Carl Gustaf Mosander

Född:1797-09-10 – Kalmar stadsförsamling, Kalmar län
Död:1858-10-15 – Lovö församling, Stockholms län

Kemist, Farmaceut


Band 25 (1985-1987), sida 739.

Meriter

Mosander, Carl Gustaf, f 10 sept 1797 i Kalmar, d 15 okt 1858 i Lovö, Sth. Föräldrar: kofferdikaptenen Isac M o Christina Maria Törnqvist. Elev vid Kalmar trivialskola, flyttade tills med modern till Sthlm 09, elev vid apoteket Ugglan 12, farmacie studiosi-ex där 30 aug 17, elev vid Kl 11 febr 20, underläk på fregatten Fröja sommaren 20, stipendiat i fältläkarkåren 29 aug 20, underläk vid Allm garnisonssjukh 1 maj30 sept 21 o 1 jan1 maj 22, biträdde vid anläggandet av den s k Karlsbaderbrunnsinrättn i Sthlm 23, ägare av inrättn 25, tf adjunkt i kemi vid Kl 17 juni 24, kir mag där 22 dec 25, amanuens vid Naturhist riksmuseets mineralog saml:ar 30 jan 28, kompetentförklarad till adjunkts- o professorstjänster i kemi vid Kl 8 maj 29, adjunkt i kemi o farmaci där 4 juni 29, led av komm ang nytt apotekarreglemente o ny medicinaltaxa, tillsatt juli 31, tf prof i kemi o farmaci vid Kl 11 okt 32, ord från 26 mars 36, intendent vid riksmuseets mineralog avd enl k reglemente 25 jan 41, inspektor o lär i farmaceutisk kemi vid Farmaceutiska inst från 23 okt 45. LVA 32, VA:s Lindbomska belöning (för upptäckten av lantan) 38, LLA 42, LVS 47.

G 20 dec 1832 i Sthlm, Kat, m Hulda Philippina Forsström, f 22 aug 1813 i Gustavia, Saint-Barthélemy, Västindien, d 15 aug 1888 i Sthlm, Hedv El, dtr till kontraktsprosten kh Johan Eric F o Petronella Elisabeth Robertson.

Biografi

M tycktes tidigt bestämd för apotekarbanan. Vid 15 års ålder anställdes han som elev vid apoteket Ugglan i Sthlm. 1817 var han färdig med en farmacie studiosi-examen, och framtiden tycktes utstakad. Hösten 1819 hade han emellertid börjat intressera sig för medicin, och året efter antogs han som elev vid Kl, där han sex år senare avlade kirurgie magisterexamen. Då hade han några år även arbetat som militärläkare.

Tiden vid Kl kom att få stor betydelse för M:s fortsatta verksamhet, eftersom han där hade J J Berzelius som lärare i kemi. M efterträdde 1836 denne på professuren i kemi och farmaci. Berzelius satte raskt M i arbete, och även om resultaten inte alltid kom i den takt han önskade, kunde han inte klaga på dem, framförallt inte beträffande exaktheten. I en första artikel 1825 visade M att så kallad järnsinter, den beläggning som bildas på järn vid upphettning i luft, ej var en enhetlig produkt utan istället en blandning av flera olika järnoxider. Förmågan att analytiskt kunna särskilja olika kemiska substanser, speciellt sådana som var mycket lika varandra, kom att bli M:s stora styrka. Det framgår i analysen av en serpentinart (1826), i undersökningen av titanjärn (1829), som verifierade Berzelius' åsikter i frågan, i den tämligen omfattande undersökningen av cyandubbelsalter (1833) och inte minst i den för framtiden så betydelsefulla undersökningen av cerium (1826). Den senare undersökningen var en direkt fortsättning på Berzelius' och W Hisingers (bd 19) arbete med det 1803 i Bastnäs tungsten upptäckta grundämnet cerium och bestod av en kartläggning och analys av ett flertal av dess föreningar. Under arbetets gång väcktes misstanken att cerjorden (ceriumoxiden, den form av metallen man hade isolerat) var uppblandad också med andra jordar. Det långa letandet efter dessa ledde fram till M:s viktigaste vetenskapliga insats, upptäckten av ett flertal nya av de så kallade sällsynta jordartsmetallerna. 1839 kunde han publicera upptäckten av en nyjord, som ständigt tyckts följa cerjorden. Dess metalliska bas kallade han lantan (av grekiska lantánein, vara dold). Fyra år senare, 1843, kunde han på samma sätt komplettera med ytterligare ett grundämne, didym (av grekiska di-dymoi, tvilling). Dock kunde A v Welsbach 1885 visa att didymet bestod av ytterligare två sinsemellan likartade grundämnen praseodym och neodym.

