att eftervärlden inte alltid har insett hans betydelse som porträttmålare. I en monografi har M emellertid värderats efter förtjänst (Lisholm). Här reds också ett gammalt missförstånd upp. Konstnärens "självbiografi", en fransk text från 1755, har väckt mycket ond blod hos tidigare biografer. Som exempel kan följande anföras: "M:s självbiografi torde i fråga om fåfänga och egenkärlek svårligen överträffas" (Nisser). I monografin visas emellertid att texten med dess många smickrande omdömen är författad av en okänd fransk skribent vid namn Dunant.

Författare

Görel Cavalli-Björkman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: K Asplund, Den sv porträttminiatyrens hist (Konsthist sällsk:s publ, 1916); dens, Hjalmar Wicanders miniatyrsaml, 1 (1920); C M Carlander, Miniatyrmålare i Sverige (1897); C Eichhorn, Konstnärsfamiljen M i Sthlm (SAT 1885); A Gauffin, M o hans nyförvärvade arbeten i statens konstsamhar (NM:s årsb 1920); O Granberg, Sex porträtt föreställande M (Tidskr för konstvetensk 1919); dens, Sv konstsamlarnas hist, 2 (1930); C L v Hagedorn, Lettres å un amateur de la peinture (Dresden 1755); Katalog der Maria Theresia Ausstellung (Wien 1930); K Kobald, Schloss Schönbrunn (Wien 1924); O Kuylenstierna, Hvem är den okände? Ett försök till lösande af Stora Sundbytaflans gåta (Arte et marte 1929); E Lemberger, Bildnisminiatur in Skandinavien, 1 (Berlin 1912); B Lisholm, M (1974) o där anf källor o litt; L Looström, FrKA:s saml (1915); G W Lundberg, Några nyfunna porträtt av Charles Boit (Konsthist tidskr 1931); B v Malmborg, Kat över statens porträttsaml på Gripsholm (1951); dens, Martin Mijtens dä (1961); dens, Sv porträttkonst under fem århundraden (1978); W Nisser, M (SKL 4, 1961); NM. Äldre nordiska målmar o skulpturer (1952); A Sjöblom, Kring en familjetavla från 1700-talet (Konsthist tidskr 1939); A Weinkopf, Beschreibung der ... Akademie der bil-denden Kiinste (Wien 1783); A Weissenhofer, M und der Wiener Hof (Mitteilungen der Vereinig-ung fur Geschichte der Stadt Wien 1923).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Martin Meytens, van, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9338, Svenskt biografiskt lexikon (art av Görel Cavalli-Björkman), hämtad 2018-11-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9338
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Martin Meytens, van, urn:sbl:9338, Svenskt biografiskt lexikon (art av Görel Cavalli-Björkman), hämtad 2018-11-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se