Biografi

Morsing, släkt, härstammande från handelsmannen i Ystad Mårten Togersson (d 1735, 84 3/4 år gammal), som ännu i notiser i dopboken för S:ta Maria församling i denna stad 1690–1700 saknar släktnamn men kallas M bl a i denna dopbok 1705 liksom i en uppgift från 1830 om en kalkinskription 1712 (Carlquist o Borg). Någon släktskap mellan honom och framstående danska personer med samma släktnamn (se DBL) har ej kunnat beläggas, ehuru en systerson till den danske viceamiralen Peter Jensen M (d 1678) varit handlande i Ystad (Lunds hm, 2:3, s 494); släktnamnet anses tyda på härkomst från ön Mors, i Limfjorden på norra Jylland. Mårten var en av Ystads rikaste män, men en uppgift (Bjurling, s 410), att han skulle ha varit rådman, har ej kunnat verifieras i rådhusrättsprotokollen. En av hans döttrar gifte sig med rådmannen i samma stad Martin Lorich (bd 24, s 116). Sonen Laurentius M (1698–1735) blev magister i Lund 1719 och var docent i matematik där 1722–26 samt blev kh i Håslöv, Malm, 1726 (tilltr 1727). Han var morfar till professor Lars Peter Munthe (s 815).

Laurentius M:s äldre bror handelsmannen Thomas M (1694–1747) i Ystad var sin fars like i rikedom. På sina skepp drev han huvudsakligen inrikeshandel med spannmål, timmer, tjära och salt, men han importerade sill från Khvn, vin och ingefära från Lübeck och lin från Riga och exporterade alun till Lübeck och korn till Bergen. Uppgifter (Bjurling, s 404 o 410), att M skulle ha varit rådman, har dock ej kunnat verifieras i rådhusrättsprotokollen och torde bero på förväxling med sonen Martin (se nedan). Han var svärfar till häradsprosten Lars Malmström (s 39) och far till Lars M (1740–1822), som var en av Ystads största spannmålshandlare och skeppsredare och med sina båtar livligt deltog i medelhavstrafiken, varvid han bl a importerade stora mängder salt från Sardinien och Sicilien. En uppgift (Bjurling, s 493), att han skulle ha varit rådman, har ej kunnat verifieras. Äldre bror till denne var prosten Michael M (1737–99) i Glemminge, Krist (nu Malm).

Michael och Lars M:s äldste bror, rådmannen i Ystad Martin M (1735–94), var en av Ystads främsta skeppsredare. Han var riksdagsman 1778–79 och 1786 och köpte 1786 säteriet Snogeholm i Sövde, Malm. Söner till honom var häradshövdingen i Bro, Håbo, Trögd och Åsunda (sedermera Upps:s södra domsaga) Joachim M (1767–98) och handelsmannen Hans Mathias M (1763–1851), som var svärson till sin farbror Michael M. Han importerade till Ystad stora mängder skinn från Bornholm och Jylland men var mest verksam som penningutlånare. M kom på äldre dagar på obestånd, uppsade 1833 sitt burskap och dog i fattigdom. Hans bror handelsmannen Thomas M (1759–91) i Ystad var far till grosshandlaren Martin Töijer (i dopboken Tögerson) M Thomasson (1790–1840) i Sthlm. Denne var 1840 riksdagsman och ledamot av konstitutionsutskottet, borgarståndets enskilda besvärsutskott, opinionsnämnden och förstärkta statsutskottet. M tillhörde riksdagens ivrigaste oppositionsmän, men senare uppgifter, att han skulle ha verkat för att den avsatte Gustav IV Adolfs son prinsen av Vasa (bd 19, s 324) skulle bli konung i Sverige, anses vara grundlösa (Lindeberg). Han sköt sig under riksdagen, vilket torde ha haft samband med hans konkurs.