Samtidigt med dessa undersökningar intresserade sig M för mineralet gadolinit från Ytterby fältspatsbrott. Man visste tidigare att detta innehöll yttrium, men därtill kunde M också konstatera ytterligare två nya ämnen, erbium, och terbium. Även dessa var endast kända i form av ytterjord, erbinjord och terbinjord (dvs som oxider). Under slutet av 1800-talet visades att dessa i sin tur bestod av blandningar av än fler jordar än dem M tagit fram. M:s forskningar var således i Berzelius' efterföljd helt inriktade på kemiska analyser, företrädesvis av mineralogiskt material. Det är också den enda typ av forskning som finns representerad i de bevarade laborationsjournalerna (sådana förde han ända fram till året före sin död).

Efter utnämningen till amanuens vid Naturhistoriska riksmuseets mineralogiska avdelning gjorde M 1830 en utlandsresa, som bland annat innefattade ett besök i Berlin i avsikt att hos Heinrich Rose lära sig kristallografins grunder. Sysslan tycktes honom föga intressant; "den delen af min hjerna, der minnet har sitt säte synes vara tämligen liknöjd ... af alla de konstiga figurer, som därstädes dagligen inquarteras. Jag hoppas likväl att medelst repeterade inbultningar få dem quarsittande" skrev han till Berzelius. Som amanuens gick han igenom, kompletterade och sorterade museets mineralogiska samling. Uppgiften hade inte med kemi att göra utan koncentrerades på en intensiv bytes- och inköpsaktivitet, med både in- och utländska skolor, akademier och andra institutioner.

M:s medicinska och farmaceutiska intressen bar inte några vetenskapliga frukter. 1825 hade han övertagit J Hedenborgs (bd 18) brunnsinrättning i Sthlm, och denna kom att uppta mycket av hans tid. Bland annat försökte M sig på tillverkning och försäljning av vatten i större skala. Den analys av brunnsvattnet han 1825 presenterade byggde helt på metoder utarbetade av Berzelius – själv på ålderns höst en ofta sedd gäst vid den M:ska brunnen.

Som lärare i kemi och farmaci vid Kl var M förvisso uppskattad, men hans förpliktelser på institutet kom till stor del att upptas av olika officiella uppdrag. När det 1837 grundade Farmaceutiska institutet 1845 fick sina första statsbidrag, förordnades M som dess förste lärare i farmaci och kemi men kvarstod samtidigt som lärare på Kl. Året därefter blev han inspektor för hela institutet, vilket inkluderade apoteksvisitationer över hela landet. Han deltog aktivt och förtjänstfullt i den omorganisering av hela apotekarväsendet, inklusive farmaceututbildningen, som ägde rum under mitten av 1800-talet. Vid sidan av sitt medlemskap i kommittéerna för ett nytt apotekarreglemente och for en ny farmakopé verkade han energiskt för att Farmaceutiska institutet skulle fa egna laboratorielokaler samt för att sanera dess ekonomi. Han framhöll också med skärpa nödvändigheten av att höja kraven både på farmaceututbildningen och på de enskilda apotekens utrustning och skötsel.

M:s liv och verksamhet tycks ofta ha präglats av en rastlöshet och en otålighet som var hans vetenskapliga gärning till förfång. Bredden på hans verksamhet inverkade menligt på djupet. Erdmanns förteckning över M:s tryckta skrifter kan vid en första blick synas imponerande men dessa visar sig vid närmare granskning till största delen bestå av referat av hans på annan plats publicerade resultat, framförallt på de medicinska och farmaceutiska områdena. Det var endast inom mineralogin han presenterade mer självständiga arbeten, vilket förmodligen till stor del kan förklaras med att den drivande kraften bakom var Berzelius, som trots sin uppskattning av M:s kvaliteter på det analytiska området kunde vara rejält missnöjd på andra, framförallt rörande arbetsdisciplinen.

