Reinhold Gustaf Modée

Född:1698-03-13 – Malmö stad, Skåne län (troligen)
Död:1752-04-10 – Finland (i Åbo)

Riksdagsledamot, Hovrättsassessor, Lustspelsförfattare, Urkundsutgivare


Band 25 (1985-1987), sida 582.

Meriter

1 Modée, Reinhold Gustaf, f 13 mars 1698 (originalgen, RHA) trol i Malmö, d 10 april 1752 i Åbo sv förs. Föräldrar: översten Julius M o Emerentia Maria de Mortaigne. Inskr vid LU 23 april 13, auskultant i Göta hovrätt 19 nov 16, eo kanslist i tyska exp 17, kopist där 3 dec 18, deltog i riksdagarna 19 o 20, kopist i kansliexp 6 mars 19, i utrikesexp 12 okt 19, kanslist där 29 okt 20, registrator 20 jan 28, sekr i kanslikoll 1 april 40, kommissionssekr vid fredstraktaten i Åbo 43, assessor i Åbo hovrätt 13 febr 46, avsked med kansliråds nhov 30 jan 50. Urkundsutgivare, lustspelsförf.

G 26 sept 1728 i Sthlm, Hovf, m frih Hedvig Eleonora Lindhielm, f 18 febr 1712 (originalgen), d 20 mars 1770 där, Finska, dtr till hovmarskalken frih Axel L o Catharina Göthe samt omg m kh Carl Gustaf Werander.

Biografi

M:s bana var främst juristens. Efter studier i Lund fortsatte han sin utbildning som auskultant i Göta hovrätt. Han knöts dock snart till kansliet, där han som sekreterare fick det ansvarsfulla uppdraget som protokollförare vid fredsunderhandlingarna med Ryssland efter det förlorade kriget. När han från Åbo sökte den lediga tjänsten som överdirektör vid postverket, hade han ej någon framgång, trots sin patetiska vädjan om hjälp i sin nödtorft och hänvisning till betydelsen av de uppdrag han haft i tjänsten. 1746 fick han dock en belöning i form av en assessorstjänst vid hovrätten i Åbo. Hösten s å fick han med sin talrika familj och ingalunda obetydliga tjänarstab anträda en svår och äventyrlig sjöresa till Finland, realistiskt skildrad av hans hustru i ett brev till en väninna.

Under sin tjänstemannatid i Sthlm deltog M i ett par riksdagar, dock utan att spela någon större roll; han slöt sig senare till det framväxande hattpartiet, där han hade vissa förbindelser. M:s främsta insats som jurist är initiativet till och arbetet på aktsamlingen Utdrag utur alle ifrån ... 1718 utkomne publique handlingar, placater, förordningar, resolutioner och publicationer, vars första volym utkom 1742. M:s "Utdrag" är ett värdefullt komplement till den allmänna lag, som 1734 blivit resultatet av ett femtioårigt arbete av lagkommissionen. Lagen rymde ej någon kungabalk. Motsvarande stadganden kunde nu återfinnas i M:s utgåva. Lagen innehöll vidare, som framhållits i dess företal, föga av det i merkantilismens samhälle omfattande administrativa och ekonomiska författningsmaterialet. Även detta upptogs i M:s verk, som vid sin sida med tiden dock fick andra författningssamlingar med mer speciell inriktning. Framför allt blev M:s arbete en fortlöpande samling av det efter 1734 utkommande författningsmaterialet efter lika breda principer som de i de första delarna följda.

Stommen i verket är det författningsmaterial, som under hand offentliggjordes i det s k årstrycket, vilket nu blev lättare tillgängligt. Till detta fogades ämbetsverkens och övriga statliga och kommunala myndigheters kungörelser, cirkulär och övriga påbud, även i fall då de ej kommit ut i årstrycket. Viktigare judiciella och administrativa avgöranden togs ofta med. Det är dock värt att notera, att "hans avtryck ej sällan är ofullständiga med uteslutningar även inne i texten" (Carlsson, s 3).

