Montan, släkt



Band 25 (1985-1987), sida 670.

Biografi

Montan (Montán), släkt, härstammande från Lambrikt Petri (d 1691), som i Västerås skola kallades Noraeus, i gymnasiet och vid inskrivningen vid universitetet i Åbo Norinus men från prästvigningen 1668 Montanus. Om hans ursprung är säkert känt endast att han 1686 av sin bror bergsmannen Anders Persson utlöstes ur dennes tydligen ärvda gård i Norra Husby i Nora, Ör. En uppgift (Örnberg; Johansson), att han skulle ha varit sonson till en bergsman Lambrecht Persson i Born, Nora, som förekommer i handlingar från åren 1606–37, torde endast vara en namnkombination; det ovanliga förnamnet talar dock sannolikt för släktskap. Han blev 1680 rektor för skolan i Nora och 1685 komminister i Järnboås, Ör.

Son till honom var Nils M (1673–1729), som blev rektor för skolan i Nora 1700. Denne uppges (Västerås hm) ha haft en son med namnet Christian. Han torde vara identisk med Christian M (d 1791 i Åkarp, Asarum, Blek, 81 år gammal), som 1741 (tf 1740)–1759 var kronofogde i Norra och Södra Vedbo, Jönk, och vid sin död kallas kamrerare. Denne fick nämligen i Eksjö en son med namnet Erik Lambert 1746 och två söner med namnen Nils Zacharias och Nils Gustaf 1745 resp 1748. Den nämnde Nils Gustaf M (1748–99) deltog i sjöslaget vid Hogland 1788, befordrades till major 1793 och fick avsked 1796. Andra söner till Christian M var kh Christian Tiburtius M (1749–1811) i Träne, Krist, och fänriken och bryggaråldermannen Zacharias Peter M (1754–1817) i Kalmar.

Rektorn Nils[2] M:s bror bruksförvaltaren Eric M (1678–1725) i Värnäs, Grythyttan, Ör, var i äktenskap med en syster till riksrådet greve Eric von Stockenström (jfr bd 24, s 561) far till bergsfogden i Grythytte, Hällefors och Hjulsjö bergslager Eric M (1718–53), vars änka i sitt senare äktenskap blev mor till brukspatronen Wilhelm Hising (bd 19). I äktenskapet med M föddes sonen Eric M (1748–1816), som blev kronofogde i Kungsörs fögderi, Vm, 1773, tog avsked 1780 och fick landskamrerares titel samt var bergsfogde i Skinnskatteberg, Vm, 1785–98. Hans son bruksägaren Vilhelm Eric M (1779–1842) blev borgmästare i Arboga 1815 och fick lagmans titel 1827 samt var riksdagsman 1823 och 1828–30. Som riksdagsman föreslog M vid förstnämnda riksdag under diskussionerna om konstitutionella garantier för penningvärdet, att besluten om sedelmyntet och dess förhållande till silver skulle fastställas som grundlag. Vid den därpå följande riksdagen var bl a ett förslag till vidgad representation under debatt i borgarståndet. När det gällde delfrågan om bruksägares rösträtt var M emot förslaget och lanserade idén att ofrälse bruksägare och jordägande ståndspersoner borde få bilda ett femte stånd. Son till denne var klädesfabrikören Eric Carl M (1812–73) i Karlstad. Hans äldre halvbror advokatfiskalen i Riksbanken Erik Wilhelm M (1807–70), som blev rånmördad, var i äktenskap med en faster till statsministern Karl Staaff far till professor Erik Wilhelm M (M 1) och till huvudredaktören Carl Otto M (M 2). Deras bror kontraktsprosten Pehr Ferdinand M (1851–1920) i Husby, Kopp, var i äktenskap med en dotter till biskop Carl Alfred Cornelius (bd 8) far till kontraktsprosten Pehr Erik M (1895–1968) i Lindesberg,som bl a skrev Högmässans psalmer, en orientering för präster och lekmän jämte psalmboksförslag i anslutning till den sv evangelieboken (tills med Å V Ström, 1942; omarb uppl 1962), Einar Billing, en konturteckning (1943), Vittnen och ordets tjänare (1950), "Du Herrens tjänare ..." en studie rörande det evangeliska prästidealet i Sverige (1955) och Einar Billing som kristen personlighet (1962). Erik M:s efterlämnade brev, anteckningar, ms och tidningsklipp finns i Västerås stadsbibliotek. Son till honom är journalisten Alf Montán (f 1921, d 2012[1]).

