Aurora L Ljungstedt

Född:1821-09-02 – Karlskrona amiralitetsförsamling, Blekinge län
Död:1908-02-21 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Författare


Band 24 (1982-1984), sida 65.

Meriter

Ljungstedt, Aurora Lovisa, f 2 sept 1821 i Karlskrona, Amiralitetsförs, d 21 febr 1908 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: majoren Georg Leonard Hjort o Fredrika Elisabet Älf. Romanförf.

G 23 juni 1846 i Kvillinge, Ög, m byråchefen Samuel Viktor Ljungstedt, f 22 mars 1820 i Köping, Kalm, d 26 dec 1904 i Sthlm, Kungsh, son till kh Christian Benjamin L o Maria Catharina Höglander.

Biografi

Aurora L flyttade 1835 med sina föräldrar och sina tre yngre syskon till Krusenhof, belägen mellan Bråviken och Kolmården, en egendom som de s å ärvt av L:s morfar, överjägmästare Alf. Redan som ung visade L litterär talang, som dock modern, en i övrigt intelligent och upplyst kvinna, ivrigt motarbetade, särskilt med satirens hjälp. Hon fann det opassande att en kvinna framträdde med sitt namn inför offentligheten. L kom att dölja sig bakom pseudonymer så länge hon verkade.

Efter giftermål och flyttning till Sthlm framträdde L som författare under signaturen Claude Gerard, som hon tog efter namnet på en av den franske författaren Eugène Sues karaktärer i romanen Martin eller hittebarnet, vilken på L gjort ett djupt intryck. Uppgörelser med förläggare och tidningsredaktioner träffades alltid av hennes man, och först vid 1870-talets mitt avslöjades genom ett missförstånd hennes rätta namn. Från slutet av 1840-talet trycktes en rad av hennes berättelser som följetonger, dels i Aftonbladet, dels i tidningen Bore. Så utkom t ex i Aftonbladet berättelsesamlingen Dagdriverier och drömmerier och under de följande åren i Nya dagligt allehanda och i Sv familj-journalen några av hennes främsta verk såsom En jägares historier, Psykologiska gåtor och Jernringen. 1872–82 utkom större delen av hennes arbeten i bokform på Bonniers förlag och såldes med stor framgång. En del av berättelserna översattes dessutom till danska och franska.

Som berättare influerades L i hög grad av den sensationsromantik som var på modet på 1830- och 40-talen. I synnerhet var Sue en inspirationskälla liksom den engelske författaren Edward Bulwers salongs- och kriminalromaner. L:s berättelser påminner i vissa avseenden om våra dagars "rysare" med spänning och skräckstämningar. En viktig roll spelar hemlighetsfulla mord och stölder — ofta med utgångspunkt från gamla rättegångshandlingar som i romanen Psykologiska gåtor eller från privata papper som i berättelsesamlingen Onkel Benjamins album. Med sin dragning åt det fantastiska och gåtfulla i naturen och människosjälen suddar L ofta ut gränserna mellan det naturliga och övernaturliga. Typiskt för de agerande personerna är att de i mycket ringa grad tycks vara i stånd att styra händelserna. L stod helt främmande för den under 1880-talet frambrytande realismen.

Till L:s obestridliga förtjänster hörde hennes rappa och medryckande stil och hennes lätta handlag, när det gällde att spinna välgjorda intriger med stigande spänning. Speciellt skickligt genomförda är hennes levande och friska naturskildringar, framför allt av Kolmården. Avgjort svagare är hon som karaktärsskildrare. Mest lyckade är hennes kortare berättelser, där spänningen vanligen håller i sig fram till det överraskande slutet. Det ibland tröttsamma moraliserandet och de djupsinniga filosofiska resonemangen är här mindre påträngande.

Vid 1800-talets mitt blev efter hand det anonyma och dilettantiska i följetongslitteraturen mindre utpräglat. Författare med ett mera yrkesmässigt förhållande till litteraturen och regelbundna kontakter med pressen trädde fram. Vid sidan av L kan i detta sammanhang nämnas Marie Sophie Schwartz, Johan Jolin, J O Åberg, Josefina Wettergrund (Lea) och Jenny Braun-Ödmann (Oscarsson). L:s berättelser är skrivna i rent underhållningssyfte och kan ofta tyckas ytliga, men de höjer sig betydligt över flertalet av de dåtida sensationsromanerna genom sin vackra och kraftfulla svenska, sin levande naturbeskrivning och sin, alla överdrifter till trots, fängslande människogestaltning.