Upptäckten av de sällsynta jordartsmetallerna var en logisk följd av att M sattes i arbete av Berzelius; den berodde inte på någon ny teoretisk insikt utan gjordes helt inom ramarna för en etablerad kemisk tradition. M:s teoretiska intresse var i själva verket mycket litet; han accepterade helt och hållet sin lärares teorier, inkluderande det atomistiska synsättet, den elektrokemiska teorins principer och att en mineralogisk klassificering skulle vara helt kemiskt baserad. Vad som drev honom i hans forskningar var viljan att nå så exakta resultat som möjligt, inte teoretisk nyfikenhet eller diskussionslystnad. I undersökningen av cyandubbelsalterna 1833 heter det "vad som i första rummet ger kemiska undersökningar värde är säkerheten att det undersökta varit rent, dvs fritt från främmande inblandningar".

M:s plats i vetenskapshistorien har helt bestämts av hans roll vid de sällsynta jordartsmetallernas upptäckt. Därtill måste fogas hans i grunden kanske viktigare insatser för farmacins utveckling i Sverige.

Författare

Anders Lundgren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s arkiv i NordM (fullmakter, diplom, ms till tal m m). Ms i VA. Brev till M i VA o RA (Sjöholmsarkivet). Enstaka brev från M i GUB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Beskrifning af sättet, hvaruppå Carlsbader-vatten tillredes, vid inrättningen i Stockholm (Svenska läkare-sällskapets handlingar, bd 10, Sthlm 1825, s 420–448, 2 pl). – Undersökning af så kallad jernsinter (VAH, 1825, Sthlm 18[25-]26, s 204-210; övers: Annalen der Physik und Chemie, hrsg zu Berlin von J. C. Poggendorff Bd 6 (= Annalen der Physik, 82), Leipzig 1826, s 35–42, o (förk) Annales des mines ..., Serie 2, T 1, Paris 1827, s 273–275). – Undersökning af en serpentin-art från Gullsjö (ibid, s 227–231; övers: Annalen der Physik 5 (81), 1825, s 501–506). – Något om Ccrium (ibid, 1826, tr 18[26–127; även sep, 1827, 12 s; övers: Archiv fur die gc-sammte Naturlehre ..., Bd 10, Niirnberg 1827, s 470-483, (förk) Annalen der Physik 11 (87), 1827, s 406–416, o Annales des mines ..., S 2, T 5, 1829, s 143–147). – ... den i städerna Christianstad och Carlshamn hos flere personer hastigt uppkomna våldsamma sjukdom, efter njutandet af hummer [text] (Årsberättelse om Svenska läkare--sällskapets arbeten ..., 1828, Sthlm, s 48–52). – [Utdrag ur] ... öfversigt af pharmaciens framsteg under år 1829 [text] (ibid, 1830, tr 1831, s 205-220). – Undersökning af några arter titan-jern (VAH, 1829, tr 18[29-]30, s 220–229; övers: An- nålen der Physik..., 19, 1830, s 211 -221, o (förk) Annales des mines ..., S 3, T 1, 1832, s 433 -436). – Undersökning af några cyan-dubbelsalter (ibid, 1833, tr 18[33-]34, s 199-226; även sep, 28 s). – Något om Cer och Lanthan (Förhandlingar vid de skandinaviske naturforskarnes tredje möte, i Stockholm den 13–19 juli 1842, Sthlm ... 1843, s 387-398; även sep, 14 s; övers: Report of the thirteenth meeting of the British Association for the advance-ment of science, held at Cork in August 1843, London 1844, Notices and abstracts of Communications ..., s 25–32, The London, Edinburgh, and Dublin Philosophical magazine and journal of science, New and united series, vol. 23, London 1843, s 241–254, Annalen der Physik ..., 60, 1843, s 297-315; Journal fur praktische Chemie, Bd 30, 1843, Leipzig, s 276–292, Annalen der Chemie und Pharmacie, Bd 48, Heidelberg 1843, s 210–223, Archiv der Pharmacie, Reihe 2, Bd 37, Hannover 1849, s 109–116, Annales de chimie et de physi-que, S 3, T 11, Paris 1844, s 464-476; Annales des mines ..., S 4, T 5, 1844, s 393–396, T 8, 1845, s 157–177). – Om skogars inflytande på klimat och jords fruktbarhet (Almanach för året ... 1859 ..., Sthlm 1858, s [37–42]; anon). – Tal vid Svenska läkare-sällskapets minnesfest öfver Jacob Berzelius den 17 juli 1850. Sthlm 1871. 26 s. - Bidrag i: [VA,] Årsberättelse om framstegen i physik och chemie, afgifven ... af J Berzelius, 1827–28, 1838-40, 1844, Sthlm; Tidskrift för läkare och pharmaceuter, bd 1-7, 1832-38, Sthlm 1832-39; VA, Öfversigt af ... förhandlingar, 1844–45, 1847, 1850, 1854–57, Sthlm 1845–58; Hygiea 1849, 1852, Sthlm; The American journal of science and arts, conducted by B Silliman, vol. 28, New Haven 1835; kortare meddelanden, referat o omnämnanden av dessa i VA:s nämnda Årsberättelse ..., 1825-27, 1830, 1832–34, 1843–45 (även dess tyska utg Jahres-Bericht uber die Fortschritte der physischen Wissenschaften, der Chemie und Mineralogie, Jahrg 5–7, 10, 12–14, 17, 19–20, 23–25, 1826–46, Tübingen) o i uti tidskr: Annalen der Physik und Chemie ..., Bd 6 (Annalen der Physik, 82), 1826, 25, 1832, 46, 1839, 47, 1839, Leipzig, Annales des mines ..., S 2, T 1, 1827, 3, 1828, S 3, T 7, 1835, 11, 1837, 15, 1839, 19, 1841, S 4, T 3, 1843, Paris, Archiv des Apotheker-Vereins im nördlichen Teutschland, Bd 21, Lemgo 1827, Annales de chimie et de physique, [S 2,] T 34, Paris 1827, Bulletin universel des sciences et de 1'industrie, publié sous la direction de ... de Férus-sac, Section 2: Bulletin des sciences naturelles et de géologie, T 12, Paris 1827, Jahrbuch fur Mineralogie, Geognosie, Geologie und Petrefaktenkunde, Jahrg 2, 1831, Heidelberg, L'Institut, journal general des sociétés et travaux scientifiques de la France et de 1'étranger, T 2, 1834, Paris, 4:o, Annalen der Pharmacie, Bd 20, Heidelberg 1836, Hermes, echo du monde savant, 1836, Paris, Comptes rendus hebdomadaires des séances de 1'Académie des sciences, T 8, 1839, Paris, 4:o, Annalen der Pharmacie, Bd 32, 1839, Heidelberg, Archiv der Pharmacie, Reihe 2, Bd 18, 1839, 33-34, 1843, Hannover, Neues Jahrbuch fur Mineralogie, Geognosie, Geologie und Petrefaktenkunde, 1839, 1844, Stuttgart, The London, Edinburgh, and Dublin Philosophical magazine ..., N ... S, vol 21, London 1842, Annalen der Chemie und Pharmacie, Bd 44, Heidelberg 1842, o Pharmaceutisches Cent-ralblatt, Jahrg 14, 1843, Leipzig; sidangivelser o originalbidragens titlar se förteckn i A. Erdmann, nedan a a (VA, Lefnadsteckningar ..., bd 1, Sthlm 1869-73, s 179–183).