Martin, Michael och Lars M:s bror Fredrik M (1746–1826) blev efter juridiska studier i Lund kanslist i kommerskollegium 1771 men tog avsked 1773 och blev grosshandlare i Sthlm. Han blev 1787 en av de sex huvudparticipanterna i Västindiska kompaniet, var 1801–10 ordförande i Sthlms 50 äldste och fick 1802 kommerseråds titel. 1797 hade M köpt Nyköpings mässingsbruk, som han 1821 fick K M:ts tillstånd att förändra till stångjärnsbruk. Han var svärfar till grosshandlaren friherre Johan Albert Kantzow d y (bd 20) och far till Lars Gustaf M (1794–1860), som efter verksamhet i ecklesiastikexpeditionen blev konseljnotarie och notarius publicus på S:t Barthélemy 1822, justitiarie där 1823, 1:e expeditionssekreterare i k kansliet 1828, chargé d'affaires och tf generalkonsul i Rio de Janeiro 1844 samt ordinarie d:o 1845. Hans äldre bror Thomas Fredrik M (1791–1858) valdes till riksdagsman för 1834 års riksdag, men valet ogillades, eftersom han då ännu ej varit borgare i Nyköping under den för behörighet lagstadgade tiden tre år. Bruket där ombildades 1840 till Nyköpings bruks- och faktoribolag med honom som disponent. Detta bolag utvecklades till en början men gick redan 1844 i konkurs. Senare var M ombudsman vid sjöförsäkringsbolaget i Sthlm och kamrerare hos grosshandelssocieteten där.

Thomas Fredrik M var i äktenskap med en fransyska svärfar till den finländske guvernören och historikern greve Carl Magnus Creutz (bd 9, s 85) och far till majoren och distriktschefen i Väg- och vattenbyggnadskårens östra distrikt (Ög, Jönk, Kalm, Gotl o Skar) Gustaf Napoleon M (1829-1901). Gustaf M var svärfar till konstnären Albert Sjöström och far till regementsläkaren med lic Paul Wilhelm M (1886–1945) i Karlstad. Wilhelm M var far till överläkaren med lic Per M (f 1928, d 2006^[1]) i Boden, gift med överläkaren där med lic Berit M, f Svahlin (f 1930, d 2007^[2]), och till rådmannen Björn M (f 1930) i Boden. Bror till Wilhelm M var landskaps- och porträttmålaren Paul Mårten Leopold M (1887–1971). Son till Leopold M är konstnären Ivar M (f 1919, d 2009^[3]).

