Biografi

Munck, släkt, härstammande från Påvel Andersson (d mellan 1575 o 1584), även kallad Påvel skrivare, som var fogde i Sääksmäki i Tavastland 1556–68. Hans sätesgård var Nuhjala (HH 3; Hausen; Grotenfelt) i Vemo socken i Egentliga Finland, av vilken han kommit i besittning genom sitt äktenskap. I en släkttavla från 1600-talets början (X 8) uppges Påvel ha bott på "Hålsterwarla", vilket identifierats (Lagus) med det "Hoffvarla", senare kallat Huovari, i Vemo, på vilket han fick skattefrihet tillsammans med Nuhjala 1570 (Lagus' saml). Härmed har kombinerats, att en Anders Jönsson 1525 fått k brev på livstids skattefrihet för "Haffriis" i Vemo, varför Anders Jönsson förmodats (Ramsay) ha varit Påvels far. Kombinationen är emellertid ohållbar, eftersom "Haffriis" ej är identiskt (Lopmeri) med Huovari utan med Haaroinen, som numera räknas till det ur Vemo utbrutna Lokalahti.

Påvel var far (RR; Grotenfelt) till Michel Påvelsson (d 1599), som adlades 1585 och då fick ett vapen med en halv vit munk med en stjärna ovanför huvudet i blått fält. Dennes sätesgård var Käldinge i Nagu socken i Egentliga Finland (Grotenfelt), av vilken han kommit i besittning genom sitt äktenskap. Han vikarierade som lagman i Norr-Finland 1581 och 1587 och som häradshövding på olika håll 1581–96 samt var fogde i Norr-Finland 1589–91 och slottsfogde i Åbo 1598–99. Michel var en av de sju adelsmän som hertig Karl lät avrätta efter erövringen av Åbo.

Michel var svärfar till översten och ståthållaren Christoffer Assersson Mandskiöldh (s 96) och far (Genealogica 38) till Hans M (d 1635). Denne deltog i Jakob De la Gardies (bd 10) ryska fälttåg 1609 och sändes av honom i aug från Tver (nu Kalinin) via Novgorod tillbaka till Viborg för att hämta från Sthlm avsända förstärkningar. I början av 1612 kuvade han upproriska bönder vid Onega, varefter han sökte bringa städerna Béloozero och Kargopol till underkastelse under Sverige. 1614 lyckades M driva ryska trupper på flykten i Kexholms län men blev själv illa sårad. 1615 fick han befäl över flera fänikor ryttare och knektar samt skepp på Ladoga och anmodan att tvinga ryssarna att leverera skatt till Kexholm, där han var den ene av de båda kommendanterna. 1616 deltog M i lantdagen i Helsingfors, och efter freden i Stolbova var han den främste av de tre gränskommissarier som fastställde gränsen mellan Kexholms och Novgorods län 1617–21 (jfr bd 6, s 704 o 707, o bd 17, s 524). Han utnämndes till ryttmästare 1618, fick befälet över finska adelsfanan 1622 och var ståthållare i Braunsberg 1627–31 samt slottshauptman i Dorpat 1634–35. M:s sätesgård var Fulkila i Uskela socken i Egentliga Finland (Lagus; ST; Waaranen), som tidigare ägts av mödernesläktingar till honom.

I äktenskap med en faster till generalmajor Erik Slang var han far (Genealogica 41; Biographica) till Johan M (1614–63), som blev löjtnant 1636 men tog avsked efter att ha blivit illa sårad i huvudet. Han blev 1641 assessor i Åbo hovrätt och 1654 v president där samt var lantmarskalk vid provinsmötet i Åbo 1657. Liksom sin farfars far hade M Nuhjala som sätesgård (Frälse- o rusttjänstlängder). Han var i äktenskap med en dotter till vicepresidenten i Åbo hovrätt Olof Bure (bd 6) svärfar till generallöjtnanten Johan Galle (bd 16, s 743) och far till Jacob M (1645—1706). Denne deltog i slaget vid Lund 1676 och blev ryttmästare 1678. Han ärvde efter en moster säteriet Bo i Värmdö (nu Boo) socken i Uppland. Hans son Hans Jacob M (1692–1778) deltog i slaget vid Gadebusch 1712 och blev fången vid Tönnings kapitulation 1713 men lyckades fly. Senare deltog han i sjöstriden vid Rügen 1715 och de norska fälttågen 1716 och 1718. I slaget vid Villmanstrand 1741 blev M skjuten genom högra låret och tillfångatagen. Vid Dalregementet, där han tjänstgjort sedan 1709, befordrades han 1744 till major, och 1749 fick han avsked. M:s minnesanteckningar finns i Biographica, RA, och har utnyttjats för Dalregementets historia. Avsnittet om Karl XII:s tid är till största delen tryckt i HH 4 (1864), s 160–182. Med honom torde denna släkt ha dött ut på manssidan.

