Meriter

2 Ljunglöf, Knut Fredrik, son till L 1, f 30 juni 1833 i Sthlm, Ad Fredr, d 17 april 1920 där, ibid. Inskr vid UU 11 juni 50, anställd på firman Molls kontor i Sthlm 50–52, praktik på tobaksfirman Migault & Ruyter i Bremen 52–55 o i Liverpool 56–omkr 59, anställd i firma Jac Fr Ljunglöf, Sthlm, 1 jan 60, ensam innehavare 21 sept 60–19 febr 61 o juni 68–95, tills med brodern Robert 61–68 o tills med sonen Robert (L 3) från 17 febr 12, VD för Jac Fr Ljunglöfs tobaksfabriksab där 16 dec 95–10 febr 12, led av kyrkorådet i Ad Fredr förs, led av stadsfullm i Sthlm 68–70, led av överstyr för prins Carls uppfostringsinrättn för fattiga barn i Sthlm (Gålöstiftelsen) 3 dec 90–22 dec 13.

G 1) 21 april 1860(–82) i Sthlm, Hedv El, m Hilma Aurore Lovisa Öhrström, f 2 okt 1832 i Hölö, Söd, d 5 jan 1900 i Kärda, Jönk, dtr till grosshandl Gustaf Hartman O o Anna Leonora Michaal; 2) 3 sept 1884 i Sthlm, Göta livg, m Hulda Henrietta Maria Krook i hennes 2:a gifte, f 8 aug 1841 i Brännkyrka, Sth, d 25 nov 1924 i Sthlm, Ad Fredr, dtr till apotekaren Carl Adolf K o Kristina Sofia Krook, samt förut g Broman.

Biografi

Vid 17 års ålder inskrevs Knut L vid UU. Han lämnade dock snart Uppsala och började efter anställning på ett stockholmskontor praktisera på en berömd tobaksfirma i Bremen, med vilken fadern haft förbindelser. Han bedrev sedan handels- och språkstudier i Liverpool. 26 år gammal upptogs han 1860 i faderns firma och blev efter dennes död på hösten s å ensam innehavare. 1861 antog han brodern Robert som kompanjon, men efter dennes död 1868 drev han åter firman ensam. Företaget ombildades till ab 1895 med ett aktiekapital på 2 mkr och med L som VD men återgick 1912 till den gamla företagsformen. I samband härmed upptogs sonen Robert (L 3) som bolagsman.

L kom att leda företaget i 60 år. Under denna tid expanderade verksamheten ytterligare. Omslutningen ökade från c:a 1 mkr 1859 till c:a 2 mkr 1882, c:a 3 mkr 1898 och c:a 7 mkr 1915. Omsättningen uppgick 1910 till 2,2 mkr. Distributionen rationaliserades, och produktionen specialiserades på snus. Cigarrtillverkningen nedlades 1874, rök- och tuggtobakstillverkningen 1896 resp 1909. Av en tillverkning 1850 på 70 varuartiklar återstod 1909 endast två, de välkända Ljunglöfs nr 1 och 2.

Denna specialisering torde ha haft stor positiv betydelse för firmans lönsamhet. Snustillverkningen var långt mer mekaniserad än cigarrtillverkningen och gav ett avsevärt högre tillverkningsvärde per arbetare. De stordriftsfördelar som specialiseringen innebar torde alltså ha varit orsaken till att L 1890 for sin snustillverkning kunde redovisa mer än 50% högre tillverkningsvärde per arbetare än en annan storproducent, W Hellgren & Co, som hade blandad tillverkning. L:s nettovinst ökade kraftigt från 25 000 kr 1867 till c:a 200 000 kr 1882, c:a 500 000 kr 1898 och c:a 700 000 kr 1915. Han uppges vid 1900-talets början ha varit den största snusproducenten i Europa, i världen överträffad endast av en amerikansk tillverkare. I likhet med fadern var han mycket kvalitetsinriktad och kontrollerade dagligen produktionen. Han skall i sin ungdom av fadern fått rådet att inte höja priserna vid goda affärer, utan i stället investera förtjänsten i ökad kvalitet för att på sikt kunna höja omsättningen. De L:ska produkterna fick också ett mycket gott rykte, inte bara i Sverige. 1886 tackade han nej till ett erbjudande om snusexport till Tyskland, eftersom varan enligt L p g a den långa transporttiden "förlorar de egenskaper,vårföre densamma blivit så omtyckt och vunnit allmänhetens bifall". Sedan kvalitetsbevarande emballage så småningom blivit tillgängligt, etablerades i början av 1900-talet export till Nordamerika.

