C Axel Moberg

Född:1872-06-15 – Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län
Död:1955-08-11 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Orientalist


Band 25 (1985-1987), sida 574.

Meriter

1 Moberg, Carl Axel, f 15 juni 1872 i Norrköping, Olai, d 11 aug 1955 i Lund, Domk. Föräldrar: lasarettsläkaren MD Carl Wilhelm August M o Sara Ringborg. Mogenhetsex vid Norrköpings h a l 28 maj 90, inskr vid LU 1 sept 90, FL 28 febr 01, eo amanuens vid bibl 11 febr 0219 jan 06, disp 28 maj 02, doc i semitiska språk 25 juni 02, allt vid LU, ord medarb i Orientalische Bibliographie 0211, FD vid LU 29 maj 03, tf prof i österländska språk 1 aug 0431 juli 08, prof i samma ämne där 23 juli 0815 juni 37, ordf i Akad fören i Lund sept 18sept 24, prorektor vid LU 1 juni 1931 maj 26, rektor där 1 juni 2631 maj 36, ordf i styr för Lunds fullst lärov för flickor 21, v ordf i Sydsv geografiska sällsk 25, ordf där 3350. LHVL 18, LVSL 20, LVHAA 34.

G 26 juni 1902 i Nevishög, Malm, m Maria (Ien) Cecilia Nilsson-Rodhe, f 29 dec 1876 i Dörby, Kalm, d 30 juni 1967 i Lund, Domk, dtr till godsägaren Lorentz Zacharias Nilsson o Carolina Fredrica Rodhe.

Biografi

Av allt att döma kom Axel M till LU i avsikt att studera till präst och därför började han sina studier med hebreiska, Gamla testamentets grundspråk. Liksom för många andra blev detta också för M inkörsporten till fördjupade studier i de övriga semitiska språken. Vid sidan härav studerade han under denna tid också sanskrit och filosofi. Huvudämnet i fil lic-examen var emellertid semitiska språk; titeln på avhandlingen var När antogo judarne den aramäiska skriftformen?

M:s fortsatta forskningar inom de semitiska språken kom till en början att inriktas på arabiska. Detta var ingen tillfällighet. Under professor Esaias Tegnér d y:s långa tjänstledighet för bibelöversättningsarbete uppehölls professuren av dåvarande uppsaladocenten K V Zetterstéen, en av sin tids största arabister, sedermera professor i Uppsala. Zetterstéen var bl a en stor kännare av mamluktidens arabiska texter. Han handledde M i hans doktorandstudier vilka ledde fram till avhandlingen Ur 'Abdallah b. 'Abd ez-zahir's biografi över sultanen el-Melik el-Asraf Halil, arabisk täxt med öfversättning, inledning ock anmärkningar utjiven (1902). Försöket att använda uttalsanpassad skrivning av svenskan, vilket ofta förekom vid denna tid, fullföljdes inte i M:s senare sv produktion. Avhandlingen mottogs i det stora hela välvilligt och belönades med docentur.

Sedan Zetterstéen blivit professor i Uppsala kom M att från 1904 uppehålla professuren i Lund. När Tegnér fyra år senare avgick som emeritus kallades M till ordinarie innehavare av ämbetet. Efter att under många år ha uppehållits av olika vikarier återfick professuren i detta ämne nu den stadga som var en nödvändig förutsättning för framgångsrik forskningsverksamhet. Under sin långa tjänstetid kom M att sprida en särskild glans över ämnet och blev en förgrundsfigur och en framträdande kulturpersonlighet i det akademiska Lund.

De semitiska språken utgör ett vidsträckt forskningsfält. M kom framförallt alt koncentrera sig på två områden: syriska och arabiska. Hans vetenskapliga produktion är genomgående av hög klass och mottogs välvilligt av den internationella kritiken. Särskilt inom den syriska forskningen kom han att inta en ledande ställning bland världens orientalister.