Författare

Sven Erik Täckmark



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Strödda brev från L i Bonniers förlagsab:s arkiv o i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Hin ondes hus. En berättelse af Richard. Svenskt original. [Rubr.] Sthlm 1853. 255 s. [Pseud.] (Europeiska följetongen. Tidskr för uti romanlitt, 1853, N° 16—19.) — Psykologiska gåtor. En berättelse af Claude Gerard. D 1—3. Sthlm 1868. 207, 448, 237 s. [Pseud; ny uppl se nedan 1872.] Övers: Kaerlighcd og Had, D 1-3, Khvn 1869-70, 128, 240, 108 s (pseud; Feuilleton til "Folkets Avis"). — Samlade berättelser af C Gerard. Svenskt original. D 1-9. Sthlm 1872-82. [Pseud; i allm ny uppl av följetong eller berättelse i tidskr. Nämnda danska övers av J. H. Halvorscn.] 1. Dagdriverier och drömmerier. - En jägares historier. 1872. 724 s. [Ur bl a Aftonbladet 1857 resp NDA 1861.] Den senare övers: En J algers Fortael-linger, D 1-2, Khvn 1873, 328, 232 s (pseud); härur: Bedstemoders Skrin..., Khvn 1873, 360 s (pseud; Feuilleton til "Nordisk Billed-Magazin"). 2. Skymningsprat. 1872. 466 s. [Ur NDA 1864.] [Titeluppl] 1873. Härur övers: Elskovsdrikken ..., Khvn 1873, 208 s (pseud; Tillacgs-Roman til "Nordisk Billed-Magazin"); Gruberne ved Fahlun ..., Khvn 1874, 303 s (pseud). 3. Onkel Benjamins album. 1873. 330 s. [Ur NDA 1870.] Härur övers: Det Hastfortske Vaaben ..., Khvn 1875, 182 s (pseud; d:o). 4. Jernringen. 1873. 711 s. [Ur NDA 1871.] 5. Psykologiska gåtor. [Även i NDA 1869.] [Ny uppl] 1873. 632 s. 6. Moderna typer. 1874. 315 s. [Ur NDA 1872.] Härur övers: Laegens Ecd..., Khvn 1876, 168 s (pseud; d:o); Le serment du docteur, histoirc suédoise... [inkl L'oncle Josua o s 189—285 Le nid du corbeau av A Blanche], 2. éd Paris 1885, XXVII, 318 s (pseud s VI; bearb o förk utg av L Léouzon Le Duc). 7. Inom natt och år. 1876. 707 s. [Ur Aftonbl 1875.] 8. Hvardagslif. -Gröna blad. 1878. 482 s. [Ur Aftonbl 1877.] 9. [Den tomma rymden / Svarta kappan / Gnistor i mörkret / Tönne Rolf / Prof / Små salongsstycken, 1-4. (Ur Aftonbl 1877-78, Svenska familj-journalen 1873, 1876-77, 1879-80, 1882, o a.)] 1882.576 s. — Den hvita hårlocken. Skizz afC Gerard (Svea. Folk-kalender, årg 32, 1876, Sthlm 1875, s 9-30; pseud). — Linné i Upsala och i Amsterdam. Skizz... (ibid, 34, 1878, tr 1877, s 9-38,.. 1 portr; pseud; även sep, 1878, 30 s, 1 portr, som Oreskrif-ter för folket, N:o 92). - Blå. Skizz... (ibid, 35, 1879, tr 1878, s 27-50; pseud; även sep: Soldaten Blå. Historisk skizz från Gustaf IV Adolfs tid ..., 1879, 28 s, som Öreskrifter..., 98). - Hafsskum. Fragmenter ur en dagbok (Literärt album ... Red arG Meyer, årg 4, Sthlm (tr Lund) 1882, s 47-71). — Den första jagtdagen (Svensk kalender, årg 4, 1884, Sthlm 1883, s 93-105; pseud C Gérard). - I smedjan (ibid, 5, 1885, tr 1884, s 80-91; d:o). -Varning (Nornan, Sv kalender, årg 12, 1885, Sthlm 1884, s 4-40; pseud C Gerard) . - Misstänkt (Sv kalender, 6, 1886, tr 1885, s 119-168; pseud C Gérard). — "Sanningskrafvet" (ibid, 7, 1887, tr 1886, s 106—139; d:o). — Hos morfar och mormor af C Gerard (Sveriges ungdom, Tidskr för skola o hem, årg 3, 1885, Upsala, 4:o, s 3-6, 26-29, 47-50, 66-69, 106-108, 125-127, 146-148). - Mins du? (Skiss, under hvila på en trädstam i skogen) (Hervor, fosterländsk kalender utg af Svenska qvinnoföreningen, Sthlm 1886, s 72—86; pseud C Gérard). — Bidrag i Aftonbladet o Bore, veckotidn (Dagligt allehanda) i Stockholm, från 1840-talet, NDA från 1860-talet samt i Svenska familj-journalen (se ovan) o Post- och inrikes tidningar 1884, alla Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: K O Bonnier, Bonniers, 3 (1930); E Georgsson Hjort, Claude Gerard (1883); H Hofberg, Sv biogr handlex, 2 (1906); E Högman, Vid åttio år (Idun 1901, s 565 f); S Leijonhufvud o S Brithelli, Kvinnan inom sv litt:en intill år 1893 (1893); H Lundgren, Minnets land (1943); I Oscarsson, "Fortsättning följer". Följetong o fortsättningsroman i dagspressen till ca 1850 (1980); B Schöldström, Claude Gerard (Idun 1891, s 297 f); SMoK. - Nekr över L i DN 23 febr 1908.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Aurora L Ljungstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9625, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2018-11-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9625
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Aurora L Ljungstedt, urn:sbl:9625, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2018-11-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se