Biografi

Lohrman (Lårman, Lohreman), släkt, vars namn och vapen på 1600-talet observerades (Biographica) bland "nobiles och patricii" i Mömpelgard i Württemberg (nu Montbéliard i Franche-Comté).

Den förste med detta namn, som kunnat beläggas i Sverige, var sthlmsborgaren Jacob Lårman (d 1586), som kom från Lübeck (Kiechel). Han nämnes 1580–81 som föreståndare för Tyska kyrkan (Lüdeke) och var 1582–86 en av stadens äldste (Lyberg). Hans dtr i äktenskap med en syster till Lars Lælius' (bd 22) hustru (Möller) var g m Erik Larsson von der Linde (bd 23). Hans son Gerdt Lårman (d 1662) fick 1622 k tillstånd att hålla öppen källare i Falun och var kronofogde i Säters och Näsgårds län åtminstone från 1635 till 1641, bergmästare vid Stora Kopparberget 1641–44 och borgmästare i Falun från 1641 till sin död. Från 1643 ledde han uppförandet av Kristine kyrka där. Hans son stadsbokhållaren och rådmannen i Falun Petter L (d 1680) var far till häradshövdingen i Österdalarne Gerhard L (d 1720), som var delägare i Lövåsens silververk i Stora Skedvi, Kopp.

Gerdt Lårmans bror (Kopp:s renov domb) borgmästaren i Hudiksvall Berendt Lårman (d 1623 eller 1624) var riksdagsman 1617 och arrenderade från 1620 kronans inkomster av Hälsingland. Dennes son Thomas Lårman (1602–49) blev efter anställning i Hamburg och resor till bl a Spanien, Holland och England räkenskapsförare hos sin fars svåger Erik Larsson von der Linde i Sthlm 1624, borgare i Uppsala 1628, kämnär där 1635, rådman 1636 och byggningsborgmästare 1642. Han deltog i utskottsmötena 1635 och 1645 och var riksdagsman 1642 och 1647. L var svärfar till professorerna Z Humerus, C Lundius och O Rudbeck och far till Thomas L (1644–1722). Denne blev efter juridiska studier i bl a Jena stadssekreterare i Uppsala 1670 och justitieborgmästare där 1676 samt var riksdagsman 1675, 1678, 1682, 1689, 1697 och 1719. Hans son Abraham L (1671–1728) deltog i landstigningen på Själland 1700 samt slagen vid Kliszów 1702, Pultusk 1703, Holowczyn 1708 och Poltava 1709, var rysk fånge 1709–22 och fick 1723 överstelöjtnants rang.

Dennes farbror Gustaf L (1640–94) disputerade för sin svåger O Rudbeck på avhandlingen Horticultura nova Upsaliensis (1664), varefter denne skaffade honom ett stipendium för att resa till Holland och där söka växter för den botaniska trädgården i Uppsala. En ny resa ledde till att han 1667 blev med dr på en avhandling om hjärnvattusot i Leiden, där han inskrivits 1663 och 1665. Efter resor till England, Frankrike, Rom och Venedig (Tidn:ar utg i Upsala) återvände L till Sverige 1670, då han blev e o kommissarie i kommerskollegium. 1672 blev han läkare i Sthlm (Adelsbrev), och sommaren 1676 blev han amiralitetsläkare, men redan tre månader senare kallades han att vara konungens livmedicus, senare med titeln arkiater (RR 1696). L följde Karl XI 1676–79 under kriget i Skåne och lyckades bota honom, då han insjuknade i en hetsig smittosam feber (Tidn:ar utg i Upsala). 1680-82 bedrev han i Sthlm kemiskt laboratoriearbete tillsammans med läkarna G F Durietz (bd 11), A Friderici – vars hustru var syster till L:s – och Urban Hiärne (bd 19), och 1692 fick han jämte den sistnämnde privilegium för försäljning av vissa av dem tillverkade starkare läkemedel (Lindroth 1946–47). Åtminstone från 1682 var L ledamot av Collegium medicum, där han senast från 1690 var preses. 1689 adlades han med namnet Lohreman. En av hans söner stupade som kapten i striden vid Krasnokutsk i Ukraina 1709. En annan, Gustaf Johan Frans Lohreman (1678-1748), övergick 1698 till katolicismen i Rom, där han var i tjänst hos flera påvar och dog som kanik i kyrkan S:a Maria in Trastevere.

