Thorbjörn Morén

Född:1781-11-08 – Ekshärads församling, Värmlands län
Död:1843-07-07 – Karlskoga församling, Örebro län

Präst, Pedagog, Riksdagsman


Band 25 (1985-1987), sida 728.

Meriter

Morén, Thorbjörn, f 8 nov 1781 i Ekshärad, Värml, d 7 juli 1843 i Karlskoga. Föräldrar: kh Jöns M o Elsa Märta Dejenström. Inskr vid UU 16 okt 98, disp pro exercitio 6 juni 01, pro gradu 14 maj 06, mag 14 juni 06, prästv 12 dec 06, huspredikant hos A L Lewenhaupt på Kasby, Sth, 07–08, pastorsadjunkt i Katarina förs, Sthlm, 1 jan–14 nov 09, bataljonspredikant vid Livregementsbrigadens grenadjärkår 12 april–20 aug 09, teol adjunkt vid KrVA 14 nov 09 (tilltr 1 maj 10)-30 april 13, eo hovpredikant 27 okt 10, pastoralex 21 juni 11, v slottspastor vid KrVA 1 okt 11, teol lektor o slottspastor där samt kh i Solna o Ulriksdal 1 dec 12 (tilltr 1 maj 13)–30 april 24, led av Sv bibelsällsk 17, av Samf Pro fide et Christianismo 20, teol prof:s n  ho v 30 maj 22, kh i Karlskoga o Bjurtjärn 31 maj 22 (tilltr 1 maj 24), kontraktsprost i Visnum 17juni 26–7 juli 41, deltog i riksdagarna 28–30, 34–35 o 40–41 (led av bankoutsk 28–30 o 34–35, av förstärkta statsutsk 28–41, av förstärkta KU 28–30, av förstärkta lagutsk 34–35, av KU 40–41, av förstärkta bankoutsk 40-41), TD vid UU 10 okt 30, led av Värmlands o Närkes hushålln:sällsk.

G 3 aug 1813 i Sthlm, Hedv El, m Brita Lovisa Bergsten, f 10 nov 1785 i Varberg, d 28 aug 1851 i Karlstad (enl bouppt 1852–III–107, SSA), dtr till hovpredikanten Erik B o Margareta Lovisa Nortun.

Biografi

Eftervärldens bild av M har främst präglats av hans energiska och målmedvetna insatser för folkskolans utveckling, ofta i strid med motsträviga sockenbor och ett försiktigt domkapitel. Han lyckades redan 1824 förmå sockenstämman i Karlskoga att besluta om inrättandet av en skola som skulle skötas av en utbildad lärare och enligt den i Sverige då nyligen introducerade växelundervisningsmetoden. Skolan startade följande år och var en av de allra första folkskolorna i landet med denna metod. Så beslutade sockenstämman bygga ett nytt skolhus. Detta beslut överklagades och upphävdes av domkapitlet, varpå M genom besvär förde saken vidare inför K M:t, som gick emot domkapitlet och stadfäste sockenstämmobeslutet. Nästa steg bestod i sockenstämmans beslut om en efter tidens förhållanden ambitiös skolordning. Sedan domkapitlet gjort vissa ändringar stadfästes denna av K M:t. Skolverksamheten i Karlskoga bedrevs inte endast i den fasta skolan utan också i ambulerande skolor. I en uppgift till Sällskapet för vexelunder-visningens befrämjande uppgavs att det sammanlagda antalet elever tom 1831 uppgått till ca 400.

M representerade Karlstads stift i prästeståndet. Efter att ha varit relativt passiv under de första riksdagarna utvecklade han stor aktivitet vid 1840–41 års riksdag och engagerade sig i en rad frågor. Hans politiska profil var i många stycken vag och något obeständig, vilket ledde till att han av vissa samtida bedömare uppfattades som "opålitlig". Han torde kunna betraktas som konservativ i konstitutionella och sociala frågor men reformvänlig i skolfrågor. I de häftiga striderna vid 1840–41 års riksdag försvarade han kungamakten och regeringen gentemot den liberala oppositionen och förordade endast en försiktig reformering av den ståndsriksdag som allmänt ansågs föråldrad. Gentemot tankar på ståndsriksdagens avskaffande pläderade han för dess bibehållande med den kompletteringen att vissa medborgare skulle beredas representation inom de existerande stånden eller genom införandet av ett femte. Valrätten borde grundas på det "direkta förhållandet" till samhället som utgjordes av försvarsplikt, skattebidrag eller bildning.

M:s allmänna samhällssyn var konservativ. "Folkets röst" var inte summan av de enskilda människornas uppfattning utan "allas förenade och sammangjutna mening", en "kemisk blandning" av meningar: den liknar "en stor orkesters samljud, till vilket alla stämmor giva sitt bidrag, utan att en enda bland dem höres särskilt ... Den är grunden för allt bestående, även Ståndsförfattningen".

