Meriter

Moberg, Peter, f 25 sept 1747 i Karlskrona, d 19 jan 1824 i Solna. Föräldrar: dagsverksskrivaren Olaus M o Catharina Bokelund. Skolgång i Karlskrona, inskr vid LU 29 juni 63, hjälplär vid Lunds trivialskola 64, bitr lär vid kadettskolan i Karlskrona 70, eo docens där 70, inskr vid univ i Greifswald 29 aug 71, disp okt 71, mag där 71, lektor i engelska o geografi vid kadettskolan i Karlskrona 74–92 (tjänstl för utlandsresa som informator 84–87), lektor vid krigsakad på Karlberg 28 sept 92-27 maj 19, profis nhov 11 juli 07. Språkman, läroboksförf. – LMA 22. – Ogift.

Biografi

M växte upp i örlogsstaden Karlskrona. Där fanns 1756–92 en kadettskola i vilken också undervisning i engelska förekom. Engelskläraren vid skolan, Hans Bergeström, gav även privatundervisning, och M var under 1760-talet en av hans elever. 1770 utnämndes M till "Docens Extraordinarius" vid kadettskolan men erhöll omedelbart tjänstledighet för fortsatta studier. Studierna avslutades 1771 med magisterexamen i Greifswald, då ännu en sv universitetsstad. Efter några år, troligen som informator i Östergötland, efterträdde M sin engelsklärare Bergeström vid kadettskolan. Till en början undervisade M mest i geografi men fr o m 1778 även i engelska, sedan han under en resa till England "sökt även förvärva den noghet i uttalet, som ej annorstädes än på stället kan vinnas, samt under resan till och från England gjort sig bekant med sjötermer, som för denna ungdom äro nödige att kunna" (cit efter Sjöstrand, 1937, s 91). 1784–87 var M informator åt en ung adelsman, Gustaf Ruuth, under en lång utlandsresa. Färden gick med båt från Gbg till Newcastle och därifrån med diligens till Edinburgh, där de uppehöll sig från hösten 1784 till sommaren 1785. Efter någon månads vistelse i London fortsattes resan till Holland, Belgien, Frankrike, Schweiz, Italien, Österrike och Tyskland.

1790 inträffade en eldsvåda som ödelade större delen av Karlskrona, inklusive kadettskolans bibliotek och klassrum. Skolan återuppbyggdes ej utan ersattes 1792 av K krigsakademin på Karlberg. M utnämndes s å till lektor vid den nya kadettskolan. Hans undervisningsämnen var främst engelska och geografi men också sv och allmän grammatik samt tyska.

M kom att stanna på Karlberg resten av sitt liv. Han förblev ogift och hade kost och logi på slottet. Där utvecklades ett omfattande kulturellt sällskapsliv med guvernörens konstnärliga hustru, Margareta Hedvig Cronstedt, som medelpunkt. M medverkade ofta med fiolspel. Bland hans kolleger och nära vänner på Karlberg var den finlandssv skalden , J O Wallin och P H Ling.

De läroböcker M utgav under karlbergsåren var främst avsedda för kadetterna men vann också stor spridning utanför Karlberg. 1796 utkom Försök til hjelpreda i svenska orthographien, en stavnings- och uttalslära. Fem år senare, 1801, förelåg Försök till en praktisk lärobok för begynnare i engelska språket. Förbättrade upplagor utkom 1808 och 1816. Posthumt publicerades en ny uppl för att möta stor efterfrågan. Boken omfattar ca 450 sidor och innehåller uttalslära, formlära, syntax och engelska texter. Språkljuden beskrivs mycket noga, ofta under jämförelse med sv, tyska och franska språkljud, och M har ett eget fonetiskt beteckningssystem av accentueringstyp. I motsats till sina föregångare i Sverige, som ofta använt föråldrade tyska källor, baserade M sina uttalsangivelser på samtida engelska auktoriteter, främt William Perry, Thomas Sheridan och John Walker. Genom att M därtill hade egen praktisk erfarenhet av talad engelska, ger hans bok en god beskrivning av samtida engelskt uttal, och den kom att under flera decennier vara vägledande i Sverige.