M:s kanske största vetenskapliga insats är förknippad med utgivande av Gregorius Barhebraeus' syriska grammatik från 1200-talet, som han textkritiskt undersökte och försåg med tysk översättning. M trängde senare djupare i detta ämne och gav 1922 ut en fullständig kritisk text, som han grundade på ett brett handskriftsmaterial. Denna edition, Le livre des splendeurs, är av stort och bestående vetenskapligt värde.

En intressant inblick i en orientalists arbetsmiljö ger tillkomsthistorien kring The Book of the Himyarites, som M med den syriska texten och engelsk översättning publicerade 1924. Han fick i uppdrag av en privatperson att undersöka en illa åtgången syrisk handskrift. Texten innanför pärmarna var måttligt intressant, men de uppfläkta pärmarna tilldrog sig M:s uppmärksamhet och här upptäckte han delar av en inte tidigare känd handskrift. Sedan han tekniskt lyckats lösgöra och tillpassa de hopklistrade arken fick han fram underlaget till ett verk som kom att sprida nytt ljus över Sydarabiens historia på 500-talet, alltså före islams tillkomst. Boken tilldrog sig berättigat intresse i fackkretsar.

M producerade under årens lopp ett stort antal vetenskapliga uppsatser. Han var också en eminent talare och pedagog och en ofta anlitad populärföreläsare. Han tillhörde den typ av vetenskapsmän som anser det som sin plikt att på ett lättfattligt sätt förmedla sitt vetenskapliga vetande också till en bredare allmänhet. Han tycks ha fattat det som en mission att göra Österlandet och dess relationer kända för oss. I detta sammanhang skall också M:s översättningsverksamhet ses. Hans kanske mest bekanta tolkningar är Arabiska myter och sagor (1927) och Tusen och en natt, urval (1928). Vid översättningen, som också innefattade långa poesistycken, arbetade M mycket med problemet i vilken stilart material från en i tid och rum helt främmande miljö skulle anpassas till sv språket. Den utgångspunkt M kom fram till var att klassisk arabiska bör uttryckas med klassisk svenska. Resultatet föranledde inte bara engagerade utan också kontroversiella utgjutelser från kritikernas sida. Många fann språket alltför arkaiskt. M:s översättningsarbete karakteriseras dock av en stor lyhördhet for det arabiska språkets inneboende nyanser i sin genuina miljö i förening med äkta och adekvat inlevelse.

M deltog ofta i internationella kongresser inom Europa men var aldrig utanför Europas gränser. Behovet av internationellt umgänge med forskare tillfredsställde han genom en livlig brevväxling som är av stort vetenskapligt och personhistoriskt värde. Här passerar de flesta av hans samtids framträdande orientalister revy.

Vid sidan av sin vetenskapliga verksamhet anlitades M för betydelsefulla administrativa uppgifter och förtroendeuppdrag både inom universitetet och inom studentkåren. Sålunda var han universitetets prorektor och därefter 10 år dess rektor. Han var även Akademiska föreningens ordförande. Som student var han Östgöta nations kurator under fem terminer och som professor dess inspektor under 11 år.

Ett uttryck för M:s strävan att i skrift förmedla till andra forskare sina iakttagelser är de många marginalanteckningar, viktiga hänvisningar och korrigeringar med vilka han kompletterade avhandlingar och lexika. Största delen av M:s semitiska boksamling har överlämnats som gåva till hans institutions seminariebibliotek. Böckerna som inte minst genom dessa anteckningar och interfolieringar är av oskattbart vetenskapligt värde känns lätt igen genom M:s karakteristiska ex-libris. Detta fortlever nu som vinjett i serien Studia Orientalia Lundensia. Bilden föreställer en läsande arabpojke med en kamelkaravan och palmer i bakgrunden och den arabiska inskriften lyder i sv översättning: "Det finns tid att lära sig från vaggan till graven".

