Carl-Allan Moberg

Född:1896-06-05 – Östersunds församling, Jämtlands län
Död:1978-06-19 – Helga Trefaldighets församling, Uppsala län

Musikhistoriker, Musikteoretiker, Musikskolerektor


Band 25 (1985-1987), sida 544.

Meriter

Moberg, Carl-Allan, f 5 juni 1896 i Östersund, d 19 juni 1978 i Uppsala, Hel Tref. Föräldrar: förste stadsläkaren Carl Erik M o Lydia Natalia Elisabeth Holmqvist. Studentex vid Östersunds h a l 22 maj 16, inskr vid UU 14 sept 17, FK där 15 dec 23, studier för Alban Berg (kontrapunkt) i Wien 24, för Peter Wagner (kyrkomusikhist) o Franz Steffens (latinsk paleografi) i Freiburg, Schweiz, 2427, FL vid UU 28 maj 27, disp 31 okt 27, doc i musikhist med musikteori 17 dec 27, uppehöll undervisn i ämnet vt 2840, FD 31 maj 28, allt vid UU, rektor vid Uppsala musikskola 3045, ordf i Musikhistoriska fören i Uppsala 3045, adjung led av Kyrkomusikens vänners centralkomm 31, led av styr för Sv samf för musikforskn 3339, ordf där 4561, led av redaktionen för STM 3339, huvudred där 4560, led av direktoriet för Internationella sällsk for musikforskn 34, v ordf i styr för Upplands musikcirkelförb 35, MA:s sakk ang ny koralbok 39, tf examinator i musikhist med musikteori vid UU 6 dec 40, prof i musikforskn där 20 dec 461 juli 61, led av radionämnden 4761, KorrespL av International Folk Music Council 48, inspektor vid Musikhistoriska museet i Sthlm 5063, led av en internat kommission för utgivande av J S Bachs saml verk 51. LMA 43 (v preses 5458, preses 6063), teol hedersdr vid UU 31 maj 45, LGAA 47, LHVU 48, MA:s medalj För tonkonstens främjande 52.

G 28 jan 1924 i Östersund (enl vb för Dannemora, Upps) m Emma Elisabeth (Emy-Lisa) Säll, f 31 jan 1896 i Kristinehamn, d 26 dec 1984 i Uppsala, Vaksala, dtr till tågmästaren Manfred Alexius S o Emma Charlotta Björsson.

Biografi

M visade tidigt musikbegåvning, lärde sig i unga år violinspel och åstadkom även några kompositioner. Innan han på sin akademiska bana helt övergick till musiken planerade han en gradualavhandling om Överhogdalstapeten. Efter utlandsstudier och fram till 1960-talets början var M utomordentligt aktiv och produktiv som musikforskare. Det är inte för mycket sagt att det var han som efter Tobias Norlinds mångsidiga pionjärinsatser lade grunden till sv musikforskning som akademisk disciplin. Under ca fyrtio år hade han huvudansvaret för skolningen av ett par generationer av yngre sv musikforskare och upprätthöll värdefulla kontakter med utländska kolleger och facksammanslutningar.

I fråga om medeltida kyrkomusik hade M redan genom sin gradualavhandling blivit en internationellt erkänd specialist, och detta område kom i flera hänseenden att stå i centrum för hans senare forskningar, antingen han utvidgade tematiken framåt i tiden till sv stormaktstid, J S Bach och W A Mozart eller till folkmusiken och de folkliga koralvarianterna. Under bildningsoptimismens årtionden före och under andra världskriget tog sig M:s starka engagemang för musiksmakens allmänna höjande i landet klara uttryck i både tal och skrift, det förra bl a i talrika radioprogram, det senare tidigast med den uppmärksammade volymen Kyrkomusikens historia (1931).

