Axel W Ljungman

Född:1841-09-01 – Ljungs församling (O-län), Västra Götalands län
Död:1901-10-27 – Göteborgs stad, Västra Götalands län (enl db för Styrsö, Göt.)

Riksdagsledamot, Iktyolog


Band 24 (1982-1984), sida 49.

Meriter

Ljungman, Axel Wilhelm, f 1 sept 1841 i Ljung, Göt, d 27 okt 1901 i Gbg (enl db för Styrsö, Göt). Föräldrar: lantbrukaren Carl Johan Gottfrid L o Brita Christina Andersson. Elev vid Uddevalla elementarlärov jan 50–juni 54, vid Gbgs högre elementarlärov ht 54–vt 58, inskr vid UU 23 maj 1859, FK 14 dec 69, disp 16 nov 70, doc i zoologi där 9 nov 71–84, FD 31 maj 72, hade K M:ts uppdrag att verkställa vetenskapliga undersökn:ar av sillen o sillfisket vid landets västra o södra kuster 28 mars 73–83, medred för Nordisk Tidsskr for Fiskeri 79–82, led av Göt:s landsting 81–82 o 85–96, av AK 82–99 (tillf utsk 83–84, KU 85–87, v ordf där 87, 91–99, bankoutsk 88–90), utgivare av Bohuslänsk fiskeritidskr 84–95, led av gamla lantmannapartiets niomannaråd 88, av komm ang reglemente för föremar till försäkring av havsfiskemateriel m m 92, av havsfiskekomm 92–95, av komm ang lag om rätt till fiske 94, av det återförenade lantmannapartiets förtroenderåd 95, av kommunalskattekomm 97–00, karantänsmästare på Känsö i Styrsö, Göt, 16 febr 00. – LVVS 78. – Ogift.

Biografi

Som docent i zoologi vid UU fick Axel L statligt uppdrag att studera sillen och sillfisket. Han publicerade en rad skrifter i ämnet, bl a en uppsats i Nordisk Tidsskrift for Fiskeri 1879, där han sammanställde historiska data med solfläcksperiodiciteten för att få fram orsaken till variationerna i sillstimmens uppträdande. Han lyckades emellertid ej visa, hur den påstådda relationen mellan solfläcksperioderna och sillstimmen verkade, och senare har påpekats, att man ej kan konstruera ett periodicitetsschema för medeltiden med någon som helst grad av säkerhet (Dalén). Längre fram invecklade sig L i vidlyftiga och stundom ganska irriterade tvister med vederbörande myndigheter om det mest rationella sättet för fiskeriväsendets ordnande (AB).

Mer allmänt känd blev L emellertid genom sin egenartade verksamhet i riksdagen. Där röstade han för rågtullen 1887 och vidhöll sin protektionistiska uppfattning men förklarade sig redo att rösta emot rågtullen, om valkretsen så önskade (Håstad). Vid partisprängningen 1888 skrev han in sig i det protektionistiska nya lantmannapartiet men blev det oaktat ledamot av gamla lantmannapartiets niomannaråd, där han var den ende som ej var bonde. L miste nu för några år sin plats i KU. Vid 1890 års val var han frihandlarnas kandidat. 1895 var L en av initiativtagarna till lantmannapartiernas återförening och blev ledamot av det återförenade lantmannapartiets förtroenderåd.

En tid stod L vänstern nära och hyllades ganska mycket från liberalt håll, men denna sympati slog snart över i bittert hat, som till sist bidrog till att han ej blev omvald. På senare år närmade sig L de konservativa synpunkterna mer än någonsin tidigare och tog bestämt avstånd från rösträttsivrarna och från statsministern E G Boströms försök att tillmötesgå vänstern (Gbgs Aftonblad 1901).

