Carl J F Ljunggren

Född:1858-11-04 – Kristianstads Heliga Trefaldighets församling, Kristianstads län
Död:1927-01-27 – Danderyds församling, Stockholms län

Företagsledare, Ingenjör, Riksdagspolitiker


Band 24 (1982-1984), sida 8.

Meriter

Ljunggren, Carl Johan Fredrik, f 4 nov 1858 i Kristianstad, d 27 jan 1927 i Danderyd, Sth. Föräldrar: grosshandl Carl Johan Fulgentius L o Carolina Charlotta Sophia Holm. Studier vid Tekniska elementarskolan i Malmö 73–75, vid Polytechnikum i Zürich 76–79, anställd vid Ljunggrens mek verkstad i Kristianstad 79, dess ägare 80, VD o disponent för Ljunggrens verkstads ab 90–18, led av stadsfullm i Kristianstad 85–91 o 99–18, v ordf där 12–18, dansk vicekonsul i Kristianstad o Ahus 88–18, v ordf i styr för Kristianstads ensk banks avd:kontor i Kristianstad 98–01, VD i Östra Skånes jernvägsab 98–02, led av styr där 03, ordf i huvudstyr för Kristianstads lägre tekn skola 01–18, i Fabriks- och hantverksfören i Kristianstad 01–18, hedersordf där från 19, v ordf i styr för Bankab Södra Sveriges avd:kontor i Kristianstad 02–03, led av AK 03–08 (led av tillf utsk 03–05, särsk utsk 06, bevillningsutsk 07), ordf i centralstyr för Sveriges hantverks- o industrifören:ar 04, i Skånes handelskammare 05–09, i Sveriges hantverksorganisation från 05, led. av komm ang ångbåtsförbindelse mellan Sverige o Tyskland dec 06–mars 07, av kommerskolkkomm nov 08–juli 14, av styr för konstindustriutställn i Sthlm 09, av styr för Baltiska utställn i Malmö 14, av statens industrikomm 14–18, förest för Kristianstads museum 15–18, led av järnvägsrådet från 17, av hantverkssakk okt 19–22, ordf i styr för Hantverksinst från 22. – Korresp-LVHAA 16.

G 19 maj 1882 i Sölvesborg m Sigrid (Siri) Anna Louise Södergren, f 9 april 1860 där, d 2 juni 1926 i Danderyd, dtr till grosshandl Sven Johan Edvard S o Jenny Carolina Catharina Wickenberg.

Biografi

Carl L:s far, Carl Johan Fulgentius L (1817–80), startade 1844 en egen firma i Kristianstad, som med tiden utvidgades till grosshandel. 1861 grundade han där ett järngjuteri med mekanisk verkstad. Han tog verksam del i förverkligandet av Hässleholms järnvägar och tillhörde dess första direktion. Dessutom var han ledamot av Kristianstads stadsfullmäktige 1863–80 och ordf i drätselkammaren 1866–67.

L utbildades med sikte på att överta den mekaniska verkstaden. Efter studier vid Polytechnikum i Zürich och efter faderns död 1880 övertog L ledningen av företaget. Detta var under många år Kristianstads största med tillverkning av bl a järnvägsvagnar, lokomotiv och ångbåtar. Verkstaden nedlades 1925. Som mest hade företaget (1899) 425 anställda i Kristianstad, vartill kom 45 i Karlshamn. Tidigt fick L talrika allmänna uppdrag. I 25 år var han stadsfullmäktig i hemstaden, kring sekelskiftet VD i Östra Skånes jernvägsab och 1906–07 ledamot av ångfärjekommittén Sverige–Tyskland. L verkade för tillkomsten av stadens lägre tekniska skola. I dess lokaler inrymdes ett museum, som han förestod, med till stor del av honom sammanförda föremål. I stadsfullmäktige tillhörde L dess historiska kommitté. Efter att länge ha förespråkat en skånsk handelskammare blev han dennas förste ordf. Hans estetiska läggning kom väl till pass i styrelserna för 1909 års konstindustriutställning och för Baltiska utställningen 1914, där han varit med som förslagsställare och initiativtagare.

