Abraham Robert Lorent

Född:1770-11-15 – Tyskland (i Hamburg)
Död:1833-05-17 – Storbritannien och Nordirland (i London, England)

Affärsman


Band 24 (1982-1984), sida 111.

Meriter

Lorent, Abraham Robert, f 15 nov 1770 i Hamburg, Deutsch-reform. Gemeinde, d 17 maj 1833 i London. Föräldrar: köpmannen Carl Anton L o Susanne Wybrandt. Köpman i Hamburg, i USA på 90-talet, i Danmark omkr 00 —omkr 07, verksam i Gbg från omkr 07, erhöll tills med fabriksidkaren J C Schultz privilegium på ett sockerraffinaderi o ett "ciderättikebryggeri" vid Klippan där 17 nov 08, medl av handelssoc 12 okt 09, borgare i Gbg 27 okt 09, tillstånd att vid sina anläggningar få tillverka rom o arrak 3 febr 13, erhöll privilegium på ett porterbryggeri 24 febr 13, överförde bruken på sin bror Paul Emil L 6 juli 16, sakk ledare av bruken under J Nonnen från 19. - LVVS 10, LLA 27.

G 4 sept 1798 i Berlin, Französ. Kirche, m Maria Wilhelmina Palmié, f 13 febr 1783 där, ibid, d 16 mars 1829 där, ibid, dtr till vinhandlaren Antoine Thomas P o Sophie Caroline Wolber.

Biografi

L var äldste son till en handelsman i Hamburg. Med erfarenheter från den handelsfirma som fadern förestod — L F Lorent am Ende & Co — reste L och brodern Paul Emil tidigt till Förenta staterna. Genom handel med socker, bomull och slavar utbildade sig L i köpmannayrket och grundlade en förmögenhet, som han överförde till Europa, när han vid 1790-talets slut återvände till Hamburg.

L:s fortsatta verksamhet sammanföll med den europeiska politikens konjunkturer. När Napoleon genom den mot Storbritannien riktade s k kontinentalblockaden effektivt avspärrade Östersjöområdet från internationella handelskontakter, flyttade L till Danmark, där han planerade att etablera sig som sockerproducent i Khvn. Efter engelsmännens angrepp på den danska huvudstaden 1807 gav han emellertid upp dessa planer och flyttade till Gbg.

Under de närmaste åren efter L:s ankomst utvecklades Gbg mot bakgrund av de europeiska krigen och handelsavspärrningarna till en betydande frihamn med kontaktmöjligheter i Östersjöområdet och förbindelser med Storbritannien. L köpte tomtmark och fastigheter utanför Gbgs stad, och sedan han av kommerskollegium 1808 beviljats privilegium för raffinering av kolonialråsocker, anlade han ett sockerbruk på södra stranden av Göta älv invid Klippan, där gamla Alvsborgs fästning legat. 1813 erhöll L, delvis i konflikt med bryggaregillet i Gbg, tillstånd att tillverka porter och andra engelska ölsorter.

L:s anläggningar vid Klippan var stora och moderna, och produktionen av socker, som kom igång 1810, översteg snart tillverkningen i de äldre sockerbruken i staden (bl a N Sahlgrens och L E Magnus'). De goda konjunkturer för kolonialvaruhandel och sockertillverkning, som kontinentaltiden erbjöd, kunde i hög grad utnyttjas av L. Gbgs import av råsocker steg från ca 350 ton i medeltal för perioden 1801-1805 till 1 950 ton 1807, 5000 ton 1808 och 10400 ton 1810. De L:ska fabrikerna utvecklades tidigt till Gbgs största industrianläggningar; de svarade i tillverkningsvärde för c;a 24% av göteborgsområdets totala industri.