Utmärkande för forskaren M var hans stränga krav på välunderbyggd källkritik och allmän akribi; det har ofta sagts att han härvidlag var den sv musikforskningens Lauritz Weibull. Men redan arbetet om kyrkomusikens historia avslöjar, särskilt i kapitlen om Sverige under de senaste århundradena, att han var beredd till klart personliga och stundom spetsigt formulerade ställningstaganden. Framställningen säger även åtskilligt om hans värderingsnormer. Uttryck som "objektivitet", "saklighet" och "kärvhet" är honnörsord, och kritik riktas mot olika utslag av "den romantiska musikutvecklingen". Mot bakgrund av samma ideal formulerade M senare i livet sin kritiska hållning till de nyaste strömningarna inom konstmusikskapandet i liknande ordalag. Han oroades djupt av den kris, som uppstått på grund av en tilltagande "dehumanization of music", en kris som enligt hans uppfattning uppstått långt före romantiken, nämligen "i samma ögonblick som medeltidens konstmusik, vilken i allt väsentligt var liktydig med kyrkomusiken, började bryta sig ut ur medeltidssamhällets teokratiska enhetskultur".

M:s intresse för folkliga musiktraditioner finns dokumenterat redan från 1930-talet, då han medverkade i fältinspelningar på Runö. Sedan han mot slutet av 1940-talet återupptagit dessa studier, fick de ny näring genom Matts Arnbergs inspelningsverksamhet vid SR. Inte minst centralt blev för M att i sentida traderingar försöka spåra rester av åldriga folkmusikaliska skikt. Trots sin skepsis mot att det fortfarande fanns "oförvanskade" sådana traditioner, ville han gärna göra djärva kopplingar över tid och rum, bl a mellan det gregorianska och det nordiskt folkliga.

M var starkt medveten om alla konstyttringars beroende av sociala och ekonomiska omständigheter och skrev flera uppsatser av musiksociologisk karaktär. I en av dem ber han nästan om ursäkt för att hans övertygelse om vikten av detta samband kunde tydas som utslag av en föråldrad typ av "materialism".

Inom det 1919 grundade Sv samfundet för musikforskning kom M att 194560 spela en ledande roll, och i dess tidskrift STM publicerade han flera av sina värdefullaste vetenskapliga studier. Han medverkade även till grundandet (1958) av Monumenta Musicae Svecicae (MMS), en serie musikalieutgåvor avsedd att uppfylla såväl kritisk-vetenskapliga som praktisk-musikaliska krav.

Efter andra världskriget tycks M ha följt det aktuella musiklivets yttre manifestationer alltmer förstrött, vilket har sin förklaring i de ideal han hyllade. Desto mera ökade hans intresse för dels principiella musiksociologiska, musikestetiska och musiketiska frågor, dels renodlat musikhistoriska problemställningar med tonvikt på tidsperioder före ca 1800. Redan under M:s sista tjänsteår var hans krafter nedsatta, och efter ca 1960 drabbades han av sjukdomar, som fr o m 1970-talet tvingade honom till overksamhet. Därför förblev hans monumentala verk Die liturgischen Hymnen in Schweden (Bd 1, 1947) en torso. Band 2 skulle innehålla melodierna med alla varianter, band 3 analytiska kommentarer. Posthum utgivning av visst material förbereds dock under 1980-talet. M:s sista större arbete blev handboken om Musikens historia i Västerlandet intill 1600 (utg 1973 med bistånd av yngre krafter), där han summerat många för honom väsentliga fakta och synsätt.

Författare

Ingmar Bengtsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Huvudparten av M:s fackbibl, förarbeten o konc till tr arb, föreläsn:ar, föredrag o radioprogram, anteckn:ar rör bl a gregoriansk sång, koraler o folkmusik, diverse prot o urklipp, handl:ar rör Musikhist fören i Uppsala o MA m m i Instit för musikvetenskap, UU. Korresp, föreläsn:anteckn:ar, excerpter, reg till forskn:projekt o fotografier i Uppsala stadsarkiv. Brev till M i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta kompositioner: Op 1:12: Tvenne sånger för en röst o piano (T Hedberg, En vaggvisa, K G Ossiannilsson, Till Henne), Östersund (tr Leipzig) u å.