I Sverige har inga senare generationer av denna släkt kunnat återfinnas.

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor och litt: Allmänt: Biographica, Kopp:s renov domböcker, vol 4 1/2, f 181 v, 184 v, RA; X 17, UUB; K W Herdin, L.ska släktens genealogi (PHT 1926). Jacob Lårman: RR 1584, f 153v,oRA; C Gold-kuhl, Järntorget-Kopparberget (SSEÅ 1963), s 44; K W Herdin, Uppsala på 1600-talet. Rättsväsendet, 2 (1927); G Hesselfors, Var Erik von der Linde holländare? (SoH 1977); B Lager, Sthlms befolkning på Johan IIl:s tid (1962); E Lyberg, Från Järntorget till Kopparberget (Dalarnas hembygdsbok 1941), s 20; dens, d:o (Ur gamla papper om Falun o Dalarna, 3, 1949); J A A Ludekc, Denkmal der Wieder-Eröffnung der Deutschen Kirchc in Sthlm (1823), s 278; P Möller, Kompletteringar o rättelser till genealogiska arbeten (SoH 1979); Die Rcisen des Samuel Kiechel (Bibliothek des litterarischen Vcreins in Stuttgart, 86, 1866), s 68; Samuel Kiechels resa i Sverige 1586 (HT 1892), s 340; STb. Ny följd, 6-7 (1945–47); d:o från år 1592, 9 (1968). Gerdt Lårman: RR 1622 juli-dec, f 408v, Biographica, Rikshuvudboken 1641, uppslag 193–194, Säters läns landsbok med verif 1635, f 159v, Kopp:s landsbok med verif 1636, p 809, Kopp:s verif 1637, p 575, Kopp:s landsbok 1638, p 98, 122, Kammarkolks kanslis arkiv E II a: 100, f 81, Kyrko-, skol- o hospitalsräkenskaper, vol 54, Likv, Reduktionskoll:s arkiv F I: 109, Uppsala läns renov domböcker, vol 7, f 348, 474, 558v, E 2494, 2512, 2527, RA; AOSB 2:11 (1905); Bergskoll; G Boethius, Falu stads kyrkor (Sveriges kyrkor. Dalarne, 2:1, 1941), s 90, 96; S von Euler-Chelpin, Karolinen Jacob Roans släkt (SoH 1979); K-G Hildebrand, Falu stads hist till år 1687, 1–2 (1946); S Lindroth, Gruvbrytning o kopparhantering vid Stora Kopparberget, 1–2 (1955); E Lyberg, Falu stad o borgare före 1641 (1940), s 33; dens, a a 1941, s 17, 21; dens, Borns hyttcgård samt stycke-gjutarna i Falun (1944); dens, Borgmästaren Gert L (Falu-Kuriren 26 juli, 24 aug och 17 sept 1945); dens, a a 1949; C G Rfoman], Säters stad o sochn (1921), s 19, 93, 130; Ö Tigcrstedt, Kavalkad (Fa-gcrstabrukens hist, 4, 1957). Petter L: Biographica, RA; Hildebrand, a a. Gerhard L: B Ericsson, Bergsstaden Falun 1720–69 (1970); Lags o doms; E Liljeroth, Lövåsens silververk (Dalarnas hembygdsbok 1946), s 116, 118–21; Västmanlands-Dala nations album, 1 (1931–72). Berendt Lårinan: RR 1614 jan-maj, p 463, 1617, ri012v, 1620 juli-dec, f 760, 1622 jan-juni, f 62, 144, 197v, 211, 1623, f394v, Kammarkolfs kanslis arkiv B III a 1): 1, RA; G Bucht, Härnösands hist, 1 (1935); Hesselfors, a a; Lokalf; Lyberg, a a 1941, s 20 f, 57; dens, a a 1949; STb från år 1592, 11 (1974); P H Widmark, Beskrifning öfvver provinsen Helsing-land, 1:1 (1860), s 387 ff. Thomas Lårman: BorgRP före frihetstiden (1933); d:o från frihetstidens början, 1 (1945); Herdin, a a, 1–2 (1926-27); dens, Uppsala på 1600-talet. Borgerskapet (1929); dens, Bygge o bo i äldre tider (1932); J Pcringskiöld, Monumenta Ullerakerensia cum Upsalia nova (1719), s 281; T Petré, Uppsala under merkantilis-mens o statskontrollens tidsskede 