Som ledamot av AK förde L hantverkets talan; han motionerade om inrättandet av ett särskilt handelsdepartement och med framgång om fördubbling av de statliga resestipendierna för läromästares utlandsstudier. 1904 valdes han till ordf för centralstyrelsen för Sveriges hantverks- och industriföreningar som skulle både tillgodose arbetsgivarintressen och medverka till samverkan branschvis inom mindre och medelstora industriföretag. L förordade tidigt att arbetsgivarintresset och det ideella yrkesintresset skulle tillvaratas av skilda organisationer. Medan nyordningen på organisationsplanet förbereddes, höll L vintern 1904–05 på många håll föredrag om vad som komma skulle. 1905 bildades Sveriges hantverksorganisation. L avböjde till en början att bli den nya organisationens förste ordf men antog efter enhälligt val uppdraget på försök, sedan Kristianstad godtagits som förläggningsort.

Sveriges hantverksorganisation blev L:s stora livsgärning. Han öppnade förbindelser med grannländernas organisationer och knöt an till kontinentens sk medelståndsrörelse. Hans ledamotskap i Internationella medelståndsinstitutets centralkommitté medförde många utlandsresor. Organisationen – även mindre industrier tillhörde denna – fick en sådan tyngd att det främst tack vare dess arbete infördes statliga maskinlån och utöka- de resestipendier. I yrkesutbildningen var L starkt engagerad. 1918–19 tillkom statligt läromästarstöd, och de kommunala tekniska skolorna omvandlades till lärlingsskolor och på högstadiet till yrkesskolor.

1918 avvecklade L nästan helt sina andra verksamheter för att kunna ägna sig mer åt hantverksorganisationen. Han flyttade till Djursholm, och organisationens säte blev Sthlm. Kapitalbildningen var god, och bl a skapades en hantverkslånefond. Sedan man förgäves sökt få kompetensvillkor för hantverkare reglerade, infördes mästarkurser och som kompetensbevis mästarbrev. Den främsta nyskapelsen blev Hantverksinstitutet, invigt 1922; idén till detta hade L fått redan vid en studieresa i Tyskland 1907.

L utmärktes av en sällspord aktivitet och stor uppslagsrikedom. Inom hantverksorganisationen var samarbetsandan god, och L visade förtroende för medarbetarna. Där instiftades efter L:s död en minnesfond.