L beskrivs som en traditionsmedveten och patriarkalisk företagsledare. Liksom fadern var han intresserad av musik och sport, framför allt jakt och kappsegling. Praktikåren i England hade gjort honom anglosaxiskt inriktad; han lät sy sina kläder i London och använde alltid engelska gevär när hanjagade. Han var 1868–70 ledamot av stadsfullmäktige i Sthlm. I sin hemförsamling Adolf Fredrik räknades han som "okrönt kung", tillhörde i många år kyrkorådet och bekostade 1900 kyrkans stora kupolmålningar av Julius Kronberg (bd 21). Vid sin död 1920 efterlämnade han en av de största förmögenheterna i Sverige; boets behållning uppgick till 16,5 mkr. Sina vinster hade han bl a investerat i stora jordegendomar, såsom Blackeberg, Vällingby och Råcksta i Spånga församling samt Lilla Ängby och Beckomberga i Bromma. Han lät vidare utföra ny- och tillbyggnader på den L:ska tomten vid Stora Bastugatan (nuv Sveavägen) och gav därigenom fastigheten – riven 1938 – en utformning som bildade ett markant inslag i stadsbilden.

Författare

Carl Henrik Carlsson

Arkivuppgifter

Ang den L:ska firmans arkiv, se L 1, ovan.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Patent- o registeringsverket: Bolagsbyrån: reg:handl till ab upphörda 1897–1960, E 3a:6, RA. Bouppt 1921–41; Gålöstiftelsens arkiv, prot 3 dec 1890 o 22 dec 1913; J Unman, Samling av bidrag till Sthlms stads krönika, 4, s 3105 f (ms); Ritningar för kv Träsket 2 & 9 och 2, 9 & 10, Byggmnämndens ritningssaml, allt i SSA. E Mossberg o O Borgvall, Knut Robert L:s fädernehär-stamning (ms 1939; kop hos SBL).

Gålöstiftelsen 150 år (1981); I Hammarström, Sthlm i sv ekonomi 1850–1914 (1970); Hantverkare o fabriker inom sv tobakshantering 1686–1915 (1950); V Horn, Hos grosshandlare o fru Robert L (Sv hem i ord o bilder, årg 16, 1928); [P Meijer-Granqvist,] Rikt folk o andra av Lazarus v Roth-schild (1932); Minnesskrift vid Sthlms stadsfullm:s 50-årsjubileum (1913), s 67; L Nordström, En gammal stockholmsfirmas hist (1930); C-M Rosell, Kvarteret Träsket (1981); Saml av anmäln:ar till aktieboiagsreg m m 1912 (tr 1913) o 1920 (tr 1921); SSEÅ 1906, s 104, 1955, s 161, 1970, s 77 o 140; SMoK; N Staf (ed), Spånga sockens hist (1966), s 185 f o 200; Sv tobaksmonopolet 1915–1940 (1940), s 122 f; S Tjerneld, Stockholmsliv, 1 (1950), s 511 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Knut F Ljunglöf, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9602, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Henrik Carlsson), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9602
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Knut F Ljunglöf, urn:sbl:9602, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Henrik Carlsson), hämtad 2024-04-16.