Meriter

1 Mossberg, Erland, f 17 aug 1868 i Nordmark, Värml, d 8 okt 1946 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: gruvdisponenten Carl Erland M o Maria Lovisa Jansson. Volontär vid Jämtlands fältjägarkår 1 maj 88, mogenhetsex vid h a l i Karlstad 29 maj 88, underofficersex vid volontärskolan i Karlsborg 23 maj 89, elev vid Krigskolan 17 juli 89, officersex där 26 okt 90, underlöjtn vid Jämtlands fältjägarkår 14 nov 90, elev vid infanteriskjutskolan vid Rosersberg 92, löjtn vid Jämtlands fältjägarkår 20 april 94, elev vid Krigshögsk maj 94–juli 96, avsked från tjänsten med tillstånd att kvarstå som löjtn utan lön 14 april 99, kapten vid Jämtlands fältjägarreg 5 febr 04, led av fjärde försvarsberedn nov 13–14, tjänstg vid Lantförsvarsdep:s kommandoexp 13–14, major vid Västerbottens reg 30 okt 14, militärattaché vid beskickn i London 31 dec 14–26, överstelöjtn i armén 19 juni 17, militärattaché även i Bryssel 13 dec 18–13 okt 21, överste i armén o överstelöjtn vid Kalmar reg 22 april 21, överste på reservstat 16 aug 23, flygattaché i London 10 aug 26–34, överste i reserven 21 sept 28-43. – Ogift.

Biografi

När M inledde sin militära karriär hade de värnpliktiga kort tjänstgöring, och åtskilliga officerare var därför större delen av året utan militär sysselsättning. M delade tiden mellan tjänsten vid Frösö läger och tillvaron i Persberg i Värmlands bergslag, där han ägnade sig åt gruvhantering.

Boerkrigets utbrott innebar en möjlighet att förvärva nya militära erfarenheter. Efter misslyckade försök att officiellt ansluta sig till engelska armén avreste M till Kapstaden i febr 1900 som korrespondent för S-T. Han placerades vid högkvarteret, där han fick tillfälle att från brittisk sida följa fälttåget. Under den första tiden deltog M i framryckningen mot Pretoria och kunde då studera hur sv kavalleritelefoner användes, en nyhet som skulle bidra till en förändrad kavalleritaktik. I Pretoria lyckades M utverka en fullmakt, utställd av brittiska arméns överbefälhavare Lord Roberts, som tillät M att i egenskap av militärattaché följa fältarmén. Under de fortsatta striderna fram till det avgörande slaget vid Belfast var han förenad med kavalleridivisionen under general French. M fick där ytterligare erfarenheter av en kavalleritaktik stadd i förändring till följd av snabbeldvapen och spridd taktik. Efter hemkomsten verkade han för resande av ett monument i Magersfontein, Transvaal, till minne av den skandinaviska kår som med framgång hade kämpat på boernas sida.

Omedelbart efter utbrottet av det första Balkankriget i okt 1912 begärde M tillstånd att få följa någon av de allierade arméerna. Utan formell befattning men med regeringens goda minne begav han sig via Belgrad till Sofia. Han fick, sedan tillfälle att från bulgariska sidan besöka fronten längs den långa Tjataldjalinjen. På återvägen tillbringade han en tid vid grekiska armén. M uppmärksammade inte i högre grad flygstridskrafternas pionjärinsatser i detta krig men tog starkt intryck av den höga stridsmoralen hos särskilt de bulgariska och serbiska trupperna och av den härordning som tillät dessa stater att mobilisera en mycket stor del av befolkningen.

Försvarsfrågan diskuterades livligt i Sverige vid denna tid. Staaff hade hänskjutit ärendet till ett antal försvarsberedningar. M, som efter återkomsten höll föredrag om Balkankriget och de deltagande staternas arméorganisation, ansågs besitta erfarenheter av värde. Han knöts till fjärde försvarsberedningen, där huvudfrågan var infanteriets övningstid. Genom kontakter med regementskamrater sökte M bilda sig en uppfattning om stämningen vid förbanden. Han upprätthöll under utredningsarbetet även förbindelser med politikern och officeren Joachim Åkerman och förespråkade en betydligt utökad övningtid, vilket slutligen genomfördes efter 1914 års försvarsbeslut.

Efter första världskrigets utbrott begav sig M till London. Från jan 1915 hade han tjänst som militärattaché, den förste stadigvarande sv militärattachén vid denna beskickning. England var inte det land som de sv officerarna i första hand hade vänt sig till för att få lantmilitära erfarenheter, men M var genom sina kontakter och erfarenheter från boerkriget väl lämpad för befattningen. 1918–21 var han därtill sidoackrediterad som militärattaché i Bryssel. M följde de brittiska krigsansträngningarna huvudsakligen från London men fick även tillfälle att göra några besök vid fältarmén på västfronten. Efter 1917 tillvaratog Sverige även Österrike-Ungerns, Bulgariens och Turkiets intressen i Storbritannien. Det kom därför att ingå i hans uppgifter att inspektera dessa staters internerade samt vid tillfällen även tyska krigsfångar.