Tryckta arbeten: Överhogdalstapetens livsträd (Heimbygdas tidskrift, 1. Fornvårdaren, Bd 1 [= årg 1923-26], Östersund 1925 [192426], s 1727; även sep, 1924, Ils). Konserter i Stockholm för hundra år sedan. Av C. A. Moberger (Ur nutidens musikliv, månadsskr ..., 5, 1924, Sthlm 19[24-]25, s 31-36, 55-58, 68-74, 123-128, forts under rätt namn i STM 1925). Hos kartu-sianerna i Valsainte (Credo, katolsk tidskr, 6, 1925, Sthlm, 4:o, s 19-24, 51-56). Biskop Brynolf av Skara vår förste kyrkokomponist (KA, 26, 1926, Upps ... 1927, s 175192). - Uber die schwedi-schen Sequenzen. Eine musikgeschichtliche Studie ... [Akad avh, Uppsala.] 12. Upps ... 1927. (Veröffentlichungen der Gregorianischen Aka- demie zu Freiburg in der Schweiz, H 13.) 1. Dar-stellung. 4:o. XIX, 276 s, Taf. 1-5. 2. 69 Sequen-zenweisen mit melodischen Varianten. Upps ... (tr Ziirich). Tv-4:o. 8 s, (171) bl noter. — Tropering, en medeltida kompositionsteknik. [Rubr.] Sthlm 1927. 14 s. [Ur STM s å.] — Musikernas ställning under skilda tider (Musikern, Svenska musikerförbundets tidn, 20, 1927, Sthlm, 4:o, s 184 f. 198 f, 208, 223 f, 234 f, 252, 267 f, 281 f). - Orientaliska inflytelser på utbildningen av det latinska rim-officiet (KA, 27, 1927, tr 1928, s 48-61). - Om flerstämmig musik i Sverige under medeltiden. Sthlm 1928. 92 s. [Ur SMT s å.] - Medeltidens musikundervisning (Allmän musiktidning, 1*, 1928. Sthlm, 4:o, s 143 f, 149 f; ej avslutad). -Musik und Musikwissenschaft an den schwedischen Universitäten. 13 (Mitteilungen der Internationalen Gesellschaft fur Musikwissenschaft [även fr tit], 1, 1928-29, Leipzig, s 54-70, o 2, 1930, s 10-26, 34-44). Till frågan om den flerstämmiga musikens uppkomst. [Rubr.] Sthlm 1929. 27 s. [Ur STM s å.] - Tobias Norlind 50 år. Den 6. maj 1929. Sthlm 1929. 24 s. - Eine vergessene Pseudo-Longinus-Stelle iiber die Musik (Zeitschrift för Musikwissenschaft, 12, 1929-30, Leipzig, 4:o, s 220225).  Un compositeur oublié de 1'école du Lully: Jean Desfontaines (Revue de musicologie, T 10 [ = Année 13], 1929, Paris, s 59). Olof Rudbeck d. ä. och musiken (Rudbecksstudier, festskr vid ... 300-årsminnet av Olof Rudbeck d. ä:s födelse, [även UFT, 44, Bilaga (omsl),] Upps 1930, 4:o, s 176-210). - Kyrkan och musikkulturen (Religion och kultur, 1, 1930, Sthlm, s 214-226). Den korala rytmikens förfall (Svensk teologisk kvartalskrift, 7, 1931, Lund, 4:o, s 241255). Studenterna och musiken (Ergo, 8, 1931, Upps, 4:o, s 211 f, 223, o 9, 1932, s 104 f). -Zur Geschichte des schwedischen Kirchengesangs (Société internationale de musicologie, Premier congrés Liége ler au 6 septembre 1930, Compte rendu, [även tysk o eng tit,] Guildford 1931, s 184-190). - Kyrkomusikens historia. Sthlm 1932. XI, 579 s, 3 pl. (Skriftserien Svenskt gudstjänstliv. N:r 4.) Der gregorianische Gesang in Schweden während der Reformationszeit (Kirchenmusika-lisches Jahrbuch, 27, 1932, Regensburg, 4:o, s 84-109). Sven E. Svensson, Harmonilära. Under medv av ... Sthlm (tr Khvn) [1933]. X, 133 s. [Föret: tills med SES.] Den musikaliske Eros (Ergo, 10, 1933, s 109-111). Essais d'opéras en Suéde sous Charles XII (Publication de la Société francaise de musicologie, Serie 2, T 34. Mélanges de musicologie offerts å m. Lionel de La Laurencie, Paris 1933, 4:o, s 123-132). Sveriges, Norges och Danmarks kyrkomusik (Nordisk kultur, Samlingsverk ..., 25. Musik och musikinstrument, utg av Otto Andersson, Sthlm ... 