M:s konservatism kom också till uttryck i synen på de sociala problemen i 1820- och 30-talens Sverige – i hög grad effekter av den snabba befolkningstillväxten inom de obesuttnas led – som han som församlingspräst mött i form av arbetslöshet och undersysselsättning, fattigdom och tiggeri. Hans allmänna hållning var moraliserande och hans recept präglade av krav på skärpt övervakning från samhällets sida, förbättrad uppfostran samt ökade arbetsinsatser och bättre ordning från den enskildes sida. Som konkreta åtgärder föreslog han en lag om arbetstvång (1834–35) och målsmans- och husbonderätt för fattigvårdsstyrelse över den som erhöll fattigförsörjning och understöd (1840–41). I ett anförande i prästeståndet klagade han på att socknarna var fyllda av "självsvåldiga, lättjefulla och odugliga personer, vilka icke vilja ha tjänst, icke arbeta och lära", att de "rotade sig samman" på marknader och ägnade sig åt bedrägerier med falska sedlar och ibland också stöld och rån. De var "ortens olycka" som man inte hade någon makt över att tvinga till "ärlig näring". Han menade att regering och riksdag var skyldiga att "behjärta detta onda" och ge socknarna "rätt att sörja för sin säkerhet, så framt ej all samhällsordning skall gå under".

Det intresse för folkskolans utveckling som M visat i sitt arbete som församlingspräst manifesterades även i riksdagen. Han tog aktiv del i den livliga debatt vid 1840–41 års riksdag som ledde fram till 1842 års folkskolestadga. I den centrala frågan om statsmakten skulle kräva en fast eller endast flyttande skolor i varje pastorat förespråkade han en fast skola – en föreskrift om en sådan skulle bli "ett nödigt locomotiv för socknar och föräldrar". Han hävdade emellertid både församlingarnas frihet att utforma skolan efter lokala förutsättningar och behov och föräldrarnas rätt att ordna hemundervisning, dock under förutsättning att denna kontrollerades. Han betonade skolans anknytning till kyrkan och prästernas ansvar, men han hävdade att skolan skulle ge undervisning även i andra ämnen än kristendomskunskap och läsning; han såg folkskolan även som en väg till arbete och livsuppehälle. Vad beträffar lärdomsskolan ivrade han starkt för den s k dubbla tjänsteårsberäkningens avskaffande. I frågan om elementarlärarnas representation i prästeståndet intog han en positiv hållning.

M var samtida med två av tidens ledande kulturpersonligheter, E G Geijer och E Tegnér. Trots att de alla var värmlänningar och hade många beröringspunkter – medlemmar i Götiska förbundet, kolleger i prästeståndet, M och Geijer studiekamrater i Uppsala, M och Tegnér verksamma i sv kyrkan – etablerades inga personliga relationer mellan M och dem. Tegnér var direkt kritisk, i varje fall inför tanken på M som biskopskandidat. Att se M:s gärning i relation till de två giganterna skulle emellertid vara att utsätta honom för en orättvis jämförelse och hindra eftervärlden att se honom i ett riktigare perspektiv. Han nådde visserligen inte karriärstegens topp – han blev inte biskop i Karlstad – men han tillhörde de ledande prästerna i stiftet, och han utförde en betydande insats på folkundervisningens område och bidrog verksamt till växelundervisningens införande i vårt land. På det lokala planet verkade han som en prost av gammal 1800-talsmodell: en ståtlig och vältalig förkunnare i kyrkan, en myndig och kraftfull ledare i socknen, en patriarkalisk och gästfri husfar och värd i prästgården.

Författare

Gunnar Richardson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Enstaka brev från M i KB o RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tal, då ... grefvinnan Margareta Hedvig Cronstedt ... jordfästes uti Carlbergs slotts-capell den 27 febr. 1816 (Minne af fru grefvinnan Margareta Hedvig Cronstedt, född friherrinna Ahlströmer, Sthlm 1816, s 3-20). – Predikningar. Saml 1* Sthlm 1820. 197 s. – Tacksägelse. Sthlm 1822. 14 s. [Anon; likpred över greve Nils Barck.] – Sedeläran i sammandrag. Försök. Sthlm 1823. 74 s, 1 pl. – Den redliges vandel och frid. Christelig betraktelse vid Konungens trotjenare, professoren ... Petter Mobergs jordfästning i Solna kyrka den 7 febr. 1824. Sthlm 1824. 21 s. – Betraktelse vid Konungens trotjenare, bergmästaren och bruks-patronen ... Bengt Didrich Myhrmans jordfästning den 30 october 1827. Örebro 1827. 4:o. 8 s. – Prädikan vid enkefru majorskan Anna Christ. Elds, född Lindeberg, begrafning i Bjurkärn den 4 juli 1830. [Östra] Tye 1831. 4:o. 11 s. Akad avh i Uppsala 1801, 1806 o 2 st som preses 1809 se Marklin, 1:1, s 112, 191 resp 145.

Källor och litteratur

Källor o litt: O Alin, Carl XIV Johan o rikets ständer 1840-1841 (1893); S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700–1865 (1949); L Dahlgren, Marie Charlottes dagbok (1931); J Grälen, Karlskoga folkskolor 1825–1925 (1925); G Heckscher, Sv konservatism före representationsreformen, 2 (1943); G Hornwall, Regeringskris o riksdagspolitik 1840–1841 (1951); Karlstads hm; [P Lagerhjelm,] Minnesteckn öfver T M (1843); C W Liljecrona, Bakom riksdagens kulisser (1917); K o H Lilljebjörn, Hågkomster (1911); PrRP 1828–1841; E Tegnér, Brev, ed Tegnérsamf, 5 o 7 (1956 o 1960); G Thunander, Fattigskola – medborgarskola (1946); A Unger, Liktal vid ... M:s begrafn (1843); A Warne, Läroverksfrågan i vårt land under 1840-talet (ÅSU 99-100, 1959).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Thorbjörn Morén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9499, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Richardson), hämtad 2022-07-02.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9499
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Thorbjörn Morén, urn:sbl:9499, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Richardson), hämtad 2022-07-02.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se