M hade dedicerat det första bandet av sitt verk till "samtel. riksens höglovlige ständer", säkerligen i hopp om ekonomiskt stöd för arbetet. Han framhöll betydelsen av att höga vederbörande "hägnar, gynnar och befordrar" enskildas arbeten till det allmännas tjänst; om så gjordes skulle många goda försök och saker framkomma. Denna vädjan blev ej helt fåfäng. Vid en riksdag väcktes förslag om ekonomisk belöning för det snart allmänt uppskattade verket, men det är ovisst om initiativet blev fullföljt (AdRP 174647, s 26 f). Verket stöddes i vart fall genom många prenumerantbidrag. Likväl torde kostnaderna för de första delarnas utgivande varit betungande för utgivaren.

När M önskade tillägna det tredje bandet av sitt verk åt den unge arvprinsen Gustav, underställde han i ett brev 2 jan 1749 frågan om lämpligheten härav prinsens guvernör och kanslern för Åbo akademi C G Tessin. Hoppet att få stöd och hjälp lyser igenom.

M stannade inte mer än fyra år vid Åbo hovrätt. När han 1750 sökte avsked tillades han kansliråds titel. Två år senare avled han i Åbo. Då förelåg fyra delar i tryck; i den sista av dem ingick ett värdefullt register. M:s tidiga bortgång innebar emellertid inte att verket måste avbrytas utan änkan fortsatte utgivningen. Riket hade med M:s verk fått "ett ljus för de allmänna göromålen och en styrka för sina inbyggares säkerhet och sällhet" framhöll änkan stolt. Under hennes ledning kunde ytterligare tre delar av det stora verket komma ut. Sedan hon avlidit fortsattes det av boktryckaren H Fougt (bd 16) till 1794. Det femtonde bandet kom ut 1824.

M:s stora insats i sv samhällsliv var helt visst initiativet till Publique handlingar och utarbetandet av seriens fyra första delar, men han hade då redan hunnit verka på ett annat område, det sv lustspelets. När en inhemsk teater under 1730-talet åter kom till stånd författade M tre skådespel, som uppfördes 1738 och följande år. Han framträdde här inte under eget namn, men hans författarskap är säkert. I fråga om de båda första är författarskapet styrkt (Benzelstierna). Även det tredje stycket har hänförts till M (Apelblad). De vittnar om ett nära beroende av äldre fransk och engelsk litteratur; förebilderna är framför allt Molière och Holberg. Men på den främmande grunden har M ej utan talang kunnat utforma sina pjäser med några genuina sv drag. De är präglade av en godlynt komik, rymmer många muntra situationer och har en naturlig om ock något tung dialog. Medan ämnena är hämtade från de utländska förebilderna, har teaterstyckena anknutits till inhemska förhållanden och tidens aktuella frågor. I alla tre förekommer en av M skapad harlequinfigur av sv snitt, gycklarefiguren Trulls, som blev stockholmspublikens gunstling. Han är som sina samtida utländska motsvarigheter otroligt matfrisk och kan för ett gott mål mat och en butelj vin av kvalitet fas att göra det mesta; ständigt "kliar det i kak-stan" (= magen).

Fru Rangsiuk var den första av M:s på skådebanan uppförda pjäser och den bästa. Ämnet hade tidigare behandlats av Molière i Le bourgeois gentilhomme; M låter emellertid den klandervärda ambitionen utgå från hustrun, ej från mannen. Mot den fåfänga makan får husets dotter företräda förnuftet, som till sist vinner spelet. En jordbrukarvänlig uppfattning förs fram av en i tidens lustspel stående figur, den förståndige brodern, här Birger. Så som Fru Rangsiuk uppfördes även Håkan Smulgråt, en efterföljare till Harpagon i Moliéres L'Avare men med flera originella inslag.