1934, 4:o, s 2440). En komposition av Harald Vallerius (Linköpings biblioteks handlingar, N S, bd 2:1, Linköping 1934, s 155168). Tonkonstens historia i västerlandet. En kortfattad framställning. D 12. Sthlm 1935. 159, 223 s. (Natur och kultur, 123-124.) [Även i tr för blinda Tomteboda 193637.] Folkliga koraler [radioföredr] (J Sahlgren m fl, Vår hembygd, dess historia och hur den utforskas, Sthlm 1935, s 127-137). - Från abbé Vogler till John Morén. Ledande idéer i 1800-talets sv koralverk (KÅ, 35, 1935, tr 1936, s 217-272). - Die Volksmusikbewegung in Schweden (Lied und Volk, 6, 1936, Kassel, 4:o, s 35-37). - Musikalisk kommentar (Svenska författare utg av Svenska vitterhetssamfundet, 17. J Runius, Samlade skrifter, d 3, Sthlm 19[34-]50, s 133174 [1937]). - Die neue musikwissenschaftliche Forschung in Schweden ... 1928-1937 (Archiv fur Musikforschung, 2, 1937, Leipzig, 4:o, s 361376). Kring allmoge-kalendarierna i Lunds universitets historiska museum (Skånes hembygds förbunds årsbok 1938, Lund, s 6678). Den svenska landsbygdens musikproblem (Uppländsk årsbok, [1*.] 1939, Upps, s 820). En svensk Johannespassion från stormaktstiden. Upps 1941. 32 s. (UUÅ 1941:7. Festskrift utg ... till 400-årsminnet av Bibelns utgivande på svenska 1541, 13.) Inför Mozartjubi-leet (Kring högtalaren, hösten 1941, Sthlm 1941, s 5768). Den gregorianska koralen (Kyrkomusikernas tidning, 6, 1941, Malmö, 4:o, s 105-107, 113 f). Anders Diiben, Gustav Diiben och Vin-cenzo Albrici (Vår sång, Organ för Sveriges körför-bund, 14, 1941, Sthlm, 4:o, s 115-117). Giovanni Pierluigi da Palestrina (Medlemsblad for Dansk Organist- og Kantorsamfund ..., 8, 1942 [Khvn,] s 1419; förut i Kyrkosångsförbundet 1941). Från kyrko- och hovmusik till offentlig konsert. Studier i Stormaktstidens sv musikhist. Upps 1942. 176 s. (UUÅ 1942:5.) Faksimiltr ... 1970. (Acta Univer-sitatis Upsaliensis, Studia musicologica Upsalien-sia, N S, 4.) Musikens instrumentala former. Sthlm 1943. 143 s, 2 bl noter. (Tills med P Lindfors o Sven E. Svensson; Radiobiblioteket 5.) Claudio Monteverdi ett 300-årsminne (Vår sång, 16, 1943, s 35-38). - Några gamla julkoraler (Kyrka och hem, kyrkl månadsbl för Växjö stift, 1943, Växjö, s 277-280). Anders Diiben / Gustaf Du-ben / Gustaf von Diiben d.y. (SBL, bd 11, Sthlm 19[41-]45, 4:o, s 636-643). - Anders Diiben d.y. (ibid, s 651653). Musik och samhälle (Samtid och framtid, Tidskr ..., 2, 1945, Norrköping, 4:o, s 202207).  Musiken och människan (Musikvärlden, l, 1945, Sthlm, 4:o, n:r 5, s 22 0- - Musikforskningen och den praktiska musikodlingen (Festskrift til O. M. Sandvik ..., Oslo 1945, 4:o, s 165172). Dietrich Buxtehude. Hälsingborg 1946. 39 s. (Gillet Gamla Helsingborg, Handlingar 8. ) Dominikanska musiktraditioner i medeltidens Sverige (Situne Dei, Sigtuna fornhems årsbok, 5-6, 19461947 [omsl: Sigtuna Mariakyrka 1247-1947], [Sigtuna, tr] Halmstad 1947, s 105-120). Die liturgischen Hymnen in Schweden. Beiträge zur Liturgie- und Musikgeschichte des Mittelalters und der Reformationszeit. Bd 1*. Quellen und Texte. Text- und Melodieregister. Upps 1947. 4:o. XXIV, 398 s. - Musikcirkelverk-samheten - en demokratiens bildningsfråga (Vår sång, 20, 1947, s 24). Fritt ur hjärtat om manskörsången (Sångartidningen, Organ för Svenska sångarförb, 33, 1947, Sthlm, 4:o, s 65 f). - Med pukor och trumpeter [om stormaktstidens musik] (Det glada Sverige, [d 1 -3,] Sthlm 1947-48,4:o, s 557-595 [i d 1]). - Richard Dybeck och svensk folkmusik (Arv, Tidskr för nord folkminnesforskn, 4, 1948, Upps ... 