Vid sidan av sockerraffmering och portertillverkning bedrev L också handel och rederirörelse. Han handlade med järn, trä och tjära och tillhörde under åren 1810— 15 Gbgs högst taxerade handelsmän. L bodde länge i Gbg men förvärvade också nordost om staden lantegendomen Lärjeholm, där han var bosatt under 1820-talet och bl a bedrev svinavel. Såsom väletablerad handelsman och Gbgs främste industriidkare deltog L gärna i sällskapslivet. Han beskrivs som liten, livlig och talfor. Sedan sin ankomst till Gbg hade han goda kontakter med bl a grosshandlarna Jan Lamberg (bd 22, s 197) och Laurent Tårtas. 1812 besöktes L av kemisten Jacob Berzelius och året därpå av Madame de Staël. 1820 besågs de L:ska fabriksanläggningarna av Karl XIV Johan.

Redan i maj 1813 när fransmännen intog Hamburg drabbades L ekonomiskt mycket hårt. Efter Napoleonkrigens slut 1815 förändrades de gynnsamma förutsättningar, som skapat de goda handelskonjunkturerna i Gbg. L fick svårigheter att balansera en sjunkande avsättning mot omfattande fordringar. 6 juli 1816 överfördes bruken formellt genom skenköp till brodern PEL, som från Charlestown i Förenta staterna inkallades till Gbg. Trots P E L:s investeringar på sammanlagt över 700000 rdr bko lyckades inte bröderna klara de ekonomiska svårigheterna utan tvingades vända sig till sin svåger John Nonnen, som 1798 ingått äktenskap med systern Anna Mathilda och som under besök i Gbg 1809 placerat hela sin förmögenhet i anläggningar- na vid Klippan. Från 1819 leddes bruken avj Nonnen med L som sakkunnig ledare av socker- och portertillverkningen.

De ekonomiska svårigheterna kvarstod emellertid, och strax efter L:s död under vistelse i London, varunder han försökt skaffa pengar till firman, inlämnade J Nonnen sin och företagets konkursansökan till rådhusrätten i Gbg i juni 1833.

L:s arvingar begärde urarva konkurs, eftersom bouppteckningen redovisade skulder på över en miljon rdr bko mot tillgångar på sammanlagt mindre än 4000 rdr. När de L:ska bruken efter konkursutredning kunde säljas på auktion till grosshandlaren David Carnegie, värderades hela anläggningen till över 300000 rdr bko.

Den initiativrike och i många avseenden framsynte L:s fabriksanläggningar vid Klippan kunde under skiftande ägare drivas vidare ända fram till 1957.

Författare

Bertil Andersson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Om en bevarad, av L (ord anteckmbok. ämnad främst för utdrag ur utländsk teknisk litteratur, sc Bodman, nedan a a, 1934, s 35 ff. — Brev från L i GLA (till J Nonnen). KB, RA (bl a 31 st i Kommerskoll skriv:er till K M:t o ett stort antal till G F Wirsén) o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Försök med odlingen af kryphven (Agrostis Stolonifera) (Kongl. svenska landtbruks-academiens annaler, årg 2. 181-K Sthlm, h 2. s 179-183).

Källor och litteratur

Källor o litt: Stam-Tafcln der Familie L, Xonncns privatarkiv, A 1:14 vol 2, GLA.

B Andersson, Handel o hantverk i Gbg. Två företagargruppers ekon utvcckl 1806—1825 (1977): A Attman. D Carnegie & Co 1803-1953 (1953): dens, 1810—1961 (Brvggerinäringen i Gbg. 2. 1961); dens. Gbg 1863-1913 (Gbgs stadsfullm 1863-1962, 1: 1, 1963), s 32; BachCi: G Bodman. Gbgs äldre industri (1923): dens, Gbgs industrihist i siffror 1747-1920 (YYSH. följd A. bd 32:3. 1926); dens. Historisk del (Sockerbruket i Gbg 1808-1934, 1934); H Ekman o A Attman. Sockerbruket vid Klippan 1808-1958 (1958): C R A:son Fredberg, Från vår merkantila o industricla vetid. 1 (1897); H Fröding, Berättelser ur Gbgs hist under nyare tiden (1924): E Nonnen, Systrarna på Liseberg (1922); H G Söderhamn. Jac Berzclius. 1-3 (1929-31).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Abraham Robert Lorent, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9665, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Andersson), hämtad 2018-04-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9665
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Abraham Robert Lorent, urn:sbl:9665, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Andersson), hämtad 2018-04-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se