Författare

HG-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: X 18: J Bång, Den wälborna Munka-slächtens ättaretal, UUB; J E Almquist, Jonas Bång, en sv släktforskare från 1700-talets mitt (SoH 1968); E Anthoni, Kring vår medeltids-genealogiska forskning (Societas scientiarum fen-nica. Å-Vuosikirja XXV B n:o 2, 1947), s 19; T C[arpelan], M-sukuja (Kansallinen elämäkerrasto, 4, 1932); G G[ran]fl>fjt, M (FBH 2, 1903; även i Tillägg o rättelser); Ramsay; dens, M af Fulkila o M af Sommernäs (SSLF 56=Förhandkar o upp- satser, 16, 1902, tr 1903); H Sallander, Några ant:ar om Anders Anton von Stiernmans biogr o genealog arbeten (PHT 1944–45); A A v Stiern-man, Den ädle o wälborne M-slächtens ättar-tal af Fålkulla (1756). - Pavel Andersson: RR 1584, f 117, RA; X 8, f 123, UUB; W Lagus' saml av k brev, vol 2, FRA; E Anthoni, Finlands medeltida frälse o 1500-talsadel (1970); Y Blomstedt, Laamannin-ja kihlakunnantuomarinvirkojen läänittäminen ja hoito Suomessa 1500- ja 1600-luvuilla (1958), s 409; dens, Hallin to-ja oikeuslaitos. Osallistuminen valtiopäiviin (Hämeen historia, 2:2, 1960), s 154; [K Grotenfelt,] Handkar till belysande af Finlands kamerala förhållanden på 1500-talet, 2 (1899); GIR 2 (1864), s 126, 5 (1871), s 194, 26 (1911), s 75, 27 (1913); R Hausen, Bidrag till Finlands hist, 5 (1917); E Indrenius, Nuhjala (G Nikander mfl, Herrgårdar i Finland, 2, 1928: Egentl Finland), s 146, 150; M Kiuasmaa, Suomen yleis-ja paikal-lishallinnon toimet ja niiden hoito 1500-luvun jälki-puoliskolla (1962), s 122, 568; W G Lagus, Under-sökn:ar om finska adelns gods o ätter (1860), Lokalf; J A Lopmeri, Vanhan Vehmaan kihlakunnan pitäjien ja kylien nimet, 2 (Suomalaisen Kirjalli-suuden Seuran toimituksia, 220, 1947), s 15 o 29; G Nikander o E Jutikkala, Säterier o storgårdar i Finland, 2 [1943], s 95; V Perälä, Vehmaan historia (1951); P Renvall, Tuomarinviran hoito Varsinais-Suomessa 1500-luvun jälkipuoliskolla (Turun historiallinen arkisto, 10, 1948); dens, Kuninkaanmiehiä ja kapinoitsijoita (1949), s 85; Rusttjensts- o andra beskattningslängder från sextonde århundrandet (HH 3, 1863), s 25, 57. – Michel Påvelsson: Xeroxkopia av RHA:s register över brevadressater i RR 1561 - 1620-talet, SBL; RR 1584, fl 17, Adelsbrev, vol 1, Genealogica 38, f 40 o 40 v, RA; E Anthoni, Till avvecklingen av konflikten mellan hertig Carl o Finland, 1, Konfliktens uppkomst o hertigens seger (1935); dens, Konflikten mellan hertig Carl o Finland, Avvecklingen o försoningen (1937); Berättelse huruledes ... Johan Flemming ... blef... tillika med flere aflifwad på Åbo tårg then 10 nov år 1599 (HArk 18, 1903), s 376, 379, 386; Blomstedt, a a 1958, s 404 f; K Finkes relation [om hertig Carls resa till Finland] (HH 20, 1905); Grotenfelt, a a; Handkar rörande ryska kriget i konung Johan IILs tid (HSH 36, 1855), s 160; Hausen, a a; Indrenius, aa, s 146 f; Kiuasmaa, a a, s 559; Lagus, a a; Lokalf; Nikander o Jutikkala, a a; Rauman tuomiokirjen katkelmia vuosilta 1504, 1569, 1598 ja 1599 (HArk 42, 1935), s 5; Renvall, a a 1948; dens, Valtiolliset vaiheet ja hallinnollis-oikeudellinen kehitys (Varsinais-Suomen historia, 5:1, 1949), s 52; J W Ruuth, Suomen rälssimiesten sineteistä lopulla 1500-lukuaja alussa 1600-lukua (HArk 11, 1891); dens, Mickel Pålsson M (FBH 2, 1903); SMoK; A A v Stiernman, Swea o Götha höfdinga-minne, 2 (1835); Suomen historiallisen seuran pöytäkirjat (HArk 6, 1878), s 237 f; d:o (HArk 16, 1900), s 73 f; W Tawaststjerna, Pohjois-maiden viisikolmattavuotinen sota, Vuosien 1570 ja 1590 välinen aika (1918-20); J Werwing, Konung Sigismunds o konung Carl den IX:des historier, 1 (1746). – Hans M: RR 1614juni-dec, p 830 (T o 1005, 1615 juli–dec, f 651v, 1617, p 470, 1618 