1949, s 1-27; även sep). - Bachs Passioner och Höga mässa. En stilöversikt jämte ett bidr till Bachrenässansens hist i Sverige. Sthlm 1949. 264 s, 1 pl-bl. (Gebers musikböcker.) Tobias Norlind f (Die Musikforschung, 2, 1949, Kassel ..., 1520). Bachrenässansen och vår tid (Åttonde allmänna svenska kyrkosångshögtiden tillika trettonde allm sv kyrkosångsmötet i Lund d 16-18juni 1950, Lund 1950, s 71-75; även i Medlemsblad for Dansk Organist- og Kantorsamf ..., 16, 1950, s 73-77). - Några drag ur Uppsala musikliv före 1900 (Åttonde ... kyrkosångsmötet i Uppsala d 20-23 okt 1950, Upps 1950, s 89-98). The music of the Mongols. Part 1 ... collected by H. Haslund-Christensen ... [recension] (Ymer, 71, 1951, Sthlm, s 210-215). Den katolska kyrkosången i Sverige (Katolska kyrkan i Sverige, Huvudred J S Granlund, Gbg 1953, 4:o, s 95-115). Traditionsbegreppet i musiken. Oflentl föredr vid den 4:e nord musikped kongressen i Stockholm 1952 (OoB, 1953, Sthlm, 4:o, s 161-170; sammandrag i Skolmusik, Organ för Musiklärarnas riksförb, 17, 1953, Sthlm, 4:o, nr 1, s 8 f). Om vallåtar. [1.] Sthlm 1955. 95 s. [Ur STM s å.] -Some remarks on the music life of Swedish moun-tain dairies (Papers of the international congress of European and Western ethnology Stockholm 1951, Sthlm 1956, s 79-82). - Tankar kring Mozart-jubileet (Musikrevy, 11, 1956, Sthlm, s 57). Jacques Handschin Manfred Bukofzer. Några minnesanteckn (ibid, s 77, 90 i). Koralboksproblem (Svensk kyrkotidning, 52, 1956, Upps, 4:o, s 721 — 723; även sep, fol, 1 bl). Några drag i svenskt musikliv. Musikkulturella problem i ett europeiskt randområde (OoB, 1956, s 537544, omarb övers av föredr senare tr i Bericht uber den internationalen musikwissenschaftlichen Kongress Hamburg 1956 [utg: Gesellschaft fur Musikforschung], Kassel ... 1957, s 3340). Bericht des schwedischen Mozart-Komitees (Mitteilungen der Internationalen Stiftung Mozarteum, H 16, Salzburg 1956, s 2732). Synpunkter på gymna-sieundervisningen i musik (Skolmusik, 21, 1957, nr 1, s 7-10, 22-24). Buxtehude in Schweden (Musica, Monatsschrift fur alle Gebiete des Mu-siklebens, 11, 1957, Kassel 4:o, s 257261). -Om Paul Sieferts "Psalmen Davids" 1551 (Uusi musiikkilehti, 4, 1957, Hfors, 4:o, nr 78, s 1619). Hakon Griiner-Nielsen ... (GAA, Minnesbok 1942-1957, Upps 1958, s 43-47). -Drag i Östersjöområdets musikliv på Buxtehudes tid. Sthlm 1958. 88 s. [Ur STM 1957.] Die Musikkultur des Ostseeraumes zur Zeit Buxtehudes (Der Wagen, ein Liibeckisches Jahrbuch, 1958, Lubeck u å, s 5257). Ett stycke tysk skolmusikhistoria (Skolmusik, 23, 1959, nr 2, s 12-14). - Kuh-reihen, Lobetanz und Galder (Deutsches Jahrbuch der Musikwissenschaft, 3, 1958, Leipzig 1959, 4:o, s 98107). Die Musik in Guido von Arezzos Solmisationshymne (Archiv fur Musikwissenschaft, 16, 1959, [början även sep: Wilibald Gurlitt zum siebzigsten Geburtstag,] Trossingen 1959, s 187206). Äkthetsfrågor i Mozarts Rekviem. Upps 1960. 