Meriter

1 Ljunglöf, Jacob Fredrik, f 22 okt 1796 i Sundby, Söd, d 21 sept 1860 i Sthlm, Ad Fredr. Föräldrar: hovpredikanten kh Carl Petter L o Carolina Lovisa Fredrika Markander. Elev vid Strängnäs trivialskola, anställd hos sockerbruksidkaren G Östermark i Sthlm 10, magasinsbetjänt o handelsbokhållare hos tobaksfabrikören Peter Helin Pettersson våren 13–okt 20, fabriksförest hos tobaksfabrikören Petter Lundgren Andersson 20, erhöll kommerskoll:s tillstånd att driva tobaksfabrik 6 nov 21, förvärvade genom köp o drev sistnämnda rörelse från 1 jan 22 (köpet slutreglerat 30 mars 27; drev företaget under firma Jac Fr Ljunglöf), burskap som tobaksfabrikör 15 jan 22, led av Sällsk Par Bricole 28, av Adolf Fredriks förs:s kyrkoråd 21 april 33, av Borgerskapets äldste jan 43, av dir för Borgerskapets gubbhus 7 sept 47, allt i Sthlm.

G 2 febr 1822 i Järfälla, Sth, m Tullia Henriette Nettelbladt, f 27 juli 1797 i Sthlm, Svea livg, d 10 jan 1884 där, Ad Fredr, dtr till grosshandl Carl Felix N o Lovisa Tullia Denisson (bouppteckn 1827-1-780 o 1861-1-151, SSA).

Biografi

I det barnrika prästhemmet rådde en sträng, spartansk anda. Endast 14 år gammal ansågs L mogen att träda ut i förvärvslivet. Hans förste arbetsgivare blev sockerbruksidkaren på Ladugårdslandet i Sthlm G Östermark, som var gammal vän till familjen. Liksom tidigare en äldre bror, Per Adolf, antogs L som dräng hos honom. Redan 1813 är han emellertid återbördad till föräldrahemmet, då i färd med att med faderns hjälp söka sig en annan kondition i Sthlm. Detta ledde till att han fick arbete som "magasinsbetjänt" i en tobaksfabrik vid Regeringsgatan. Fabriken ägdes av ordföranden i tobaksfabrikörssocieteten Peter Helin Pettersson.

När L började hos Helins, där han slutligen skulle bli handelsbokhållare, kunde av samtida tobaksföretag i Sthlm inget annat redovisa ett så högt tillverkningsvärde som detta. Det bibehöll sin förstarangsplacering inom sv tobaksindustri även sedan Peter Helin Pettersson på hösten 1813 avlidit, då det övertogs av brorsonen Petter Helin Josephsson och en svåger till denne. I den framgångsrika helinska firmans tjänst samlade L erfarenheter av yttersta värde för sin framtida egenskap av tobaksfabrikant. 1820 anställdes L av ägaren till en tobaksfabrik vid den sk Kungsbacken i Drottninggatans övre del, grosshandlaren Petter Lundgren Andersson. Tydligen var Lundgren angelägen om att knyta L, som gjort sig bekant för sin skicklighet, till sin rörelse. Lundgren led av en tilltagande sjukdom och fick det allt svårare att administrera sitt företag. Redan från början anförtroddes L ledningen av fabriken, och dessutom blev han delägare i firman. Till L hyste Lundgren ett orubbligt förtroende. Han bestämde sig 1821 för att på L överlåta fabriken med sig själv som förlagsman. Överlämnandet, då L genom köp blev fabrikens innehavare, ägde rum på nyårsdagen 1822. Ett par veckor senare fick L burskap som tobaksfabrikör endast 25 år gammal. 1827 kom L att helt överta den lundgrenska firman mot att han till den 1824 avlidne Lundgrens änka överlämnade skuldebrev till ett belopp av 80 000 rdr med säkerhet i fabriken och vad till den hörde.

När L etablerade sig som självständig företagare, var snustillverkningen i riket på stark frammarsch. Efter en fyrdubbling på 1810-talet följde ett par decennier, då den mer än fördubblades, från motsvarande 416 000 kg 1820 till 896 000 kg 1840. Under L:s sista levnadsår var den uppe i 1 704 000 kg. På tobakssidan i övrigt var däremot konjunkturen inte lika entydigt uppåtgående, dock med undantag för 1850-talet, då särskilt cigarrtillverkningen utvisade en kraftig stegring. L visade sig ha en säker känsla för vart konjunkturen pekade. Tidigt lade han sig särskilt vinn om produktionen av snus, och redan i slutet av 1820-talet var han den främste snusfabrikanten i riket. Tillverkning av cigarrer upptogs 1839; i övrigt tillverkades rök-och tuggtobak. I motsats till senare tider, då firmans produktion kom att koncentreras till endast två snussorter, rådde under L:s ledning en stark differentiering; så t ex salufördes 70 varuartiklar 1850.