M tog starkt intryck av de tidvis under kriget kritiska stämningarna gentemot Sverige, underblåsta av Zimmermann- och Luxburgaffärerna. Efter ett initiativ av M och med gåvor från sv londonkolonin och hemlandet inrättades Sv krigssjukhuset for vård av sårade brittiska soldater. Han tillförde försvaret en donationsfond under namnet M:s donationsfond till stipendier åt officerare för studier i England. Fram till tiden för andra världskriget hade omkring ett dussin officerare ur armén och flygvapnet kunnat utnyttja fonden.

Förordnandet som militärattaché upphörde 1926, då M erhöll den nyinrättade befattningen som flygattaché i London. Han hade då en längre tid följt flygstridskrafternas utveckling. England tillhörde här de ledande nationerna. M skapade goda relationer till företrädare för brittiska flygvapnet och utvecklade nära kontakter med flygindustrin. Samtidigt följde han utvecklingen i hemlandet, polemiken mellan försvarsgrenarna och uppgörelserna inom flygvapnet som i början av 1930-talet ledde till omfattande utredningar och två chefsbyten. M, som hade kontakter i många läger, tillhörde den stridbare Axel Gyllenkroks (bd 17) förtrogna i kampen om inflytandet inom flygvapnet. Han hyste misstro mot dem inom marinen som motverkade ett förstärkt flygvapen och hade inte något större förtroende för flygledningen och dess anskaffningspolitik.

Själv verkade M för att orientera flygvapnet mot Storbritannien. I den s k SK 10-affären medverkade han till att det ursprungligen i Tyskland konstruerade flygplanet fick genomgå tester i England. I den segslitna frågan om anskaffning av lätta bombplan i mitten av 1930-talet utnyttjade han sina kanaler för att valet skulle falla på en brittisk konstruktion. Frågan som inte var utan utrikespolitiska implikationer resulterade visserligen i inköp av provflygplan från brittiska firman Handley-Page men löstes slutligen genom val av tyska Junkers. De kontakter som M haft med brittisk och sv flygindustri, särskilt med Aero Materiel ab, genomlystes 1934 efter en anmälan till militieombudsmannen utan att det befanns föreligga anledning till erinran. M lämnade så befattningen som flygattaché. Från Sthlm upprätthöll han sina brittiska kontakter, även dem med efterträdaren Axel Ljungdahl. Så sent som 1943 gjorde han ett officiellt studiebesök i England efter inbjudan från Air Ministry.

M tillhörde de officerare som i början av 1900-talet skaffade sig en ingående internationell erfarenhet. Fredsutbildningen tilltalade honom inte. Han attraherades betydligt mer av arbete i internationell miljö. Där kom hans förmåga att skapa goda kontakter till sin rätt. Han utvecklade efter tiden i Sydafrika en starkt anglofil inställning som förstärktes under åren vid London-beskickningen. Även från officiellt brittiskt håll visades erkänsla för hans insatser för att främja de sv-engelska relationerna. Tidigt uppfattade han flygvapnets växande betydelse. Hans insatser försvårades visserligen av att han saknade grundlig flygteknisk sakkunskap, men han kunde dra fördel av sina väletablerade kontakter med flygindustrin i Storbritannien.

Författare

Erik Norberg

Arkivuppgifter

M:s arkiv i KrA innehåller brevväxl, handkar rör den internationella tjänstg:en, uppteckn:ar från olika uppdrag, vissa tjänstehandkar o en större klippsaml. – Brev från M i KrA, RA (37 st till Axel Gyllenkrok) o UUB (till C G Westman).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Jämförelse mellan den "sammanhängande linien" och den "delade linien" med hänsyn till befälsfrågan. Sthlm 1914. 4:o. 10 s. – Minnen från tre krig och från krig i fred. Sthlm 1943. XIV, 298 s, 19 pl-bl, 2 kartor.

Källor och litteratur

Källor o litt: Försvarsstaben, underrättelseavd; Generalstaben; Tjänsteförteckn:ar; Torsten Friis arkiv; allt i KrA.

B Bjuggren, Attack. Minnen från trettiofem års flygtjänst (1965); K-R Böhme, Ab Aerotransport, Junkers o flygvapnet (Militärhist tidskr 1980); dens, Sv vingar växer (1982); A Ljungdahl, En flygofficers minnen (1972); MO:s ämbetsberättelse ... 1935 (1935); E Norberg, Flyg i beredskap (1971); E Palmstierna, Orostid, 1 (1952); N Söderberg, Med spaken i näven (1971).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erland Mossberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9523, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Norberg), hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9523
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erland Mossberg, urn:sbl:9523, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Norberg), hämtad 2024-04-27.