Utgivit: Tidskrift för läkare och pharmaceuter. Bd 4-7, 1835-38. Sthlm 1835-39. 490, (8) s, 1 pl; 483 s; 480 s, 2 pl; 486 s, 1 tab. (Tills med C. W. H. Ronander.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Sundhetskoll:s exp:konc 1817: nr 746, 1825: nr 1809, 1832: nr 2121 o 1845: nr 1835 samt Kongl Sundhets Collegii läkarematr, 2, i Med:styr:s arkiv; Sundhetskoll till K M:t 1829; allt i RA.

K Ahlberg, Den sv farmaciens hist (1906–08); J Berzelius o F Wöhler, Briefwechsel, ed O Wallach (Leipzig 1901); dens o C Palmstedt, Brevväxl, ed J Trofast, 1–3 (1979–83); A Erdmann, C G M (VA, Lefnadsteckmar, 1, 1869-73); N P Hamberg, C G M (Pharmaceutisk tidskr 1862); J EJorpes, C G M (Acta chemica Scandinavica, 14, 1960); S J Kopperl, C G M (Dictionary of Scientific Biography, 9, 1974); Naturhistoriska riksmuseets hist, dess uppkomst o utveckl (1916); SLH 2:2 (1876); H Söderbaum. Jac Berzelius, 1–3 (1929–31); M E Weeks, Discovery of the elements (7. ed Easton, Pa., 1968).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Gustaf Mosander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9518, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Lundgren), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9518
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Gustaf Mosander, urn:sbl:9518, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Lundgren), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se