Johan (John) T Morén

Född:1854-05-26 – Kalmar domkyrkoförsamling, Kalmar län
Död:1932-04-07 – Bromma församling (AB-län), Stockholms län

Folkskollärare, Organist, Kördirigent, Musiklärare, Klockare


Band 25 (1985-1987), sida 726.

Meriter

Morén, Johan (John) Teodor, f 26 maj 1854 i Kalmar, d 7 april 1932[1] i Sthlm, Bromma. Föräldrar: folkskolläraren Olof Johan M o Johanna Maria Thoren. Folkskollärarex i Uppsala 75, organist- o kyrkosångarex för J A Josephson (bd 20) i Uppsala 76, folkskollärare i Österbybruk, Österlövsta, Upps, o Norrtälje, musiklärarex vid Musikkonservatoriet 31 maj 88, musiklärare vid h a l i Norrtälje, led av centralkomm för Sv kyrkosångens vänner 89, klockare o kördirigent i Hedvig Eleonora förs, Sthlm, 92, t f kantor där 02, kantor där 27 juni 06, led av komm ang liturgiska bilagor till kyrkohandboken okt 10–juli 14. – Litt et art 14.

G 1) 25 aug 1878 i Film, Upps, m Alma Mathilda Hübinette, f 31 juli 1861 i Husby-Långhundra, Sth, d 23 nov 1899 i Sthlm, Hedv El, dtr till räckardrängen Henric Wilhelm H o Catharina Charlotta Pousette; 2) 5 april 1902 i Sthlm, Hedv El, m Sofia Näf, f 24 sept 1876 i Ramsberg, Ör, d 6 juni 1970 i Sthlm, Osc, dtr till lantbrukaren Josef N o Maria Lovisa Redin.

Biografi

Efter lärartjänst i Österbybruk och Österlövsta och musiklärartjänst i Norrtälje blev John M 1892 klockare och körledare i Hedvig Eleonora församling, där han med tiden blev ordinarie kantor. I det arbete för en liturgisk och kyrkomusikalisk förnyelse av kyrkans gudstjänstliv som tog sig uttryck i bildandet av sällskapet Kyrkosångens vänner 1889 blev M snabbt en av de ledande. Sin viktigaste insats gjorde han utan tvivel som redaktör och medutgivare av en rad liturgiskt musikaliska samlingsverk: Valda koraler i gammal-rytmisk form (1892–94), Förslag till missale (1914), Förslag till vesperale (1914), Förslag till hymnarium (1914) och Sv koralbok (1922).

I koralfrågan anslöt M sig till den av romantikens historiska intresse inspirerade riktning som ville återställa de klassiska koralmelodierna till deras ursprungliga, rytmiskt livligare former, en riktning som i Sverige företrätts av bl a prosten Per Petterssons (1858) och organisten C R Humblas (1885) koralböcker. Härigenom kom M i motsättning till det övervägande flertalet sv koralboksutgivare, som mer eller mindre byggde på J C F Hæffners (bd 17) rytmiskt utjämnade koralstil. M:s hängivna arbete hade viss framgång, inte minst genom sällskapet Kyrkosångens vänners intensiva verksamhet under 1900-talets första decennium. Han kom dock inte med i den 1916 tillsatta koralboksnämnden, vars arbete i stället väsentligen byggde på Hæffnertraditionen. En bidragande orsak till detta kan ha varit att prosten Richard Norén – M:s kamrat i koralarbetet och starkt musikteoretiskt intresserad – på ett olyckligt sätt kopplat samman frågan om de rytmiska koralformerna med vissa teorier från antik grekisk metrik (Aristoxenos) som vid denna tid lanserats av den tyske musikteoretikern Rudolph Westphal. Som en protest mot 1921 års officiella koralbok utgav M 1922 Sv koralbok, där han i förordet dels skarpt kritiserade koralboksnämndens arbete, dels hävdade synpunkter och principer som i vissa stycken var före sin tid.