Inom sv tobaksindustri skulle L:s företag alltid befinna sig i toppklassen. På 1840-talet hade hans fabrik nått en sådan tillverkningskapacitet, att den var den största i sitt slag i riket. Omslutningen utgjorde 1820 140 000 kr och överskred 1859 den första miljonen. Värdet av snusframställningen, som 1825 var 51 000 kr, hade 1860 stigit till 255 000 kr. Antalet arbetare ökade från ca 50 i 1820-talets början till 180 år 1860. Firman var inte bara ett industri- utan även ett handelsföretag. På 1840-talet lät L i Sthlm öppna egna försäljningsbodar, och från århundradets mitt blev det en stående regel att han i likhet med andra storföretagare i branschen gav sina varor en vid spridning genom återförsäljare över hela landet. Det expanderande företaget växte småningom ur lokalerna vid Drottninggatan. L lät 1839 överföra tillverkningarna jämte sin bostad till en s å inköpt fastighet i kvarteret Träsket vid Stora Bastugatan (nuv Sveavägen), och ytterligare utrymmen tillkom 1853 genom förvärvet av en intilliggande fastighet vid Luntmakargatan. Den ljunglöfska tomten hade därmed i huvudsak fått sin slutliga utsträckning.

Vid sin död var L, från att ha börjat med två tomma händer, en av de rikaste i Sthlm. Behållningen i boet uppgick till 847 937 rdr. Man har sökt olika förklaringar till hans stora framgång som företagare. Det har pekats på en teknisk nymodighet vid tillverkningen av snus. Hans vän Berzelius skulle ha varit honom behjälplig vid utexperimenterandet av en s k kortsvettningsmetod, som ledde till en snabbare snusproduktion ehuru med bibehållen kvalitet. Men främst är det anledning att framhålla, att for L ingenting fick stå i vägen för kravet på god kvalitet.

Som företagsledare hade L ett socialt ansvarsmedvetande och en filantropisk livsinställning. Han har betecknats som "änkors stöd, de faderlösas vän, de behövandes hjälpare och den obemärkta arbetsamhetens befordrare". Han fick namn om sig att sörja för sina arbetares väl. Vid fabriken inrättade han en barnskola. Enligt hans skriftliga förordnande avsattes efter hans död ett till 1 500 rdr rmt uppgående belopp for underhåll åt behövande barn vid skolan i hans hemsocken Sundby. Till L:s egenskaper hörde också sällskapliga talanger, som han fick tillfälle att utveckla i Par Bricole. Han var musikalisk och hans favoritsysselsättning var fiolspelning. Han omgav sig gärna med konstnärer, och gav dem sitt stöd.

Författare

Carl-Fredrik Corin

Arkivuppgifter

Den L:ska firmans arkiv, som utnyttjats av L Nordström i hans firmahistorik, fanns ännu 1930 bevarat hos grosshandl Robert L men har därefter troligen förstörts. Handl:ar efter L rör tobaksleveranser till F W Grill 1853–56 finns i NordM.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Mantalsuppg:er, mantals- o krono-taxeringslängder, förteckn:ar över arbetare o fabriksberättelser i hall- o manufakturrättens arkiv, parentationstal i Sällsk Par Bricoles arkiv, boupp-teckn:ar, allt i SSA; E Mossberg o O Borgvall, Knut Robert L:s fädernehärstamning (1939; ms, kopia hos SBL).

H Elmqvist, Undersökn af tobaksindustrien (Arbetsstatistik, 2, 1899); Strängnäs hm, 3 (1899); I Hammarström, Sthlm i sv ekonomi 1850–1914 (1970); Hantverkare o fabriker inom sv tobakshantering 1686–1915 (1950); V Horn, Hos grosshandlare o fru Robert L (Sv hem i ord o bilder, årg 16, 1928); [P Meijer-Granqvist,] Rikt folk o andra av Lazarus v Rothschild (1932); L Nordström, En gammal stockholmsfirmas hist (1930); C-M Rosell, Kvarteret Träsket (1981); S Tjerneld, Stockholmsliv, 1 (1950), s 510 ff.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob Fredrik Ljunglöf, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9601, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Fredrik Corin), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9601
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob Fredrik Ljunglöf, urn:sbl:9601, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Fredrik Corin), hämtad 2024-04-18.