H Johan (John) Lovén

Född:1840-01-31 – Klara församling, Stockholms län
Död:1924-12-12 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Affärsman, Riksdagsledamot, Kommunalpolitiker


Band 24 (1982-1984), sida 145.

Meriter

6 Lovén, Henrik Johan (John), kusin till L 4 o L 5, f 31 jan 1840 i Sthlm, Klara, d 12 dec 1924 där, Hedv El. Föräldrar: grosshandl Pehr Magnus L o Amalia Regina Ekström. Inskr vid UU 6 dec 58–ht 59, lantbrukselev 60–63, anställd vid Rönnöfors bruk, Offerdal, Jämtl, 64–65, arrenderade Skällnora kungsgård, Fresta, Sth, 66–72, anställd i familjefirman Loven & Co, Sthlm, 72, deläg o chef där 73–99, led av Sthlms stadsfullmäktige 79–83 o 01–07 (led av drätselnämnden 02–06), av styr för Borgerskapets gubbhus 79-19, ordf där 85-07, led av AK 80–84 o FK 04–06, av styr för Skånes ensk banks kontor i Sthlm 81–10, av handels- o sjöfartsnämnden där 86–03, av styr för Brandförsäkringsab Fenix 88–13, v ordf där 09–13, led av styr för Sthlms gasverk 91–94, av styr för Ångfartygs ab Södra Sverige 93–03, fullm i Sthlms handelskammare 02, led av komm ang disponeringen av Norra Djurgården sept 02–maj 03, av styr för Tanto sockerbruks bolag 04, av kompromissrätten i Sthlm 06, av fondbörskomm 06, sakk led av Sthlms rådhusrätt vid dispaschmål 06, led av styr för Skandinaviska kreditab 10–20.

G 16 maj 1874 i Sthlm, Kat, m Emilie Constance Setterwall, f 10 juli 1849 där, ibid, d 26 maj 1928 där, Hedv El, dtr till grosshandl Jacob Wilhelm S o Emilie Christine Nyblæus.

Biografi

John L inriktade sig först på lantbruksutbildning och arrenderade i sex år Skällnora kungsgård. Efter att en kort tid ha varit anställd i familjefirman Loven & Co inträdde han emellertid 1873 som delägare och chef där och ledde sedan firman med framgång i 26 år. Den hade grundats av L 1, en farbror till L:s far, och leddes sedan av fadern.

Det bevarade fragmentet av firmans arkiv antyder att den huvudsakligen sysslade med import av kolonialvaror, spannmål (liksom på L 1:s tid) och amerikanskt fläsk samt med export av trävaror, for vilken den hade intressen i Piteå ångsåg. Affärerna synes ha sträckt sig ut över Svealands och Norrlands landsbygd. Firman handlade även med inhemskt betsocker och framstår som storkund hos Landskronaraffinaderiet. L skall ha varit väl insatt i den skånska sockerindustrins utveckling och var personligen bekant med dess ledande man, C Tranchell, som visade stort förtroende för hans omdöme när det gällde näringens ekonomiska och politiska problem. Han var också ledamot i styrelsen för Tanto sockerbruk utanför Sthlm.

Vid L:s inträde i firman bedrev den fortfarande i likhet med andra stockholmska handelshus även rederirörelse och stod som ägare 'till tre segelfartyg och fyra ångare, samtliga ganska nybyggda. Segelfartygen avvecklades under 1870-talet. L satsade efterhand på ångare samt ingick som delägare och meddi-rektör i det av hans svåger Jacob Setterwall 1870 grundade Ångfartygsab Södra Sverige. Dess för tiden förnämliga fartyg sattes in i linjetrafik på rutterna Sthlm–Malmö–Khvn och Sthlm –Gbg–Kristiania med mellanliggande hamnar samt Sthlm–Hfors.

1899 lämnade L firman för att ägna sig åt styrelseuppdrag och allmänna värv. Han hade redan 1881 blivit ledamot av styrelsen för Skånes enskilda banks kontor i Sthlm, där hans insats torde bestått i att sovra krediterna till näringslivet i mellersta och norra Sverige. 1900–10 var han tidvis jourhavande direktör för kontoret. När banken fusionerades med Skandinaviska kreditab, ingick han i dettas styrelse. Han hörde till stiftarna av Brandförsäkringsab Fenix och satt från början i dess styrelse. 1896 var han med i ett konsortium för industriutställningslotteriet, som skulle finansiera följande års Stockholmsutställning, och 1902 deltog han i bildandet av Sthlms handelskammare (fullmäktig under dess första år).

L invaldes i AK vid ett fyllnadsval 1879 och togs 1880 upp på listan för den sk centern, som bestod av de mera moderata frihandlarna, men lämnade kammaren redan 1884. 1904–06 satt han i FK för Sthlm, återigen genom ett fyllnadsval, och sällade sig där politiskt till det s k minoritetspartiet, som också bestod av moderata frihandlare. Hans sakliga och välavvägda motioner och yttranden i kamrarna berörde, förutom tullarna, mest handels- och sjöfartsfrågor med därmed sammanhängande ämnen som banklagstiftning och lotsväsende. I Sthlms stadsfullmäktige, som han tillhörde ett par perioder, yttrade han sig särskilt i hamnfrågor. Han tillhörde bl a stadens handels- och sjöfartsnämnd och styrelsen för gas- och elektricitetsverket. Han intresserade sig speciellt för Borgerskapets gubbhus och var dess ordförande i många år. Vid inrättningens nybygge på Södermalm 1905–07 bidrog han verksamt och bekostade K H Karlssons historik över gubbhuset (1908).

Författare

 Folke Ludwigs



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Till RA donerade L 1897 50 delvis medeltida pergamentsbrev o några kartor. En rest av Lovén & Co:s papper i Billow-L:ska arkivet i SSA. Korrespondens med C Tranchell i Sockerbolagets arkiv i Malmö. – Brev från L i KB o RA.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: F Boye, Brandförsäkringsab Fcnix 1889–1914 (1914); [G A Gustavsson o E Hägg,] Sthlms ångbåtssjöfart (1933); I Hammarström, Sthlm i sv ekonomi 1850–1914 (1970); K H Karlsson, Borgerskapets gubbhus 1787-1908 (1908); Minnesskr vid Sthlms stadsfullm:s femtioårsjubileum. .. 1913 (1913); Oscar II, Mina memoarer, ed N F Holm, 1 (1960); Riksdagens prot o bih; S Runestam, Förstakammarhögern o rösträttsfrågan 1900–1907 (1966); SPG 22 (1906); Sthlms stads-fullm:s prot o bih; W G Stiernstedt, Ett halvsekel... Sthlms handelskammare 1902-1952 (1952); E Söderlund, Skandinaviska banken i det sv bankväsendets hist 1914–1939 (1978); Å Thulstrup, AK-valen i Sthlm 1866-1896 (Studier o handhar rör Sthlms hist, 1, 1938); A Wåhlstrand, 1905 års ministärkriser (1941); dens, Allm valmansförbis tillkomst (1946); Väd 1923. – Nekr:er i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
H Johan (John) Lovén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9705, Svenskt biografiskt lexikon (art av Folke Ludwigs), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9705
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
H Johan (John) Lovén, urn:sbl:9705, Svenskt biografiskt lexikon (art av Folke Ludwigs), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se