Medan 1914 års Förslag till missale i huvudsak innebar en redigering av materialet i Musiken till sv mässan (1897), var M:s skapande roll större i förslagen till vesperale och hymnarium. I samarbete med biskop U L Ullman utförde han här ett arbete som under flera decennier skulle komma att bilda grunden för den liturgiska musiken i vårt land. Trots viss musikalisk överlastning och trots osäkerheten inför den gregorianska sången visar vesperalet både en önskan att återknyta till en äldre sv tradition och en vilja till nyskapande inom de givna ramarna. Och i hymnariet renodlades och berikades traditionen från J A Josephsons Zion: här skapades en rikhaltig och stilbildande repertoarsamling för kyrkligt bruk med en klar och fast anknytning till de olika högtidernas teologiska innehåll.

I sin omfattande verksamhet som tonsättare av gudstjänstlig "bruksmusik" – hymner, motetter, barnkörsatser och liknande – framträdde M i viss anslutning till den mendelsohninspirerade tyska kyrkokörstilen under 1800-talets senare hälft men dock med en stramare profil. I klassisk kyrklig stil använde han ofta imitationen och fugatot i sina korsatser, och många av hans körkoraler visar en strävan att knyta an till de tyska 1600-talsmästarna (Schein, Schütz).

Författare

Jan Håkan Åberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Kompositioner: Gudstjänstbunden vokalmusik: i tryck: Vi prisa dig, f sopr, alt, tenor o bas (Musiken till Svenska mässan ... 1897, Lund 1898, nr 28); 18 "introitusantifonier" (M, Förslag till missale), bla Se, jag bådar eder stor glädje (även i Den svenska mässboken, 2, Sthlm 1945); koraler: Herre, du som från det höga, 1894 (M, Valda koraler, Svensk koralbok i reviderad rytmisk form ..., Lund 1901, o M, Svensk koralbokj, Ack Herre dig förbarma, 1894, o En fridens ängel ropar kom, 1900 (Sv koralbok, 1901, o M, Sv koralbok), Ho är den som, trött av striden, 1916 (M, Sv koralbok, Den sv koralboken, Sthlm 1939, o Islands koralbok Salmarsongs-bök, 1936), Oss himmelens Gud vill vara när, 1910 (M, Förslag till vesperale, o Den sv koralboken, 1939, även som motett), Den mun är tyst, Ack jordens barn, vår tid är kort, Nu haver denna dag, Snart döden skall det öga sluta o Far din väg, du onda värld (M, Sv koralbok); i ms: ett 30-tal koraler o koralsatser. – Kantater: i ms, stencil: Kantat för orgel och kör vid Hallsbergs kyrkas invignings- och hundraårsfest 1924 (text E J Andersson); Till Almby kyrka, kantat till kyrkans invign efter restaureringen 1926–27 (text A Johansson); Kantat vid invigning av Tranås nya kyrka den 1 s i Advent 1930, f soli, kör, stråkork o orgel, 1929 (psalm- o bibeltexter); förslag o utkast. – Hymner o motetter for blandad kör och damkör: i tryck: serien Motetter och hymner: Ave crux, Ave verum corpus, De som med tårar så, Dig lyft min själ, En stjärna gick på himlen fram, sats, För alla helgon, Halleluja, Herren vår Gud, 1920, Herre Gud, må dina ögon, Honom som förmår göra, 1923, I helig, signad julekväll, I världen haven I tvång, Kommen, låtom oss gå upp till Herrens berg, 1917, Loven Gud i hans helgedom, Med Slmeon jag far i frid, När livet skall upphöra, sats, O mänskor, vänden om till Gud, Saliga äro de döda, Säg, vad är den frommes död, Till den jord, som låg i natt, 1918, Uti en krubba Jesus låg, 1919, Var och en som dricker, Veni Sancte Spiritus (O du Helge Ande), Villigt kommer ditt folk; Tolv nya motetter: Herre, Herre, till dig, 1924, Hur ljuvliga äro icke dina boningar, Kommen till mig, 1930, Jag är vägen, sanningen och livet, 1930, Sannerlig, han bar vår krankhet, 1930, Så biden tåligt, mina bröder, Så älskade Gud världen, Detta är Guds vilja, Ve världen, 1930, O Herre Gud, var mild och god, Land, hör Herrens ord, Herre, hör min röst, 1930; Femton hymner och motetter: Oss är fött ett barn, 1929, Jag sjunga vill min julesång. 