Sture E Ljungdahl

Född:1872-02-24 – Madesjö församling, Kalmar län (i Nybro)
Död:1966-09-27 – Kalmar domkyrkoförsamling, Kalmar län (kbf i Nybro)

Kommunalpolitiker, Fabrikör


Band 24 (1982-1984), sida 3.

Meriter

Ljungdahl, Sture Emanuel, f 24 febr 1872 i Madesjö (Nybro), Kalm, d 27 sept 1966 i Kalmar (kbf i Nybro). Föräldrar: bokbindaremästaren o bokhandlaren Anders Gustaf L o Cajsa Lena Larsdtr. Praktik i Berlin o Visby, övertog faderns rörelse i Nybro 95 (formellt 1 april 97), led av kommunalnämnden där 04, ordf 10–19, led av kommunalfullm 16–31, ordf 19–29, VD för ab Sture Ljungdahl & co 15–53 o led av dess styr från 15, led av stadsfullm 32–42, ordf i styr lör ab Nybro Wellkartong 37–47.

G 4 sept 1898 i Madesjö (Nybro) m Ida Sofia Isacsson, f 31 mars 1871 i Madesjö, d 7 juni 1958 i Nybro, dtr till bonden Isak Melker Pettersson o Emma Gustava Petersdtr.

Biografi

Sture L:s far, bokbindaremästaren Anders Gustaf L (1825–97), flyttade 1852 från Ljungby sn till Nybro. Han hade lärt sig bokbindareyrket i Sthlm. I det då mycket lilla samhället Nybro grundade han ett bokbinderi. Så småningom utökades verksamheten med bok-och pappershandel. Anders Gustaf L etablerade sig även som bokförläggare i mindre skala och utgav t ex Mose och Lambsens visor. 1895 fick L på grund av faderns sjukdom ta över rörelsen. Han hade gått i lära hos sin far och praktiserat i Berlin, där han fatt inblick i bokbindareyrkets utveckling från hantverk till industri. Efter faderns död utökade L företaget med ett tryckeri – den första maskinen utgjordes av en handpress för visitkort. Efter ytterligare några år startades en grossiströrelse i papper. L köpte in omslagspapper, kontorsartiklar m m och reste runt med sina prover till lanthandlare, glasbruk och fabriker.

I början av första världskriget diskuterade L med grosshandlaren Levi Feinbaum från Oskarshamn möjligheterna av att sätta igång tillverkning av kuvert. Feinbaum hade tidigare erfarenhet av sådan fabrikation. Som en följd av diskussionerna bildades 1915 ab Sture L & co med ett aktiekapital av 75000 kr och med L som VD. Depressionen i början av 1920-talet ledde till stora kundförluster. Räddningen kom med förbudsomröstningen 1922. Valkuvert i specialutförande skulle framställas, och efter det att företaget ställt en borgen på 50000 kr som leveransgaranti, fick det ordern.

1931 avskildes bokhandeln från kuvertfabriken och blev eget bolag, dock med ab Sture L & co som huvuddelägare. Chef för detta blev L:s son Evald L (1906–67). 1937 överläts emellertid bokhandeln efter att i 85 år ha varit i familjens ägo.

I mitten av 1930-talet började L höra sig för om möjligheterna att anlägga en ny fabrik för wellpapps- och kartongtillverkning i Nybro. Ab Nybro Wellkartong stiftades 17 mars 1937 med L som styrelseordförande och sonen Folke L (1911–73) som VD. Bolaget erhöll vid starten ett aktiekapital av 450000 kr, vartill 200000 kr upplånades. Rörelsen gick bra och 1944 var företaget skuldfritt. Det vinstgivande företaget såldes redan 1947 till Munksjö-bolaget.

Kuverttillverkningen tog med tiden en allt större del av produktionskapaciteten i anspråk, och L:s ord att "i goda som dåliga tider måste folk skriva brev, om inte annat så räkningar" tycktes ha fog för sig. Det L:ska familjeföretaget utvecklades till ett av Skandinaviens största i sin bransch (brevpapper och kuvert) med export över hela världen. 1981 var ab Sture L & co Europas tredje och Sveriges största kuverttillverkare med en omsättning på närmare 250 milj kr. Företaget ägdes till 61 % av ljungdahlare i fjärde generation. Den omedelbara ledningen av företaget hade dock gått över i andra händer. Lokalt har naturligtvis denna industri betytt mycket. Från c:a 25 anställda i boktryckeri, bokbinderi och pappershandel vid första världskrigets slut sysselsatte företaget i början av 1960-talet c:a 300 och i början av 1980-talet c:a 800, varav omkr 600 i Nybro.

Posten som VD i företaget behöll L till 1953, då äldste sonen Anders L (f 1904) övertog denna befattning. L följde dock med stort intresse firmans utveckling som ordförande i styrelsen under sina sista 13 år. Han hade ett livligt intresse för Nybro och dess angelägenheter, och via kommunala engagemang tog han under lång tid del i ortens sociala och ekonomiska utveckling. För Nybro missionsförsamling spelade L en viktig roll, först som söndagsskolelärare och sedan som predikant. Som företagsledare var han framsynt och hade förmåga att samla goda medarbetare omkring sig. Trots att det mesta av hans tid slukades av det egna företaget, intresserade han sig för andra projekt. Han var med om att starta kalksandstegelfabriken i Börseryd och en torvströfabrik i Alsjö, båda i Kalm.

Författare

Göran Nilzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En allmän stämma hos färgare Berglund för 60 år sedan (Till direktör Sture Ljungdahl på 70-årsdagen ..., Nybro 1942, s 164–173; ur Barometern 1941). – Mina minnen. Tidningsartiklar och minnesanteckningar från Nybro. Nybro 1952. 231 s. [Ny uppl] 1972. 196 s. – Från lägenheten Nybro å Göljemåla ägor år 1860. Nybro 1956. 40 s. [Föret.] - Bidrag i: SL-stil... Personaltidning för (anställda vid/hos) AB Sture Ljungdahl & Co 1953–65, Nybro, 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: A Anderson, Det senaste halvseklet (Industri o köpenskap i Kalmar o kalmarbygden, 1961); E Bosaeus, Munksjö bruks minnen (1953); Evald L död (SL-stil 1967); Företagsamhet – Människokärlek (nekr över L, SL-stil 1966); P Gerdbo, Från hantverk till storproduktion. Några glimtar ur ab Sture Ljungdahls utveckling (1962); M Hofrén, Kalmarindustriens pionjärtider (Industri o köpenskap i Kalmar o kalmarbygden 1961); Minnesskr till L på 70-årsdagen 24 febr 1942 (1942); J G Nilsson, Nybro köpings hist 1824-1924 (1924); W Sanden, Sture Ljungdahls ab tar steget till börsen efter 130 år (SvD 25 okt 1981).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sture E Ljungdahl, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9572, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9572
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sture E Ljungdahl, urn:sbl:9572, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se