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Robert Hembergs ms Ystadssläkter, Malmö stadsbibi (kopior av avsnittet om M hos GF o LLA); Danmarks gamle Per-sonnavne, 2:2 (1954–64); Sv släktkalendern, 12 (1938; tr 1937). – Mårten Togersson M: O Bjurling, 1658-1792 (Ystads hist, 1, 1956); S Carlquist o G Borg, Ystadshistoria i sten (1967); L Ljungberg, Släkten Krutmeijer (MFA 1937), s 50. – Laurentius M: Lunds hm, 2:3 (1951); C Papke, likpr över Laurentius M 1735 (uå); SjSkl; M Weibull o E Tegnér, LU:s hist 1668-1868, 2 (1868). – Thomas M (d 1747): Bjurling, a a; Carlquist o Borg, a a; SjSk 1. – Lars M: Biographica, serie II, RA; Bjurling, aa; F W Morén, 1792-1862 (Ystads hist, 2, 1953); E Wiberg, Bröder o systrar i Sankt Knuts gille i Ystad (1938). – Michael M: Lunds hm, 2:9 (1963); SjSkl. – Martin M: Biographica, serie II, Kammarkolks skr till K M:t, vol 285: 29 sept 1779, RA; Färs häradsrätts arkiv A I a: 71: 30 jan 1795, LLA; Bjurling, a a; Carlquist o Borg, a a; B Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen 1710–1814 (1981); Millqvist; Morén, aa; Skånska herregårdar (1852–63); Wiberg, aa. – Joachim M: Lags o doms; SjSkl. – Hans Mathias M: Aa:n av Morén o Wiberg; C L Wilkens, Minnen från Ystad under 1800-talets förra del (Skr utg av Ystads fornminnesförening, 3, 1932). – Thomas M (d 1791): Oden; SjSkl; Wiberg, a a. – Martin Toijer M Thomasson: Kommerskolks skr till K M:t, vol 441: 20 okt 1829, vol 461: 5 mars 1834 o vol 470: 17 dec 1834, Prot: utdrag från justitierevisionen, vol 6: 12 juni 1817, RA; A Ahnfelt, Ur sv hofvets o aristokratiens lif, 2 (1880), s 169; A Attman, Adertonhundratalet (Fagerstabrukens hist, 2, 1958), 75, 654 f, 658; O I Fåhrams, Skildringar ur det offentliga lifvet (1880), s 150; G Hornwall, Regeringskris o riksdagspolitik 1840–41 (1951); T Höjer, Sthlms stads drätselkommission 1814-64 (1953); A Kjellén, Ridderstads Sthlms-mysterier (SSEÅ 1943), s 161 f; C W Liljecrona, Bakom riksdagens kulisser (1917); H Lindeberg, Prinsen av Wasa (1921), s 180, 249; P Lundblad, Släkten Bichlié i Sverige o grosshandlaren Martin Töijer M-Thomasson (SoH 1981); Millqvist; C-F Palmstierna, Bak österns port (A Söderhjelm o dens, Oscar I, 1944); C F Ridderstad, Regnbågen, 1 (1882), s 109 fl", 204 ff; H Rosman o A Munthe, Släkten Arfwedson (1945); B Schöldström, Vid pulpeten n:r 14 (1908), s 193 f. – Fredrik M: Biographica, serie II, Kammarkolks skr till K M:t, vol 678: 17 okt 1820, Kommerskolks skr till K M:t, vol 336: 11 maj 1813, vol 346: 29 aug 1815, vol 355: 25 nov 1816 o vol 393: 14 mars 1822, Landsh:s i Söd skr till K M:t, vol 35: 17 febr o 24 mars 1819 o vol 36: 11 juli 1821, RA; Ahnfelt, aa, 5 (1882), s 178, 6 (1882), s 146, 249; A Backström, Lorenzo Hammarsköld om högtidligheterna vid Gustaf III-statyns avtäckande (SSEÅ 1917), s 109; B Boéthius, Magistraten o borgerskapet i Sthlm 1719–1815 (1943); S Brisman, Tiden 1803-34 (Sveriges riksbank 1668-1924, 4:1, 1931), s 74, 129; S Carlsson, Gustaf IV Adolfs fall (1944); H E Charlottas dagbok, 8 (1939); A E Falck, Hantverksskrån o fabriksväsen i Nyköping från äldre tider (1928), s 436 f; A v Fersens dagbok, 4 (1936), s 564; G Hellström, Huset N:o 4 Södermalmstorg (SSEÅ 1912), s 191, 193; I Hildebrand, Den sv kolonin S:t Barthélemy o Västindiska kompaniet fram till 1796 (1951); S Högberg, M över LPS (1961); H O Indebetou, Nyköpings minnen, 3 (1874); Kommerskoll; SjSkl; N Staf, Polisväsendet i Sthlm 1776–1850 (1950); H G Söderbaum, Jac Berzelius, 1, 3 (1929–31); U Westerlund, Borgarsamhällets upplösning o självstyrelsens utveckling 1810–80 (Nyköpings stads hist, 2, 1973). – Lars Gustaf M: Kabinettets for utrikes brevväxlingen arkiv: Depescher från beskickningen i Rio de Janeiro, vol 3, o Skr från konsuler 1809-80, vol 118-119, E 4741 (brev till L Manderström), Tosterupsaml: Alb Ehrensvärds arkiv, vol 6, RA; Brisman, aa, s 129; Falck, aa, s 437; [] C Hellberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida, 10, 12 (1873-74); E E Högström, S Barthélémy under sv välde (1888), s 73; Index över sv porträtt 1500-1850, 2 (1939); Kommerskoll; J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation (1933); A Paulin, Sv öden i Sydamerika (1951); C Skogman, Fregatten Euge-nies resa omkring jorden åren 1851–53, 1 (1854), s 33; W Swalin, Bidrag till K M:ts kanslis personal-hist efter 1809 (1892). - Thomas Fredrik M: Kommerskolks skr till K M:t, vol 447: 23 nov 1830 o vol 461: 20 mars 1833, Landsh:s i Söd skr till K M:t, vol 40: 23 aug 1831 o vol 44: 2 okt 1840, Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; R Bolin, Nyköpings sparbank (1951); Falck, aa, s 437 f, 440 f; Indebe-tou, a a; Lagerholm, a a; Millqvist; Protocoll hållna hos välloflige borgare-ståndet vid urtima riksdagen 1 Sthlm år 1834 (1834), s 45–54; SjSkl; Westerlund, a a. – Gustaf Napoleon M: K väg- o vattenbyggnadskåren 1851–1937 (1937); H Lundh, Det glömda Uppsala (1963); Samfundet SHT:s ledamöter 1844–15/5 1898 (1898); SvTeknF. – Paul Wilhelm M: SLH 4:3 (1933); Wilhelm M f (SvD 21 mars 1945). – Paul Mårten Leopold M: Leopold M (SvD 8 april 1971); B v Malmborg, Sv porträttkonst under fem århundraden (1978); SBL 9 (1931), s 747; SKL.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Morsing, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9503, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-10-06.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9503
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Morsing, släkt, urn:sbl:9503, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-10-06.