Meriter

Modig, Carl, f 2 dec 1844 i Daretorp, Skar, d 12 okt 1909 i Härnösand. Föräldrar: torparen Lars Andersson M o Maria Stina Svensdtr. Skomakar- o skräddarlärling, järnvägsarbetare, utbildn o praktik i skräddaryrket i Sthlm o Khvn 62–65, anställd skräddare i Sundsvall o Söderhamn 67–69, innehade eget skrädderi i Härnösand från våren 69 (anmält i magistraten 30 mars 69), drev även garn- o vävnadshandel där, initiativtagare till Bönhusfören där nov 74, v ordf där 74, en av initiativtagarna till Härnösands brödrafören (88 Härnösands friförs, senare Härnösands missionsförs) april 79, kassör där, ordf i Södra Ångermanlands missionsfören 79–89, led av stadsfullm i Härnösand 82–93.

G 1) 9 okt 1868 i Härnösand m Magdalena Sjödin, f 10 aug 1845 i Nordingrå, Vnl, d 18 april 1881 i Härnösand, dtr till skräddaren Nils Petter S o Lisa Jonsdtr; 2) 29 juni 1882 i Nätra, Vnl, m Wendla Maria Henrietta Amnéus, f 22 maj 1861 i Bjurholm, Vb, d 21 okt 1946 i Härnösand, dtr till kh Per Erik A o Clara Henrika Borgström.

Biografi

När M:s far dog 1855 slutade också sonens skolgång. Följande år sattes han i skomakarelära, men redan efter ett år flyttade han till en skräddare för att lära sig detta yrke. Vidareutbildning i skräddareyrket fick han i Sthlm och Khvn. 1867 kom han till Sundsvall, och han återknöt till skräddareyrket med kondition både där och i Söderhamn. 1869 började M i Härnösand egen rörelse som skräddaremästare. Skrädderiet förbands snart med varuhandel och krävde ökade utrymmen. Efter tre år köpte han egen fastighet vid Långgatan 2. Rörelsen utvecklades med bla klädeshandel, buntmakeri och trikåstickning men begränsades senare till att omfatta endast garn- och vävnadshandel. Skrädderiet upphörde, men från M:s lager försågs skräddare och hemsömmare med tyger och sybehör. Rörelsen fick alltmera karaktär av partihandel. 1897 anställdes resande, och sonen Mauritz upptogs som kompanjon. Men redan 1903 separerade far och son såtillvida att sonen övertog minuthandelsrörelsen, medan fadern ägnade sig åt partihandeln, från 1901 med hjälp av sonen Paul.

Under denna tid satte den expanderande träindustrin sin prägel på Ådalen, och konjunkturerna gynnade en initiativrik och driftig företagare som M. Han togs även i anspråk för en rad kommunala värv.

1884 inköpte M egendomen Hvilan, som bestod av jordbruk med 22 tunnland jord. Gården blev fram till 1913 familjens bostad, och man bedrev också kreatursskötsel.

Sedan 1876 fanns en regional form för Evangeliska fosterlandsstiftelsen i Ångermanland, kallad Ångermanlands lutherska, evangeliska missionsförening. I detta "lågkyrkliga", av väckelsefromhet, bibeltro och missionsiver präglade föreningsliv, där bundenheten till sv kyrkans lära och kyrkliga ordning var stadgeenligt garanterad, hörde M från början hemma. I denna andliga miljö fanns behov av en gudstjänstlokal vid sidan om socken- eller stadskyrkan. Här satte M in sina resurser för att få till stånd den samlingslokal som kallades Lutherska bönhuset.

Vid denna tid hade emellertid P P Waldenström med sina nya tankar om försoningen skapat oro inom såväl låg- som högkyrkliga kretsar. Och vad som på kyrkligt håll syntes om möjligt än mera oroande var hans böjelser för ett nattvardsfirande vid sidan om sv kyrkans ordning och en församlingsbildning på den personliga trons och bekännelsens grund. M kom snart att höra till dem som lyssnade till de waldenströmska tongångarna. Det ledde till att han och några likasinnade ställdes utanför missionsföreningen. I den situationen bildades 1879 en ny regional missionsförening, Södra Ångermanlands missionsförening, med anknytning till Sv missionsförbundet, där M blev ordförande. Ur protokollet från föreningens första årsmöte, som hölls på M:s vind, kan följande läsas: "De under glädjetårar uppsända tackoffren till Herren från den mörka vinden, de högljudda sångerna och de hjärtliga förmaningarna till broderlig uthållighet skola aldrig glömmas" (cit efter Andersson).

Innan denna regionala missionsförening tog form, hade tidigare under året bildats en ny lokal organisation. Bland de sex som förenades i den fanns M. De hade samlats hos sjökapten C A Åhman för att överlägga och besluta om en sak som länge sysselsatt deras tankar, nämligen "bildandet av en Guds församling – en uppå apostlarnas tro och bekännelse grundad församling – även på vår ort" (Härnösands missionsförs 100 år).

Denna på personlig tro och bekännelse grundade församling gavs namnet Härnösands brödraförening. Då den lilla gruppen förlorat sin andliga hemvist i Lutherska bönhuset, fick den tillsvidare mötas i förhyrda lokaler, bl a i ett baptistkapell.

Det föll på M:s lott att för brödraföreningen låta uppföra en gudstjänstlokal, som fick namnet Immanuelskyrkan. Den invigdes 1889 och församlingen fick disponera den i förhoppningen att kunna lösa in den, vilket dock inte lyckades. 1895 kunde emellertid församlingen ta i besittning en ny gudstjänstlokal, Betania, som efter senare om- och tillbyggnad kallades Missionskyrkan.

M har själv framhållit att han alltid varit religiöst intresserad och att han varit god vän med Waldenström, intresserat sig för dennes förkunnelse och tillhört Sv missionsförbundet.

Beträffande förhållandet mellan M och Waldenström kan anföras att M i motsats till Waldenström, som var en övertygad anhängare av barndopet, inte tycks ha låtit döpa något av sina många barn i andra giftet. Det visar att M stått under inflytande av den baptistiska dopåskådningen. M var således engagerad i vad som i de waldenströmska kretsarna kallades den nytestamentliga församlingen i motsats till den efter territoriella gränser formerade kyrkliga församlingen.

M, som på egen hand lyckades bygga upp en ansenlig affärsrörelse, fick en ledande ställning i traktens liv. Han grundade flera församlingar och var en drivande kraft när det gällde att uppföra frikyrkliga samlingslokaler.

Författare

William Öhrman

Arkivuppgifter

M:s självbiogr anteckn:ar hos sondottern G Forsslund, Danderyd.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: A Andersson, Sv missionsförb. 3 (1929); Härnösands hist, 3 (1981): Härnösands missionsförs 100 år (1979); SMoK. – Nekner över M i Vesternorrlands alleh o Hernösandsposten 13 okt 1909 o i Pietisten 8 nov 1909.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Modig, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9396, Svenskt biografiskt lexikon (art av William Öhrman), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9396
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Modig, urn:sbl:9396, Svenskt biografiskt lexikon (art av William Öhrman), hämtad 2024-04-25.