1925, O Jesu, du Guds rena Lamm, 1929, O påskafröjd, o segerbud, Ingen, så ditt ord oss lär, sats, 1926, O hur sälla äro ej de fromma, sats (även f orgel), Fördenskull, Jesu, led du mig, sats, 1927, Herre, gå ej til! doms, 1928, Med tacksam röst och tacksam själ, Herre Jesu, herde god, sats, Vårt hus, o Herre, färdigt står, 1925, Herren är min herde, Så bida ej i fjärran, sats, Fridsriket kommer [Han kommer, han kommer, den dag som vi bida], 1925, Fader vår; motetter även i M, Förslag till vesperale och/eller Förslag till hymnarium: Allas ögon vänta efter dig (2 sättningar), Du går, Guds Lamm, du milda, Frukta dig icke, du lilla hjord, Frukta dig ej, du lilla hjord, Fräls ditt folk, Fröjden eder I Sions barn, Given åt Herren I Guds söner, Given åt Herren I folkets släkten, Gud, lär mig dock besinna, Hednavärldens långa natt, Hemlandstoner mäktigt ljuda, Herre, handla icke med oss, Herre, hela riket akta, Herre, när jag dig haver, Herren vår Gud vare med oss, Hjälp att dig vi älska må, Hosianna, Davids son, Hvilken är den stora skara, I Jesu namn skola sig böja alla knän, I kristne, våren redo, Inför dig vår herde står, Jag kommer, Jesu, på ditt bud, Jesus, du sänkt dig djupt i nöden, Låt oss fröjdas, gladligt sjunga, Nu blir det sommar, vän och blid, Oss himmelens Gud vill vara när (även som koral), Sc vi gå upp till Jerusalem, Statt upp, var ljus, Så skön en väg ej finns på jord, Upptänd ditt ljus, o helge And', Upp Sion, att med jubelsång, Ur djupen ropar jag till dig, Vad jubel Herren hör, Var mig nådig, Väldigt går ett rop, Välsigna, gode Gud, vår konung och vårt land, Välsigna, o Gud, det helga förbund; i andra utg o sep tr: Herre, bliv när oss, ur Hallsbergskantaten (Tidskrift för kyrkomusik o sv gudstjänstliv 1927, nr 6, Musikbilaga), I Jesu namn (Sången, 1929:4), O Guds Lamm (ibid, 1942:4), Klockor ringa, klockor klinga, julhymn (Församlingsbladet, 1930:5), Se mörker övertäcker jorden (R Norén, Martin Luther, Guds man, Sthlm 1917), Låt denna dag, o Herre Gud, bröllopshymn, Saliga, ja saliga, 1928, Sig fröjde nu var kristen man, Saliga de som höra Guds ord; ett hundratal sättningar till melodier av andra tonsättare, de flesta i M, Förslag till vesperale o Förslag till hymnarium; i ms o stencil: ett tjugotal motetter, MAB. – Sånger för manskör: i tryck: Herre, vår Gud, du härlig är, Hör den bön, dig hjärtat ägnar, När i välgångs goda dar, Ack, att jag dit ur sorg och nöd, sats, Dig vare lov och pris, o Krist, sats, Vår Gud är oss en väldig borg, sats, d:o, gammalrytmisk form, sats (Manskören, utg av H Lindqvist, Sthlm 1897); När får jag ro?, Lovsång, Veni Sancte Spiritus (Svenska KFUM-kören 1894–1919, Sthlm 1919); Solguld och snöande äppelblom (Vår sång, 1930); i ms: 4 sånger f mansröster insända till Sällskapets för sv kvartettsångens befrämjande pristävlan 1919 (pseud: Tonus Peregrinus): Jordens oro viker, Lammet som var slaktat, Mina lefnadstimmar stupa, Tanke vars strider blott natten ser; 6 hymner f mansröster insända till d:o 1931 (pseud: Quidam): Befall din väg åt Herren, Herre Gud Sebaot, Loven Herren, Säll är den som icke vandrar, Tacken Herren, Var mig en stark tröst; 4 andra sånger. – Sånger för en röst eller 1- till 3-stämmig kör med orgel/ piano: i tryck: i M, Förslag till vesperale o Förslag till hymnarium: Den stora vita här, Hvilken är den stora skara, I denna ljuva sommartid (även sep), Konung och rike, Låt oss fröjdas, gladligt sjunga (även i sats för bl kör), Milde Jesu, dem ledsaga (även sep), Mitt rätta hem, O