Utan påvisbart genealogiskt samband med denna släkt var Nils Thorvald M (1916–86), som upptagit namnet från sin värmländska mödernesläkt, inom vilken släktnamnet tidigast uppträder i mitten av 1800-talet. Nils M blev byråchef i UD 1954, handelsråd i Washington 1956, ambassadråd 1959 och chef för Sveriges delegation i det då nybildade EFTA med ambassadörs ställning 1960 samt för Sveriges delegation hos de internationella organisationerna i Geneve 1963. 1966 blev han nordisk chefsförhandlare vid de tullförhandlingar inom GATT som går under namnet Kennedyrundan, och 1967–72 var han sändebud i Bonn.

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Sv släktkal, 18 (1967); Örnberg, 5 (1889). – Lambrikt Petri Montanus: Öns renov domb, vol 43, f452v, RA; Consistorii academici Aboensis äldre protokoller, 2–3 (1887–98); (J Johansson,] Noraskogs arkiv, 1 (1889–91), s 36; V Lagus, Abo akademis studentM, 1 (1891), s 84; W Tham, Lindesberg o Nora genom tiderna, 2 (1949); Västerås hm, 2:1 (1971). – Nils M: Tham, a a; UUM 1 (1900-1911); Västerås hm, 3 (1846). – Christian M: Kammarkolks kanslis arkiv H I a: 17: 22 jan 1740: resolv nr 2, J A Almquists lappkatalog över landsstatstjänstemän efter 1630: F 41, RA; Kansliets arkiv Bla: 111: 7 aug 1759, Kammarkollegiet, Sthlm. – Nils Gustaf M: M 1833, RA; H Börjeson, Biogr ant:ar om örlogsflottans officerare 1700–1799 (1942). – Christian Tiburtius M: Lunds hm, 5 (1858), s 109; Setterdahl; SjSk 1; SjSk 2, s 509. – Zacharias Peter M: M 1116, RA. – Eric M (d 1725): Johansson, aa; UUM 1, 4 (1900–1971). – Eric M (d 1753): Bergskoll; Johansson, aa; UUM 2, 4 (1919–71). – Eric M (d 1816): Kammarkolks kanslis arkiv H I a: 43: 18 juni 1770 pres o 18 jan 1771, H I a: 44: 17 nov 1773, res nr 2, H I a: 48: 16 juni 1780, J A Almquist, aa: F 140, RA; Bergskoll. – Vilhelm Eric M: Biographica, RA; P G Andreen, Politik o finansväsen från 1815 års riksdag till 1830 års realisationsbeslut, 2:2 (1961); S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700–1865 (1973); G Heckscher, Konung o statsråd i 1809 års författning (1933); Millqvist; G Qvist, Kvinnofrågan i Sverige 1809-46 (1960). – Eric Carl M: C E Nygren, Carlstads hist, omfattande de femtio åren närmast före stadens brand 1865 (1914); dens, Karlstads brand 1865 o stadens senare hist (1915). – Eric Wilhelm M: Tidningsklipp, SBL; Riksbankens mssaml, vol 12:1, RA; A Attman, Adertonhundratalet (Fagerstabrukens hist 2, 1958), s 90, 679; Ö Tigerstedt, Kavalkad (d:o, 4, 1957). - Pehr Ferdinand M: TU 7:78, KB; L Kihl-berg, Karl Staaff, 1–2 (1962–63); H T Ohlsson, Biogr M öfver sv kyrkans prästerskap 1914 (1914); SPG; Väd ? 1920 (1920). – Pehr Erik M: E Ahrnfelt, Erik M in memoriam (SvD 12 nov 1968); G Billing, Några glimtar från biskopsgården i Västerås (Hågkomster o livsintryck, 25, 1945), s 31; Biogr M över sv kyrkans prästerskap 1970 (1971); Prosten E M:s arkiv nu på Västerås-bibliotek (Bergslagsposten 17 april 1972); RA-nytt 1972:1 (De enskilda arkiven, 13), s 10; SFL 1941–50 (1953); d:o 1951–55 (1959); d:o 1956-60 (1963); d:o 1961–65 (1968); d:o 1966-70 (1975); Väd 1969 (1968); Väv. Svealand (1. uppl 1947; 2. uppl 1964). – Nils Thorvald M: Nils M (DN 21 mars 1986); G Ryding, Nils M (SvD 19 mars 1986); Väd 1985 (1984); Väv. Stor-Sthlm, 2. uppl (1962).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Dödsår tillagt, 2017-01-04
2. Korrigering av tidigare, felaktig, namnuppgift, 2017-01-04


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Montan, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9446, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9446
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Montan, släkt, urn:sbl:9446, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se