M:s sista pjäs, Dårhuset, uppfördes 1741. Författaren har velat visa, att vi alla är narrar, var och en med sin "vurm". Alla vanliga fel visas upp, fåfänga, snobberi, kärlekskrankhet av allehanda slag, högfärd, pedanteri, kannstöperi och skryt. Det starkaste beroendet visar M i detta stycke av Holberg. Storskrävlartypen Dunderhake är den som blivit mest nationellt svensk. Pjäsen vann allmänt bifall. Dalin ägnade den ett versifierat beröm.

Författare

Stig Jägerskiöld



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från M i KB o RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Håkan Smulgråt, comoedia bestående af fem öpningar forestäld åtskilliga gångor på Kongl. theatren i Stockholm åhr 1738. Sthlm 1739. 4:o. 103 s. [Anon.] Fru Rangsiuk, comoedia af fem acter. Forestäld åtskillige gånger på Kongliga theatren ... 1738. Sthlm 1741. 4:o. 108 s. [Anon] [Ny utg:] Fru Rangsiuk. Utg av P E Wah-lund. [Sthlm, tr] Upps 1961. 170 s. [Ej anon.] (Svenska litteratursällskapets klassikerutgåvor.) Dår-huset, comcedie, af fem acter. Forestäld åtskillige gångor på Kongl. theatren ..., åhr 1741. Sthlm [1741]. 4:o. 88 s. [Pseud; föret undert Palmberg.] Then stormäktigsta drottnings och frus, drottning Ulrica: Eleonora; ... personalier, upläsne tå högstsal. Hennes kongl. maj:ts lekamen uti thes hvilorum nedsattes uti Kongl. Riddareholms kyrkan i Stockholm then 1 Decembris 1742. [Sthlm 1742.] Fol. 22 s. [Anon.]

Utgivit: Utdrag utur alle ifrån den 7. Decemb. 1718. utkomne publique handlingar, placater, förordningar, resolutioner ock publicationer, som Riksens styrsel samt invärtes hushållning ock författningar i gemen, jämväl ock Stockholms stad i synnerhet, angå; med nödige citationer af alle paraliel--stellen, som utvisa, hvad ändringar tid efter annan i ett eller annat mål kunnat vara giorde. ... vid hvar del et fulkomligit orda-register. D 18. Sthlm 174274. 4:o. [Föret, varav 47, 175466, undert av änkan H E Lindhielm; 8 anon av förläggaren H Fougt; M utarb 14 (1718-49) = s 1-2922.] 7738 [ibland felpaginerade] s, vartill: 1. 1742. Register (81) s. 2. 1746. (16), Register (176) s. 3. 1749. Register (84), Förteckning ... (68) s. 4. 1754. (14), Register (96), (1226), (448) s. 58. 175674. [Div förord o register.] (915, 1777—1824, utg av andra.) Utdrag af de emellan Hans Konglige Majestät och Cronan Sverige å ena och utrikes magter å andra sidan sedan 1718 slutna alliancetractater och afhandlingar. Sthlm 1761. 4:o. (12), 336 s. föret undert av H E Lindhielm; till 1751.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, RA; J Apelblad, Anonymi et pseudonymi Sveciae, 1485—1785, 1—4 , UUB.

AdRP from år 1719, 1, 1719 o 1720 (1875), 13, 174243 (1890-91) o 15, 1746-47 (1897-1901); B Bennich-Björkman, Författaren i ämbetet (1970); G Benzelstierna, Censorsjournal 173746, ed L Bygden o E Lewenhaupt (188485); I Carlsson, Olof Dalin o den pol propagandan inför "lilla ofreden" (1966); H Schiick, Den sv förlagsbokhandelns hist, 2 (1923); P E Wahlund, Dramatikern i utrikesexp (SvD 4 juli 1956); dens, Kammarrådinnans konterfej (1970); K Warburg, Det sv lustspelet (1876).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Reinhold Gustaf Modée, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9390, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9390
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Reinhold Gustaf Modée, urn:sbl:9390, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se