1619—1789 (Uppsala stads hist, 3, 1958), s 44, 233, 235. Thomas L: Biographica, Likv, RA; BorgRP före frihetstiden; Herdin, a a:n; Petré, a a, s 45, 159, 234 IT, 272 f, 275, 461, 478; Millqvist; Å Åkerström, Vem var Urban Hiämcs Fidellinc? (Saml 1942). Abraham L: Biographica, M 1107, Sköldcbrcvsaml, RA; A Braunerhjelm, K lifregementets till häst hist, 5:1 (1917); Herdin, a a 1932; Lewenhaupt; C Pipers o C G Rehnschiölds koncept till utg skrifvelser under deras fångenskap i Ryssland 1709-15 (HH 21:2, 1911); F C v Weihes dagbok 1708-12 (HH 19:1, 1902), s 132. Gustaf L: RR 1676 okt-dec, f 363. 1677 juli-aug, f689, 1696 jan-febr, f284v, Adelsbrev, vol 10, Biographica, Handl rör bergverken, vol 52: U Hiärnes relation till K M:t om Laboratorium Chemicum, f 10, Likv, Collegium medicums skr till K M:t, vol 1, Kommerskoll:s skr till K M:t, vol 4: 28 maj 1675, Collegium medicums prot 1671-86, p 22, o 1690-1705, E 3487, RA; Hovkontorets brevbok 1691, f 19, SIA; Amiralitetskollegiets registratur 18 juli 1676, KrA; D 726, f 46v. 48v, X 133, f 230-50, UUB; Album studiosorum Acadcmiae Lugduno Batavae 1575–1875 (1875); E Andrén, Melchior Jungs glasbruk i Sthlm 1641–78 (SSEÅ 1972–73), s 73; C Annerstedt, UU:s hist, 2 (1909); Biogr lex, 8 (ny uppl, 1876); G Gezelitts, Försök til et biographiskt lexicon öfver namnkunnige o lärde sv:e män, 2 (1779); Gustaf Lohreman (Tidn:ar utgifne i Upsala år 1773); O Hjelt, Sv o finska medicinalverkets hist 1663–1812, 1, 3 (1891-93); A Holmberg, Den Bergianska avskr:saml:en i VA:s bibi (1938); Karl XI:s almanacksant:ar (1918); C A Klingspor, Antar under resor i Uppland sommaren 1869 (UFT 1:4, 1875); Kommerskoll; S Lindroth, Pharmaco-peia Holmiensis 1686 (Lychnos 1943), s 70, 73, 80; dens, Urban Hiärne o Laboratorium chymicum (ibid 1946-47), s 55, 63, 74; dens, Sv lärdomshist. Stormaktstiden (1975); S Rydberg, Sv studieresor till England under frihetstiden (1951);J Schefferus, Svecia literata (1680); SLH 1:1, 1:4 (1822-35); SMoK; E Wendt, Amitalitetskolks hist, 1 (1950); E Wrangel, Sveriges litterära förbindelser med Holland särdeles under 1600-talet (1897); A Zettersten, Sv flottans hist åren 1635-80 (1903), s 112. Gustaf Johan Frans Lohreman: Bergianska avskns-samken, band 2: brev 17 jan 1699 (där samtliga förnamn), VA:s bibl, Sthlm; Biogr lex, 8 (ny uppl, 1876); Bref ifrån hr Jac Björnståhl ... rörande des utlänska resa til ... C C Gjörwell (Samlaren, 6, 1774–75), s 663 f; Bref til ... Edvard Carleson (C C Gjörwell, Nya sv biblioteket, 1:1, 1762), s 311 f; Gezelius, a a; Grafskrift öfwer konung Carl 12 (Den swenska Mercurius juli 1760), s 5 f; C V Jacobowsky, Svenskar i främmande land under gångna tider (1930); A Lewenhaupt, Karolinen Edvard Gvldcnstolpe (1941), SLH 1:4 (1835). s 5.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lohrman, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9654, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-05-02.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9654
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lohrman, släkt, urn:sbl:9654, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-05-02.