75 s. (UUÅ, Acta Univ Ups, 1960:4.) [Även:] 68 s. (Inbjudningar till doktorspromotio-nerna i Uppsala ... den 31 maj 1960, Bifogad skr.) Locklåten om den försvunna (och återfunna) kon (Saga och sed, GAA, årsbok 1959, [även: Folkloristica, Festskrift till Dag Strömbäck ...,] Upps 1960, s 8186). Bröllopsmusiken på Runö (Skrifter utg av Svenskt visarkiv, 2. Om visor och låtar. Studier tillägnade Sven Salén ..., Sthlm 1960, s 96111). Zur Melodiegeschichte des Pange-lingua-Hymnus (Jahrbuch fur Liturgik und Hymnologie, Bd 5, 1960, Kassel, 4:o, s 46-74). -Gregorianische Reflexionen (Miscelånea en home-naje a monsenor Higinio Anglés, Barcelona 1958— 61, s 559-583; även sep s å, 25 s; förut i STM 1958). — The pre-Christian period (The Swedish institute ..., [Offset prints,] E 49. A short survey of music in Sweden published ..., in cooperation with the Swedish society for musicology, Sthlm 1962, s 5 f; fr version i Institut suédois ..., F 35. L'histoire de la musique en Suede bref apercu, Sthlm 1964, s 3 f; tysk d:o i Die Musik in Geschichte und Gegenwart, 12, 1965). — Vinccnzo Albrici und das Kirchen-konzert (Natalicia musicologica Knud Jeppesen septuagenario collegis oblata, Hafnia: 1962, 4:o, s 199-216). Fistula und Fidhla (Studien zur Musikwissenschaft, Beihefte der Denkmäler der Ton-kunst in Osterreich, Bd 25. Festschrift fur Erich Schenk, Graz ... 1962, 4:o, s 369-377, 1 pl; även i STM så). Die hl. Birgitta von Schweden und die Musik (Festschrift Karl Gustaf Fellerer ..., Regensburg 1962, s 336349; även i Svenskt gudstjänstliv 1965). Vinccnzo Albrici ... (Festschrift Friedrich Blume ..., Kassel ... 1963, s 235-251). Om sommaren sköna. En melodistudie (Saga och sed, 1964, s 107-120). - Jean-Philippe Ra-meau som musikteoretiker (Musikrevy, 19, 1964, s 185, 187). Bach som Thomaskantor i Leipzig 1723-50 (B Hambraeus mfl, Porträtt av Bach, Sthlm 1968, s 5968). Breviariehymn och Lau-dasång (Festskrift til Olav Gurvin, Drammen ... [1968], s 109-116). Drottning Christina och musiken (Dansk aarbog for musikforskning, [67,] 1966-67, Khvn 1968, s 168-171). Studien zur schwedischen Volksmusik. Upps 1971. 4:o. 212 s. [Övers ur STM 1951, 1950, 1955 resp 1959.] (Acta Univ Ups, Studia musicologica Upsaliensia, N S, 5.) Musikens historia i västerlandet intill 1600. Sthlm 1973. VIII, 781 s, XXXII s pl. Bidrag i uppslagsverken nedan under Redigerat, många även i Sohlmans musiklexikons 2. rev o utvidg uppl 197579 (av större artiklar Ars antiqua, Hymn, Kantat, Kiastisk form, Luther, Passion o Uppsala), samt i Die Musik in Geschichte und Gegenwart, allgemeine Enzyklopädie der Musik, Bd 913, Kassel ... 196166 (art Moberg, Rudbeck, Schweden: Vorchristliche Zeit, Svensson o Valle-rius), o The new Grove dictionary of music and musicians, London ... 1980; i STM, 7, 1925, 9-12, 1927-30, 15, 1933, 17-21, 1935-39, 26, 1944, 29-30, 1947-48, 32-33, 1950-51, 36-42, 1954-60, o 44, 1962, Sthlm (förutom recensioner o a mindre bidr); Tidskrift för kyrkomusik och svenskt gudstjänstliv, 3-4, 1928-29, 6, 1931, 8, 1933, 11, 1936, 13, 1938, o forts Svenskt gudstjänstliv, 25, 1950, o 40, 1965, Lund; Kyrkosångsförbundet, 7 8, 1932-33, 12, 1937, 16-18, 1941-43, Sköldinge o Upps, 4:o, Lychnos, 193739, 1942, 1946/47, Upps, 4:o (recensioner); Röster i radio, [59,] 1938-42, 11, 1944, Sthlm, 4:o; vidare i Norr- ländska social-demokratens julnr 1927, Göteborgs--posten 21 aug 1928, UNT 19 okt 1929, 26 febr 1930, 3 juli 1934 o julnr 1961 (dessutom recensioner mm), tidn Upsala 11 o 13 sept 1930, GHT 29 dec 1932, Ny dag 25 april samt 5 o 19 maj 1947; titlar se förteckning av M Tegen i STM 1961: Studier tillägnade Carl-Allan Moberg ..., Sthlm 1961, s 403-407.