Författare

Gösta Vitestam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s arkiv (innehållande bl a ms-saml I begynnelsen var Österlandet o en stor saml brev) i LUB. - Brev från M i GUB, KB, LUB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kleine Notizen (Från Filologiska föreningen i Lund. Språkliga uppsatser 3, tillegnade Axel Kock, Lund 1906, s 129-136 [tr Leipzig])- – Yttrande rörande sökandena till ett ledigt fast docentstipendium vid Uppsala universitet. [Rubr.] Upps 1912. 21 s. – Regierungsprome-moria eines ägyptischen Sultans (Festschrift Eduard Sachau ... gewidmet ..., Berlin 1915, 4:o, s 406–421). – Babels torn. En översikt. Lund 1918. 75 s. (LUÅ, N. F., avd. 1 [Teologi, juridik o humanistiska ämnen], bd 14. Festskrift utg av Lunds universitet vid dess tvåhundrafemtioårsjubi-leum 1918, nr 20 [även Inbjudningsskrift till filosofie doktorspromotion vid Lunds universitets två-hundrafemtioårsjubileum Bifogad skrift].) – Den muhammedanska traditionen i fråga om an--nasl' (Koran 9, 37) (Studier tillegnade Esaias Tegnér ..., Lund 1918, 4:o, s 465-483). – Nationalitet och religion i främre Orienten (Lunds universitets tvåhundrafemtioårsjubileum 1918, Lund 1919–20, 4:o, s 56—62; föredr vid promotion). Även i SDS 1918 o sep härur, Malmö 1918, 5 s. – Esaias Tegnér, född den 13 januari 1843 (OoB, årg 27, 1918, s 41-52). – The book of the Himyarites. A hitherto unknown^ Syriac work on the Himyaritic martyrs (HVL, Årsberättelse 1920-1921, Lund 1921, s 30–40). – Sången om pärlan. Ur anteckningar och förarbeten (Studier tillägnade Magnus Pfannenstill ..., Lund 1923, 4:o, s 384-398). -Hebreiska glosor till Genesis kap. 109 sammanställda. Lund 1924. 33 s. – Kristna legender i Tabaris berättelser om kristendomen i Nagran (Studier tilegnade Professor ... Frants Buhl ..., Khvn 1925, s 137–150). – Abu-l-Ala från Maarra (OoB 34, 1925, s 593-600). - På Gamla testamentets tid. Ur Orientens fornhistoria. Sthlm 1926. 180 s, 8 pl. – Carl Swartz - universitetskanslern (VSLA, 1927, Lund, s 43-46). – Omkring Islam i medeltid och nutid. Radioföredrag. Sthlm 1928. 123 s, 1 karta. – Eine syrische Masora-Handschrift in der Universitätsbibliothek zu Lund. Lund 1928. 18 s. [Inbjudning till de högtidligheter varmed prof ... E Eidem o prof ... F G Ask komma att ... installeras ..., Bifogad skrift.] – On some Syriac fragments of the book of Timotheos Ailuros against the synod of Chalcedon. Lund 1928. 13 s, 2 pl. [Inbjudning ... prof O E Briem o ... R S D Bergendal ..., Bif skrift.] – Minnesord över professor Esaias Tegnér (HVL, Årsberättelse, 1928-1929, tr 1929, s XXVII-XXXIX, 1 pl; även sep, 13 s, 1 pl). – Uber einige christliche Legenden in der islamischen Tradition. Lund 1930. 38 s, [Inbjudning ... prof E C L Naumann, ...SI Ingvar,... A T Nyman, ... G FJ Sahlgren ..., Bif skrift.] - Annas!' (Koran 9, 37) in der islamischen Tradition. Lund 1931. 54 s. (LUÅ, N. F., 1:27: 1 [även Inbjudning ... prof J G Ahlgren o ... B Hanström ..., Bif skrift].) – Firdausis Kongebog (Tilskueren, Maanedsskrift, Aarg 48, 1931, Khvn, Halvbd 2, s 291-298). - Matthias Norberg och hans "Codex Nasaraeus" (Berlingska boktryckeriet i Lund 1745-1945, blad ur dess hist, Lund 1945, 4:o, s 127–139). – Från sjöfartens och världshandelns unga dagar. Om den egyptiska sjöfarten på Punt och andra länder (Ute och hemma, årg 18, 1945, Upps, 4:o, julnr, s 21–27). – Stormaktspolitik och småfolk, 1. Det brittiska imperiet och Palestina (Meddelanden från Malmö luftförsvarsförening 1947 [omsl], Malmö, nr 1, s 1–16). – Stormaktspolitik ..., 2. Palestinakonflikten inför F. N. (ibid, 1948, s 1–13). – Förenta nationerna diskuterar -Israel handlar. Ett stickprov på Förenta nationernas politiska arbetssätt (ibid, 1949, s 53–72). – Stencilerade sakkunnigutlåtanden vid tillsättande av professur i Uppsala 1930-31 o Lund 1936-37; artiklar i Enzyklopaedie des Islam, Bd 1–4, Leiden & Leipzig 1913-34, Nordisk familjebok, 3. ... uppl, bd 6, Sthlm 1927, Svensk uppslagsbok, 2. ... uppl, bd 2-3, 14, 17, 20, 25, 28-29, Malmö 1947-54, [ny tr] 1951—58; uppgifter i Orientalische Bibliographie, Bd 16-24, Berlin 1903-21; bidr i Le monde oriental, vol. 1-3, 1906-09, 12, 1918, 25, 1931, Upps, rec där o i Litteris, an international critical review of the humanities, vol 6, 1929, Lund, samt Deutsche Literaturzeitung o Orientalistische Literaturzeitung, Berlin, 4:o; medv i Westman-lands läns tidning från 1890 (redaktionssekr).