Gud som herdar givit, Saligt är det folk, Se Guds Lamm (även sep), Till fromma jungfrun ängeln gick (d:o), Ur djupen ropar jag till dig, Vi redt åt dig ett hus, o Gud (även f bl kör); i andra utg: Herren är min herde (sep), Hör hur templets klockor ringa, julsång för hemmet (En julbok, u å), Tre visor (text N P Ödman, sep u å), Vad är det väl för jubelrop, julsång för de små (Hemmets jul, 1929); i tr o ms: ett 30-tal sättningar till mel av andra tonsättare; i ms: ett 20-tal sånger. – Verk för orgel: i tryck: Jul, pastoral G-dur; O hur sälla äro ej de fromma, koral m variationer (Postludier, utg av A Runbäck o W Åhlén, d 2, 1937, se även Hymner ...); Femtio koralförspel, Sthlm 1916; 34 koralförspel (Kyrkosångens vänners samling af koralpreludier, utg av G T Lundblad, d 1–2, Skara 1902-03, o 3-5, Lund 1904–06; omkr 250 förspel o modulationer (M, Förslag till vesperale); i ms: 24 koralförspel samt Tolf smärre "anslag" (på begäran att spelas under läsningen av välsignelsen); Sorgmarsch f aeolisk, Sorgmarsch b-moll, d:o a-moll (även för piano 4 h), d:o a-moll, till G Hazelius' jordfästn i Oscars kyrka 1905, d:o f-moll 1919, Petit Marcia funèbre e-moll, Marcia funèbre c-moll, 1927, Marsch religioso C-dur, Andante a-moll, Melodi A-dur, Bröllopsmarsch F-dur. – Övriga verk: i ms: ett tiotal f piano 2 o 4 h samt två för violin o piano. – Detaljerad o i det närmaste fullst förteckn över samtl verk i MAB, där även de flesta efterl ms förvaras. Tryckta arbeten: Valda koraler i gammalrytmisk form, med anlitande af de yppersta källor och med tillämpande af Aristoxenos' teori for musikalisk rytm i enkel fyrstämmig orgelsats utarb. D 1–2. 1891-94. Tv-8:o. (Tills med R Norén.) 1. Inledning samt Koraler till valda högtidspsalmer. Norrtelje 1891. VIII, 59 s. 2. Koraler till andra psalmer. Sthlm 1894. 80 s, gemens förord LV s. – Melodipsalmbok jämte utdrag ur svenska mässan, utg ... samt psalmernas förf o ålder. (Ur Petterssons koralpsalmbok.) Sthlm 1898. VIII, 717 s. (D:o.) -Några tankar om koralpreludier. Föredr (Kyrkosången, Sällskapet Kyrkosångens vänners årsskr, årg 3, 1901, Skara, s 68-73). – Helig eller profan musik i våra tempel? [Omsl.] Föredr vid Kyrkosångens vänners inom Göteborgs stift möte i Göteborg den 30 april – 1 maj 1907. Gbg 1907. 24 s. ([Omsl:] Skrifter utg afKyrkosångens vänner inom Göteborgs stift, 3.) – Kritiken af förslaget till kyrkomusikaliska bilagor, belyst. Sthlm 1915. 34 s. – Förslag till missale för svenska kyrkan. På K. Maj:ts nådiga uppdrag utg. Sthlm (tr Khvn) 1914. 4:o. X, 121 s. (Tills med U. L. Ullman; Inlcdn av M.) – Förslag till vesperale för svenska kyrkan. På ... 1–2. Sthlm (tr Khvn) 1914. 4:o. XII, 732 s. (D:o.) – Förslag till hymnarium för svenska kyrkan. På ... 1-2. Sthlm (tr Khvn) 1914. 4:o. XIII, 879 s. (D:o.) – Svensk koralbok. Sthlm (inlagan tr Mimenen) 1922. Tv-4:o. 4, 199 s, Efterskrift 4 lösa s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Art i SvD 17 febr 1945; Ladugårdslandet. Till Hedvig Eleonoras kyrkas 200-årsminne (1937), s 392 fT; J Nyvall, J M (Kyrkosångsförb 1947); Sohlman.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Korrigering av tidigare uppgift, , 2014-01-08


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan (John) T Morén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9498, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Håkan Åberg), hämtad 2018-11-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9498
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan (John) T Morén, urn:sbl:9498, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Håkan Åberg), hämtad 2018-11-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se