Författare

Tom Söderberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från L i KB o RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några dagboksanteckningar från en liten orientresa 1898. Sthlm 1898. 153 s. [Bibliotek för resebeskrifningar, 28.] — Historik öfver läg- re tekniska yrkesskolan i Christianstad och dess föregångare åren 1836—1902. [Omsl.] Kristianstad 1903. 66 s.o— P. M. rörande kanalprojektet Christianstad—Ahus. [Omsl.] Kristianstad 1903. 53 s, [jämte] A Ramm, Diverse statistik ..., 22 s. [Tills med N. C. Monberg m fl; även utg.] — De hufvud-sakligaste grunderna för de olika rösträttsförslag och andra i nära samband därmed varande frågor, som föreligga till behandling vid 1904 års riksdag, sammanförda. [Rubr.] Kristianstad 1904. 4:o. 31 s. — Sverige åt svenskarne. Sthlm 1905. 16 s. [Ur SvD.] — Några ord rörande frågan om inrättande i riket af handels- och industrikammare samt kortfattad redogörelse för förslaget till stadgar för en påtänkt skånsk handels-, industri- och sjöfartskam-mare (Statsvetenskaplig tidskrift, årg 5, 1905, Lund, s 53—64; även sep, 12 s). — Frågan om ett nytt statsdepartement för handel, industri och sjöfart [foredrag resp riksdagsmotion] (TT, årg 35, 1905, Sthlm, 4:o, Allmänna afd, s 139-141, 171-175). — Något om åtgärder till handtverkets och den mindre industriens forkofran. Bearb af föredr, hållet vid Sveriges handtverksorganisations årsmöte i Göteborg 1905. Kristianstad 1905. 23 s. (Handtverksorganisationens skrifter. N:r 1. 1905.) — Om handels- och industrikammare. Föredr hållna i Vexiö, Jönköping o Örebro d. 10, 11 o 12 jan 1906. Kristianstad 1906. 36 s. (Ibid, 2. 1906.) — Sammanfattning af handlingar rörande tolags-crsättningsfrågan med särskild hänsyn till skånska intressen, utarb. [Rubr.] [Malmö, tr] Kristianstad 1906, 240 s. ([Rubr:] Skånes handels-, industri-och sjöfartskammare, Meddelanden, årg 1, 1906, n:o 4.) — Frågan om ett nytt statsdepartement lör handel, industri och sjöfart (TT, 37, 1907, Allm afd, s 91—96, jämte Diskussion s 101, 107 f; omtr i Svenska teknologföreningen, Inledningsföredrag vid Andra sektionens årsmöte [omsl], Sthlm 1907, s 2—13; även sep, 15 s). — Het Zvveedsche systeem van reisbeurzen aan werklieden (stipendien) ... vertaald door J. E. Rosenberg (Maatschappij van nijverheid. Internationale tentoonstelling van am-bachtswerktuigen in 1907. [Rubr; omsl:] Verslagen en mededeelingen, Amsterdam [1907], s 43—49). — "Om nya åtgärder för näringarnas utveckling och om grunderna för handels- och industrikam-marinstitutioner." [Rubr; jämte: H Andersson,] Kooperativa och individuella affärer. [Omsl: Om ... samt kooperativa ...] Hörby 1908. (24) s. [Rubr.] — Om moderna näringsidkarekorporationer med särskildt afseende å handelskammareinstitutionen och handtverksorganisationen. Föredr hållet vid Föreningens till upprätthållande af Smålands handelskammare årsmöte i Oskarshamn den 23 maj 1908. Jönköping 1908. 13 s. - Medelståndspolitik (Det nya Sverige, tidskr för nationella spörsmål, årg, 2, 1908, Sthlm, s 163-181; även sep, 19 s). — Något om handels- och industrikammare (Wermländska bergsmannaföreningens annaler, 1907, Filipstad 1908, s 187-196). - Från den internationella handtverksutställningen i Amsterdam 1907. Berättelse afgifven till Kungl. Maj:t. Kristianstad 1908. 133 s. (Sveriges handtverksorganisations skrifter n:o 4, 1908.) — 1. Om lärlingsnämnder inom handtverksföreningarna. [Rubr; omsl:] Referat av ärende, behandladt vid Sveriges handtverksorganisations årsmöte i Stockholm 1909. [Jämte:] 2. G Huss, Om arbetsförmedling för lärlingar och minderåriga. Kristianstad 1909. 16 s. ([Omsl:] Ibid, 5. 1909.) - l:o. Grundlinjer till föredrag inom handtverksföreningarna öfver ämnet: Sveriges handtverksorganisation och dess arbete för handtverksyrkenas (örkofran. Utarb. [Jämte:] 2:o. O. Th. Huldén, Utkast till föredrag ... Kristianstad 1911. 22 s. — Handtverkets nationalekonomiska betydelse samt medel att främja densamma. Föredr d 21 juli 1912 vid handtverks- o. industriveckan i Halmstad. [Rubr.] Kristianstad 1912. 20 s. — Referat af yrkesskolekommitténs till K. M:t den 11 juni 1912 afgifna förslag till den lägre tekniska undervisningens ordnande, sam-manställdt ... med särskild hänsyn till de lägre tekniska yrkesskolornas ombildning till gagn för handtverksnäringen (Svensk handtverkstidning, tidskr för Sveriges handtverksorganisation, 1912, Kristianstad, 4:o, s 389-403, 416-428; även sep, 8:o, VI, 81 s). — P. M. rörande handtverksären-denas handläggning inom statsförvaltningen. På kommerskollegiikommitténs anmodan utarb (Handlingar vid Sveriges handtverksorganisations 8:e ordinarie årsmöte i Falun den 16—17 juni 1912, Afd A, B och C, Lund 1912, s 57-92; även med särskild titel Kristianstad 1917). — Något om Kristianstads museum. Jämte ett kort föredr över vissa föremål i dess yrkesmuseiavd. Kristianstad 1914. 18 s. — Hantverk (Sveriges land och folk, historisk statistisk handbok ... utg av J Guinchard, 2. uppl, sv ed, d 2, Sthlm 1915[-16], s 458-465). - Några tankar om Sveriges hantverksorganisations hantverksinstitut. Sthlm (tr Kristianstad) 1919. 42 s. (Sveriges hantverksorganisations skriftserie. N:o 10, 1918.) — Hantverkets stora problem. Sthlm 1922. 155 s. - Något om träslag. Sthlm (tr Kristianstad) 1924. 30 s.(Hantverksinstitutets yrkeshandböcker, n:o 10. Serien Materialkunskap.) — Diamanter och ädla stenar, världens största diamanter och syntetiska ädelstenar. Sthlm (tr Kristianstad) 1924. 43 s. (Ibid, 11.) - Målarefärger. [Jämte:] H. Hylander, Fernissor o läcker, o [dens,] Några synpunkter vid prövn o anv av målarefärger. Sthlm (tr Kristianstad) 1924. 40 s. (Ibid, 12.) - En del varukunskap för hantverket. (Balsamer o hartser ... samt kautschuk o guttaperka). Sthlm (tr Kristianstad) 1924. 63 s. (Tills med H. Hylander; ibid, 14.) — Konsten att bli en duglig hantverkare. Råd o upplysningar med hänsyn till god yrkesutbildning. Sthlm 1925. 127 s. 

