Seth Ljungqvist

Född:1880-05-05 – Falu Kristine församling, Dalarnas län
Död:1954-06-23 – Matteus församling (AB-län), Stockholms län

Telegraftjänsteman, Radiotjänstordförande


Band 24 (1982-1984), sida 62.

Meriter

Ljungqvist, Seth, f 5 maj 1880 i Falun, Kristine, d 23 juni 1954 i Sthlm, Matt. Föräldrar: stationsmästaren Johan Gustaf L o Johanna Elisabet v Knorring. Mogenhetsex i Falun 29 maj 99, avgångsex från telegrafverkets undervismanstalt 00, eo telegrafassistent 00, inskr vid KTH 15 sept 00, utex från avd för elektroteknik där 10 juni 04, eo linjeing 04, assistent 05 o tf förrådsförvaltare 07, allt vid telegrafverket, förrådsintendent vid telegrafstyr o chef för televerkets inköps- o förrådsverksamhet 07–16, extra byråchef vid telegrafstyns radiobyrå 16–18, ord byråchef där 18–41, övering där 41–45, led av direktionen för telegrafverkets änke- o pupillkassa 20, ordf där 28–37, generaldir:s ställföreträdare 27, led av ab Radiotjänsts styr 24, v ordf där 30, ordf 38–47, led av rundradioutredn juni 33–dec 34, ordf i direktionen för telegrafverkets änke- o pupillkassas minnesfond 37.

G 17 juni 1907 i Säter m Olga Teresia Lilja, f 6 april 1881 i Undersåker, Jämtl, d 4 mars 1962 i Sthlm, Matt, dtr till lokmästaren Nils Peter L o Sofia Ingeborg Lindström.

Biografi

Efter mogenhetsexamen genomgick L telegrafassistentkurs och placerades 1900 vid telegrafstyrelsens linjebyrå i Sthlm. Han studerade därefter vid KTH och avlade civilingenjörsexamen på elektrotekniska linjen 1904. S å återvände han till telegrafverket, där han sedan verkade till sin pensionering. När telegrafstyrelsens radiobyrå bildades 1916 blev L dess chef. Radioverksamheten omfattade till en början endast telegrafitrafik med fartyg. Flera kuststationer byggdes. Kuststationen i Gbg, Nya Varvet, hade öppnats för allmän trafik redan 1911. På förslag av L beslöt K M:t 1919 att anförtro uthyrningen av radiostationer på de sv handelsfartygen till telegrafverket. Fast radiotrafik med telegrafiförbindelser med andra länder etablerades med långvågsstationer, en gnistsändare i Karlsborg 1917 och en roterande Alexanderson-sändare i Grimeton 1924, den senare väsentligen för trafik med USA. Den fasta trafiken, som successivt utbyggdes och kompletterades med telefoni och kortvåg, blev av särskilt stor betydelse under avspärrningen under andra världskriget.

L:s största insatser kom emellertid att gälla rundradion. 1922 började telegrafverket, på L:s initiativ, och Sv radiobolaget försök med rundradiosändningar i Sthlm. 1923 fick telegrafstyrelsen regeringens uppdrag att inkomma med förslag till rundradions ordnande i Sverige. Härvid borde staten uppföra och äga sändarna men inte ansvara för programverksamheten. Rundradion skulle finansieras med licensmedel. I okt 1924 bemyndigades telegrafstyrelsen att teckna överenskommelse med AB Radiotjänst, som skulle ha pressen och radioindustrin som aktieägare. I Radiotjänsts styrelse skulle aktieägarna och staten vara representerade. Resultatet var i stor utsträckning L:s förtjänst, och han tillhörde Radiotjänsts styrelse från dess tillkomst till 1947, de tio sista åren som ordförande.

AB Radiotjänst sände sitt första radioprogram 1 jan 1925. Telegrafverket hade då tre sändare. Senare s å tillkom ytterligare två, varjämte televerket startade sin avstörnings-verksamhet och radiolicensrörelsen. Rundradionätet utbyggdes successivt. 1940 var totala antalet rundradiosändare på lång- och mellanvåg 30 i telegrafverkets ägo, och 2/3 av landets befolkning hade godtagbara mottagningsmöjligheter. Kortvågssändningar av rundradioprogram för utlandssvenskar började 1938. 1943 startades trådradio för att förbättra mottagningskvaliteten och möjliggöra flera samtidiga program. Som chef för radiobyrån ledde L också utvecklingen av den övriga radioverksamheten inom telegrafverket.

L nedlade även stort intresse på pensionsfrågorna. Han var 1928–37 ordförande i direktionen för telegrafverkets änke- och pupillkassa, varefter han, då kassan övertogs av staten, blev ordförande i den vid överlåtelsen skapade minnesfonden. – L deltog med liv och lust i pistolskyttet i radiobyråns pistolskytteklubb, som under sin glansperiod under andra världskriget, till stor del tack vare honom, kom att nära nog omfatta radiobyråns hela manliga personal.

L lämnade vid uppnådd pensionsålder 1945 sin tjänst som radiobyråns chef och avslutade därmed en mycket resultatgivande ämbetsmannabana. Han hade då tjänstgjort under fyra generaldirektörer och sedan 1927 bistått de tre senaste som deras ställföreträdare. Hans arbets- och organisationsförmåga, entusiasm och klarsynthet hade varit av mycket stort värde för telegrafverket i allmänhet, för dess radioverksamhet och för sv rundradio i synnerhet.

Författare

Per Åkerlind



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: KTH:s arkiv E II 176 (ink skr:er 1899), BI 129 (avg skr:er 1904), RA. – [H Heimbürger], Nordiskt samarbete på telekommunikationsomr under 50 år 1917–1967 (1968); dens, Telefon, telegraf o radio 1921–1945 (Sv telegrafverket, 5:1–2, 1974); H8D, årg 26, nr 41, s 642 (1925); Hört o sett. Radio och television 1925–1974 (1974); PK:s porträttmatr 1952 (1951); H Sterky, S L in memoriam (Verket o Vi, 4, 1954); Telefon o telegrafi Sverige, 1 (1935); Tjugofem år med Sveriges radio (1949). – Klipp SBL.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Seth Ljungqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9623, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Åkerlind), hämtad 2019-01-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9623
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Seth Ljungqvist, urn:sbl:9623, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Åkerlind), hämtad 2019-01-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se