Redigerat (utgivit): Svensk tidskrift for musikforsk-ning [STM]. Årg 1521, 193339 (red tills med Gunnar Jeansson 193338 o E Sundström, huvudred 1935-39), 2742, 194560, tr 194561 (red), 44-50, 196268 (redaktionsmedl). Sthlm. Svensk uppslagsbok. 2. omarb o utvidg uppl. Bd 132. Malmö 194755. (Avdelningsred för musikvetenskap.) [Nya tr] 1948—59. [Förk bearbetn:] Lilla uppslagsboken. Bd 110. Malmö 195659. (D:o.) [Nya tr] 195962.  Sohlmans musiklexikon. Nord o allm uppslagsverk för tonkonst, musikliv o dans. Bd 14. Sthlm 194852. (Red tills med G Morin, huvudred, o E Sundström.) 12: [Ny tr] 195152. Studia musicologica Upsaliensia. 19. Ukpps 1952-65. (Utg.) Drei Vokalwerke der schwedischen Grossmachtsepoche ... Sthlm 1968 (tr 1969). Fol. XXXI, 43 s. (Utg tills med J O Rudén; Monumenta musicae Svecicae, 5 = Musica Svecica saeculi 17, 24.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 6 dec 1940, nr 22, o 20 dec 1946, nr 35, RA.

I Bengtsson, Sv samf för musikforskn 50 år 1919-1968 (STM 1969); dens, C-A M 5.6. 1896-19.6 1978 (STM 1978); G Hilleström, MA. Matr 1771-1971 (1971); Inbjudmskr till ... föreläsn med vilken ... M tillträder sitt ämbete [UU] (1947); Studier tillägn CAM 5 juni 1961 (STM 1961); UUM 1951-1960 (1975). - Nekner över M i DN o SvD 21 juni 1978.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl-Allan Moberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9375, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingmar Bengtsson), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9375
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl-Allan Moberg, urn:sbl:9375, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingmar Bengtsson), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se