Utgivit: 'Obeidalläh b. Ahmed al-MIkäli, Gedichte (Sammlung von 'Omar b. 'All al-Mut-tawwi'1). Leipzig 1908. 25, (58) s. – LU, Årsberättelse 1925/26–1934/35 samt inbjudningar till professorsinstallationer o a program 1926–36, Lund.

Översatt (o utgivit): Ur 'Abd allah b. 'Abd ez-zåhir's biografi öfver sultanen el-Melik el-asraf Halil, arabisk täxt med öfvers, inl o anm. Akad afh. Lund (delvis tr Leipzig) 1902. XLII, 78, (70) s. -[Abulfaraj,] Buch der Strahlen. Die grössere Grammatik des Barhebräus. Ubers nach einem kritisch berichtigten Texte mit textkritischem Apparat und einem Anhang: Zur Terminologie. T 1–2. Leipzig 1907–13. 1. Einleitung. Traktat 1-3. 1913. 19, XLIV, 436 s. 2. Traktat 4. Anhang. 1907. 182, 120 s. – [Dens,] Le livré des splendeurs. La grande grammaire de Grégoire Barhebraeus. Texte syriaque édité d'apres les manuscrits avec une in-troduction et des notes. Lund ... (tr Göttingen) 1922. XCIX s, s 266-1. (SHVL, 4.) - The book of the Himyarites. Fragments of a hitherto unknown Syriac work. Ed, with introd. Lund ... (tr Leipzig) 1924. CLXXIs, 8 pl, s 61-1. (Ibid, 7.) – Arabiska myter och sagor. Med kulturhist inl. Sthlm 1927. 251 s, 16 pl. (Serien Myter och sagor utg av E Briem [8].) [Nya utg:] 1966. 253 s. (Natur och kulturs pocketserie.) Arabiska sagor. S Collberg har förkortat o språkligt bearb ... [Sthlm, tr] Lund 1978. 142 s. (Natur och kultur-serien.) – Tusen och en natt. Urval. Sthlm 1928. 403 s. (Världslitteraturen, De stora mästerverken ... [2].)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 23 juli 1908, nr 7, o 11 juni 1937, nr 23, RA; C A Moberg, In the beginning was the Mesha stone (föredrag vid sv-arabiska poesikonf i Lund 1984, stencil).

S Dedering, nekr över M (HVLÅ 19551956); J Lindblom, nekr över M (VSLÅ 1955); LUM 194950 (1951); Väd 1953.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Axel Moberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9373, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Vitestam), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9373
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Axel Moberg, urn:sbl:9373, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Vitestam), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se