M:s kanske främsta arbete, Försök till en lärobok för nybegynnare i allmänna och svenska grammatiken (1815), behandlar utförligt uttal, stavning, ordbildning, stilistik, formlära och syntax. M är mycket självständig och bygger i stor utsträckning på egna iakttagelser, vilket gör boken till en viktig sv språkhistorisk källa. Inte minst gäller detta hans noggranna uttalsbeskrivningar, som oftast förtydligas genom jämförelser med andra språk, "till rättelse för Tyskar, Fransoser och Engländare". M:s grammatik kom att tydligt påverka SA:s grammatik (1836) och anses som en av våra allra främsta språkläror före slutet av 1800-talet.

M var en samvetsgrann lärare. I sin språkundervisning betonade han starkt det talade språkets betydelse. Att han uppskattades av sina elever, både som lärare och som människa, framgår av fd kadetters memoarer och brev. Av sina kolleger Wallin och Choræus hyllades han i tryckta dikter för sin stillsamma vänfasthet. Även officiellt erkändes M:s förtjänster. Han hedrades med professors namn och Vasaorden och blev medlem av MA. Efter 45 års lärartjänst pensionerades M vid 72 års ålder 1819. Med bibehållen lön, kost och logi bodde han på Karlberg fram till sin död 1824. "Få och nästan inga upplysningar har jag kunnat erhålla om hans lefnads händelser", konstaterade i griftetalet hovpredikanten Thorbjörn Morén, som varit M:s kollega vid Karlberg i mer än ett decennium.

Författare

Rune Nohlgren

Arkivuppgifter

Brev från M i KB (till E Ruuth o P A Wall-mark), NordM (till J A Hazelius) o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De oumbärligaste grammaticalis-ka begrepp; på befallning i största korthet upsatte til Kongl. krigs-academiens tjenst. Sthlm 1795. 11 s. [Anon; tillskr.] – Försök til hjelpreda i svenska orthographien; för cadetterne vid Kongl. krigs-academien, af P. M. Sthlm 1796. 71 s. [Sign.] – Försök till en praktisk lärobok för begynnare i engelska språket. Sthlm 1801. XVI, 431 s. 2. uppl, ändrad o förbättr: ... för svenska nybegynnare i ... 1808. XVI, 399 s. 3. uppl, tillökt o förbättr, 1816. XIV, 430 s. 4. uppl 1831. – Försök till en lärobok för nybegynnare i allmänna och svenska grammatiken. Innefattande tillika någon underrättelse för utländ-ningar, om vårt språks uttal och beskaffenhet. Sthlm 1815. XII, 301 s. 2. uppl, af förf... tillökt o förbättr, 1825. XI, 312 s. – G. Ruuths och P. Mobergs utlandsfård 1784–1787 [37 brev jämte 1 från eleven G R till dennes far] (ÅSU, Serievol 49 (= årg 16, 1936, årsvol 3). Pedagogiska källskrifter 2. Adelssöners fostran, [utg av] B Rud. Hall, Lund 1936, s 67-126).

Utgivit: Recueil de morceaux intéressans, tirés de divers écrivains francais; å 1'usage des cadets de 1'Académie royale militaire, rédigé ... et précédé d'un abrégé pratique de la grammaire francaise, par C. G. Wallman. Sthlm 1807. LIV, 516 s. [Ny uppl 1809 enl L Hammarsköld, Förtekning på ... schole- och undervisningsböcker, 1817, okänd.] – Plays, chosen out of the celebrated countess de Genlis's Theatre of education. Sthlm 1816. 108 s. [Anon.]

Källor och litteratur

Källor o litt: I Bratt, Engelskundervisn:s framväxt i Sverige. Tiden före 1850 (ÅSU 139, 1977); R Nohlgren, English Pronunciation according to P M (1801 ff) and other Swedes before 1900 (1981); [E G Oxenstierna,] Kadetten, eller Carlberg för nära trettio år sedan ... af en fd kadett (1843); W Sjöstrand, Kadettskolan i Karlskrona 1756–1792. Bidr till den militära undervisms hist i Sverige (1937); dens, Grunddragen av den militära under-visrus uppkomst- o utveckkhist i Sverige till år 1792 (1941; även som UUÅ 1941:6); K Tarschys, "Sv språket o litt:en " (1955); T Wennerström, K krigs-akad o k krigsskolan åren 1792–1935. Personhistoriska uppg:er (1936).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Peter Moberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9382, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Nohlgren), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9382
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Peter Moberg, urn:sbl:9382, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Nohlgren), hämtad 2024-04-25.