Jacques Morel

Född:1620 – Frankrike
Död:omkring 1689 – Klara församling, Stockholms län

Bokbindare


Band 25 (1985-1987), sida 723.

Meriter

Morel, Jacques, f omkr 1620 i Frankrike, d 1689 (27 nov betaldes för gravöppn) i Sthlm, Klara. Drottning Kristinas bokbindare ca 4954, kammarbokbindare ca 58ca 73, kanslibokbindare 6087. G m NN, levde ännu 1691.

Biografi

I slutet av 1640-talet anlände M till Sverige, en i mängden av inkallade franska lärde, konsthantverkare och specialiserade yrkesmän, som kom att utgöra ett markant inslag i Kristina-tidens Sthlm, där "hela hovet var på fransöskt maner" (Ekeblad). Att M tillhört den stora parisiska boktryckar- och bokhandlarsläkten Morel är en naturlig förmodan, som dock inte kunnat bekräftas. Enligt k brev 31 juli 1651 beviljades han en årslön av 600 dlr smt och var därmed välbetald; kammarkollegiets bokbindare hade 150 dlr smt. På kvittenser från åren kring 1650 kallar sig M "libraire", i överensstämmelse med synsättet i Frankrike, där bokhandlarna också åtog sig inbindning. Av svenskarna kallades han däremot alltid "fransöske bokbindaren".

Ett tidigt exempel på M:s förmåga är inbindningen av ett presentationsexemplar av J Freinshemius' (bd 16) Supplementorum Livianorum decas i två vol (Sthlm: Janssonius, 1649; KB). Banden visar flera anmärkningsvärda drag. De är i röd marokäng, vilket då ännu inte användes av sv bokbindare. Utförandet demonstrerar de senaste nyheterna i fransk bokbandskonst. Pärmarna har skinnspegel, ett bruk som introducerats i Frankrike omkr 1640. Det turkiskt marmorerade försättspapperet liksom den i de silkesstickade kapitälbanden inslagna silvertråden var också modernaste franska bruk.

Sådana lyxband fick dock M sällan utföra. Som drottningens bokbindare blev han ansvarig för den praktiska bokvården i det k biblioteket, som genom stora inköp och inströmmande krigsbyten omkr 1650 växte med tiotusentals volymer. Mängden av reparationer och nybindningar gjorde strikt enkelhet nödvändig, men det var också en dygd for Kristina att inte överbetona böckernas yttre framtoning. Huvudsakligen utförde M band i mörkbrun sprängd kohud med sparsam linjedekor. Sådana omsluter handskrifter ur drottningens samlingar som nu finns i UB i Leiden, Vatikanbiblioteket och KB.

Även efter Kristinas tronavsägelse stannade M i Sverige, trots att hans situation som frimästare utanför skrået innebar praktiska svårigheter. Flera av hans finare arbeten har anknytning till holländaren Janssonius' med k privilegium av 1647 och statligt ekonomiskt stöd bedrivna bokhandel och tryckeri i Sthlm och Uppsala. Att denna verksamhet fortsattes också efter privilegietidens utgång irriterade bokbindarämbetet i Sthlm, som 1658 klagade hos magistraten över vad man ansåg vara intrång i skrårättigheterna. Utöver mot Janssonius riktade sig skrivelsen mot "den frantzösiske bokbinder", som band böcker för boklådan. Detta för M säkert viktiga näringsfång upphörde snart, då föreståndaren H Curio (bd 9) blev akademiboktryckare i Uppsala och stockholmsbokhandeln nedlades.

Att som skråbokbindarna handla med bundna böcker från egen bod var för M inte möjligt. Dock ombesörjde han försäljningen av den bok, som hans landsman Romble Salé, köksmästare hos riksrådet Gustaf Soop, hade översatt och på eget förlag gett ut 1664, Then frantzöske kocken och pastey-bakaren.

M hade emellertid lyckats säkra fortsatt arbete i statlig tjänst. Tidigast 1658 blev han kammarbokbindare; den som hantverkare släte Moritz Zimmerman tycks då ha avpolletterats. Till detta kunde M snart lägga kansliets inbindning. Under 1660-talet svarade han i allmänhet för bindningen av räntekammarböcker, slottsräkenskaper, hovkassaräkningar och riksänkedrottningens huvudböcker. M utförde också band för enskilda personer, bland vilka särskilt kan nämnas M G De la Gardie och dennes bibliotekarie G L Forstenheuser.

De statliga tjänsterna gav vissa skatteförmåner och andra fördelar men ingen ekonomisk trygghet. Lön liksom ersättning för utfört arbete kunde dröja. Räntekammarböckerna belyser M:s situation. 1664 fick han en summa "för sin stora fattigdom", 1677 utbetalades en del av lönen, då "han den förutan omöjligen kan subsistera", och 1686 erhöll han, "hel fattig och nödlidande", något av sin fordran.

Senast 1673 hade M fått avstå en av sina tjänster; då förordnades Peter Sparff till kammararkivets bokbindare. Som kanslikollegiets bokbindare fortsatte dock M så länge han orkade. 12 sept 1687 antogs Didrich Volcker, som då var kammarbokbindare och redan en tid hjälpt den åldrige M, till kanslibokbindare med en tredjedel av lönen; två tredjedelar skulle M få behålla under sin livstid, "i ro och utan något arbetes förrättning". Den tiden blev ej lång. 13 dec så meddelade Volcker att M för några dagar sedan avlidit.

För sin tidiga produktion i Sverige använde M utmärkt skinn- och pappersmateria] från kontinenten. Senare sjönk standarden, troligen av ekonomiska skäl. För pärmdekoren brukades till en början ofta filigranstilen av M, "en av dess elegantaste företrädare" (Lindberg 1980). Under 1660-talet använde han solfjädersdekor. Kvaliteten är dock ojämn; hans guldtrycksteknik har klandrats av sentida yrkesmän (tex Hedberg). Trots sina nyheter kom M:s arbete knappast att påverka sv bokbinderihistoria. Som frimästare kunde han inte få några gesäller och sålunda inte föra sin franska tradition vidare. Den tyska dominansen fortsatte i sv bokhantverk.

Författare

Per S Ridderstad



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Volrer bundna av M fr a i KA, SIA o KB.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: J Ekeblad, Brev 16391655, ed S Allén (1965); A Hedberg, Sthlms bokbindare 14601880, 1 (1949); S G Lindberg, Queen Christina bindings (Queen Christina of Sweden, ed M v Platen, 1966); dens, Mästarhand (1980); J Rudbeck, Sv bokband, 1 (1910).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacques Morel, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9492, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per S Ridderstad), hämtad 2019-10-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9492
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacques Morel, urn:sbl:9492, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per S Ridderstad), hämtad 2019-10-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se