jan-juni, f 79, 1622 jan-juni, f40, 1627, f384vo 413v, 1629 juli-dec, f 358, 1634 II b, fl 138 o 1240, 1635 jan-juni, f 392v, Skr till konungen: Gustafll Adolfs tid, Biographica, Muscovitica, vol 546—547, M 1286: 25 febr 1612, Preussen: Räkenskaper 1630-31:8, Genealogica 38, f 40 o 40v, Genealogica 41, f 140v, E 662 (skr till Axel Oxenstierna), RA: Rullor 1626:10 o 11 samt 1627:5-7, KrA; H Alm-quist, Sverge o Ryssland 1595-1611 (1907), s 150; Anthoni, aa 1937; AOSB 2:1 o 12 (1888-1930); C G Björkenheim, Tyko (Nikander mfl, a a), s 43; Calendaria Caroli IX (1903); R Fagerlund, Från rusttjänsthästar till bonderyttare (FHT 1986), s 11 ff, 21; Finska hist samfundets protokoller (HArk 5, 1876), s 110; K Grotenfelt, Helsingin maapäivät vuonna 1616 (HArk 26, 1916), s 3; A Korhonen, Hakkapeliittain historia, 1 (1939), s 129 f, 135 f 139, 200, 210, 275, 2 (1943), s 47, 140 f, 180, 184; Indrenius, aa, s 147; Lagus, a a; Lokalf; J Lossius, Die Urkunden der Grafen de Lagardie in der Uni-versitätsbibliothek zu Dorpat (1882); K R Melander, Vuokraukset ynnä talojen lyhennykset Suomessa, Käkisalmen läänissä ja Inkerissä vuo-sina 1617-34 (HArk 16, 1900), s 194; dens, Suo-men edustajista aatelis-, pappis- ja talonpoikais-säädyssä Ruotsin valtiopäivillä 1617–34 (HArk 20:2, 1906-08), s 153; dens, Vieraasta sotaväestä Ruotsin armeijassa 30-vuotiseen sotaan asti (HArk 40:4, 1933), s 18, 39; dens, Hannu Mikonpoika M (Kansallinen elämäkerrasto, 4, 1932) o där anf litt; Nikander ojutikkala, aa; P Renvall, Baltian kysy-myksen kriisi (Suomen historian käsikirja, 1, 1949); J W R[uuth], Hans M (FBH 2, 1903); Y O Ruuth, Kamariviskaali Antti Jaakonpoika Aimän elämä ja toiminta (HArk 22:1:2, 1911), s 26; SRP 4–5 (1886-88); ST 5:1 (1903), s 284; Sveriges krig 1611–32, 1–2 (1936); W Tawaststjerna, Kaarle IX:n ja Sigismundin taistelu Vironja Liivinmaan omistamisesta (1935); P O v Törne, Hur skola vi skriva historia? (FHT 18, 1933, tr 1934), s 123; dens, Gustav II Adolf o ständermötet i Helsingfors år 1616 (FHT 20, 1935), s 88; J E Waaranen, Saml af urkunder rörande Finlands hist, 4–5 (1874–78); J Widekindi, Thet swenska i Ryssland tijo åhrs krijgz-historie (1671), s 117, 606f 632, 713, 743, 864, 926; dens, Then fordom stormächtigste hög-borne .,. Gustaff Adolphs den andres o stores ... hist, 1 (1691); G Wittrock, Gustav II Adolf (Sveriges hist till våra dagar, 6, 1927), s 52. – Johan M: Biographica, Likv, Genealogica 41, f 140v, Frälse-o rusttjänstlängder, vol 41, f 140 o 142, RA; AdRP 6 (1877); Blomstedt, aa, s 405; Den swenska Mer-curius, 2 (1756–57), s 261; G Gezelius, Försök til et biographiskt lexicon, 4 (1787); G G[ran]f[el]t, Johan M (FBH 2, 1903); L Harmaja, Piirteitä Genetz-suvun esivanhemmista (Genos 2, 1931), s 92; H Holmberg m fl, Suomen tuomiokunnat ja kihla-kunnantuomarit (1959); K E F Ignatius, Finlands hist under Karl X Gustafs regering (1865), s 114; Indrenius, aa, s 147 f; Lagus, aa; J T Lappalainen, Elämää Suomen sotaväessä Kaarle X Kustaan aikana (1975); Ramsay, aa 1903- Nikander ojutikkala, aa; A W Westerlund, Åbo hovrätts presidenter, ledamöter o tjänstemän 1623–1923, 1–2 (1923). – Jacob M: Biographica, RA; Frälseg 1:1–2 (1931). – Hans Jacob M: M 933, RA; Broomé; Lewenhaupt; A Pihlström o C Westerlund, K Dalregementets hist, 3 (1906), s 202, 211 f, 214, 216f, 224IT, 228, 230, 236, 244, 246, 257, 4 (1910), s 45,49, 55, 59, 64, 66, 70, 105-108, 111.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Munck, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9536, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9536
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Munck, släkt, urn:sbl:9536, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2024-04-26.