Främst intresserade L sig för fiskeri- och grundlagsfrågor. Hans både till längd och mängd växande motionsskriveri "antog till sist en rent av sjuklig karaktär" (AB). Detta kan sammanställas med hans tidigare passionerade intresse för stadgeändringar såväl i Gbgs nation i Uppsala som i SHT (Millqvist 1899). Kända blev L:s motioner om genomgripande förändringar i riksakten mellan Sverige och Norge 1893 och om allmän revision av regeringsformen, riksdagsordningen och tryckfrihetsförordningen 1898 och 1899, vilka alla avslogs. Att han 1899 ej fick sitt riksdagsmannamandat förnyat var ett tungt slag för honom, och sin reträttplats som karantänsmästare på Känsö betraktade han som en förvisning (TU 7:68). L har karakteriserats som "flitig, tung men redbar" (Billing) men även som "till hela sin anläggning en despot och en pedant med ett mycket koleriskt temperament" (Gullberg). I SHT kallades han Perpetuum mobile.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Några ant:ar av L i GUB. Brev från honom i RA (till C Ifvarsson), KB (till J A Ahlstrand, H Fredholm, A Hedin, B Meijer, H O Schönbeck o K Warburg), VA (till S Loven), UUB (till O Alin), LUB (till P Fahlbeck, L Holmström o K Wicksell), GUB (till H Hedlund, S A Hedlund, K Warburg o L Wåhlin) o Nora tingshus (till J Johansson).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Upsala universitet 1872–1897, 3. Aksel Andersson, Universitetets styresmän, lärare och tjänstemän ... [även sep: Upsala universitets styresmän ...], Upsala 1897, 4:o, s 108 f. Dessutom: Undersökningar till hafsfiskets främjande uti Skagerrack och Kattegat (Nordisk Tidsskrift for Fiskeri, Aarg 2, 1875, Khvn, s 1–14). – Bohuslänska längdbanans riktning. [Rubr.] Gbg 1897. 8 s. [Anon.] – Några anteckningar rörande bohuslänska längdbanans riktning. [Rubr.] Sthlm 1898. 7 s. [Utökad uppl] s å. 16 s. – Några anteckningar rörande föreslagen förhöjning af "fonder för fiskerinäringens befrämjande". [Rubr.] Sthlm 1899. 7 s. – Förslag till förtydligande af grundlagsbestämmelserna rörande gemensam omröstning. (Efter motionen i Andra kammaren, 1899, n:o 244.) [Rubr.] Sthlm 1900. 4 s. [Anon.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Civildep:s arkiv B I: 202: 16 febr 1900, nr 14, RA; TU 5: 10, 7:68 o 85:24, KB; U 1300 c (Gbgs nations M), UU:s arkiv A I: 295, s 154, UUB.

AK:s män 1891-93. "Politiska orlofsscdlar" (1893), s 74; G Andrén, Tvåkammarsystemets tillkomst o utveckling (Sveriges riksdag, 9, 1937), s 311,316, 319 f, 322 f;AVLt (AB 28 okt 1901); A V L:s grafvård (Gbgs Aftonblad 28 okt 1903); Axel Wilhelm L (ibidem 27 okt 1901); A Andersson, Univ:s styresmän, lärare o tjänstemän (UU 1872–97, 3, 1897); G Billing, Ant:ar från riksdagar o kyrkomöten 1893-1906 (1928); SJ Boéthius, Oskar II (Sveriges hist till våra dagar, 13, 1925), s 162 ff; L Bygden, UUM (1883); S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953); L Dalén, Den bohuslänska fiskelägesbygden (1941), s 40–43; [G Gullberg,] Intima riksdagsporträtt, av Nådar fils (1894), s 46–49; S Hadenius, Fosterländsk unionspolitik (1964); V Haneson, Hist översikt (dens o K Rencke, Bohusfisket; Skr utg till Gbgs stads tre-hundraårsjubileum, 19, 1923), s 73; G Hesslén, Riksdagens revisorer (Sveriges riksdag, 16, 1935), s 343; E Hastad, Tullstridens val o folkmeningen (Festskr till ... Axel Brusewitz, 1941), s 109 f; E Hörman, Bohusfisket, 4 (1918), s 108, 111; J Johansson i Noraskog, Dagboksant:ar, 2–4 (1958–65); R Malmberg, Riksdagen o lagstiftningen (Sveriges riksdag, 14, 1934), s 92; [V Millqvist,] AK:s män 1888–90, af Scipio (1890); [dens,] d:o 1897–99, af Spectator (1899); S Oredsson, Järnvägarna o det allmänna (1969); O Pettersson, Om det bohuslänska sillfiskets periodicitet (Sv hydrografisk-biologiska kommissionens skrifter, 7, 1922), s 9 f; Samfundet SHT.s L:er 1844- 15/5 1898 (1898); SMoK; SPG; P Sundberg, Ministärerna Bildt o Åkerhielm (1961); E Svensén, De döde (Nornan, 30, 1903, tr 1902), s 237 f; E Thermaenius, Lantmannapartiet (1928); dens, Riksdagspartierna (Sveriges riksdag, 17, 1935), s 101 f 135 f, 138, 163; E Thorin, Personhist notiser (Göt:s landsting 1863–1912, 1913), s 298; E J:son Thulin, Sammanjämkning o gemensam votering (Sveriges riksdag, 10, 1935), s 458; E Thyselius", Vårt riksdagsgalleri (Ny ill tidn, 26, 1890, s 179); [dens o V Millqvist,] Hvilka riksdagmän böra omväljas? af Tom Jones & C:o (1893); G Wallin, Valrörelse o valresultat. AK-valen i Sverige 1866-84 (1961); [H Victorin,] AK:s män 1893 (1893); J Vising, Minnestal hållna i VVS å dess högtidsdagar 1900–03 (VVSH 4:5–6, 1903).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel W Ljungman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9608, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9608
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel W Ljungman, urn:sbl:9608, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se