Utgivit: F Enblom, Sjöfartsleden Kristianstad— Åhus. Betänkande och kostnadsförslag, uppgjorda år 1907 ... Utdragjämte vissa handlingar i ärendet samlade. Kristianstad 1907. VIII s, 1 pl, 30 s. [Annan uppl:] ... [Omsl.] XVI s, 1 pl, 33 s. - A Åhlén, Åhus och dess slott samt utgräfhingarna därstädes 1892-93. [Rubr; omsl: Aftryck af Beskrifning öfver Åhus ... 1892-1893, intagen i Skånska samlingar ... Tillägnat deltagarna i Sv fornminnesföreningens möte i Kristianstad d 18—19 aug 1916 ...] Christianstad 1916. 16 s. [Omsl.]

Redigerat (utgivit): Svensk handtverkskalender för 1909(—1920) utg af Sveriges handtverksorganisation, Kristianstad 1908-09, Sthlm (tr Lindesberg) 1910-11, Kristianstad 1913-18, Sthlm (tr Kristianstad) 1919, Sthlm 1920; Meddelanden från (Tekniska skolans i Kristianstad handels- och industrimuseum yrkesmuseum) Kristianstads museum, n:o 1-4, 1911-12, 19[15] —16, Kristianstad, VIII, 119, 95, 40 s + 24 pl-bl, 60 s (till stor del även förf, 1—2 nämnd som förf, 3: anon, 4: utg av museistyrelsen); Svensk handtverkstidning, tidskr för Sveriges handtverksorganisation, 1911 — 1917, Kristianstad, 4:o (ansv utg, red tills med O T Huldén mfl).

Källor och litteratur

Källor o litt: S Kvist, U Persson o M Pettersson, L:s arbetare. Stadens "svarta garde". En studie av verkstadsgolvets delkultur vid 1900-talets början i Kristianstad (Uppsats i etnologi vid LU 1981, stencil).

S Andersson, Hantverkets organisationer (Sveriges hantverk, 2, 1956); T Andersson, Från forn-stuga till stadsmuseum. En historik över Kristianstads museum (Skånes hembygdsförb:s årsb 1960; även i Fören Gamla Christianstad, Årsskr 1960); A Bolmstedt, En minnesskr i anledn av Fabriks- o hantverksfören:s i Kristianstad 25-åriga verksamhet 1900-1925 (1925); H Carlsson, Hantverk o hantverkare i Kristianstad under 300 år (1950); K Enghofl, Kristianstads hist 1614–1948 (1949); Handtverks- o industri-tidn 1901-05; Y Holmgren, L:s verkstad (Fören Gamla Christianstad, Årsskr 1966); dens, Ångbåtarna från L:s verkstad (ibid 1967–68); L:s verkstad, Christianstad 1861–1925. En minnesutställn i Kristianstads museum ... (1961); A Munthe, Hundra år i hantverkets tjänst. Sthlms stads hantverksförems hist (1947); N H Nilsson, C J F L in memoriam (1927); B Ragnerstam, Uppbrottets timme, dokumentärroman från år 1883 (1975); dens, Vredens dag, dokumentärroman från år 1884 (1977); dens, Skall jorden bliva vår, dokumentärroman från åren 1884–86 (1978); SPG 17 (1905), 19 (1903) o 25 (1905); T Söderberg, Hantverkarna i genombrottsskedet 1870–1920 (1965); A Törnquist, Yrkesskolan i Kristianstad 125 år (Fören Gamla Christianstad, Årsskr 1966); A Wahlstedt, Minnespenningar över enskilda sv män o kvinnor (1925); Verkstäderna, årg 1908, nr 11. – Nekr:er i Sv hantverkstidn 1927, nr 3.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl J F Ljunggren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9580, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Söderberg), hämtad 2020-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9580
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl J F Ljunggren, urn:sbl:9580, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Söderberg), hämtad 2020-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se